ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Weinheim  (läst 1983 gånger)

2003-09-09, 10:27
läst 1983 gånger

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Hej Gunnar, vilka övriga barn känner du till Catharina Arvidsdotter (Weinheim)? Förutom Catharina Kling och Abraham Ulf (student 1688) så förefaller det sannolikt att tullöverinspektören Jacob Jacobsson Ulf (död 1748 16/12) i Halmstad är en son. Dennes dotter Catharina Elisabet Ulf dyker nämligen också upp i Ausås vid samma tid som Schenks änka Anna Maria Ulf. Catharina Elisabet Ulf, född 1704 18/9 i Visby, gift med tullinspektör Carl Bennersten (död 1736 12/6 i Malmö), är 1733 gudmor till kyrkoherde Cornelius Faxes barn i Ausås. Faxe blir sedan kh i Kristianstad.
 
Varför befinner sig då dessa i Ausås? Det borde bero på släktskap med Faxes hustru Beata Elisabet Lönn. Sjöström i Skånska nationen säger att hon är dotter till en fältproviantmästare Adolf Lönn. Namnet Lönn dyker också upp genom rådmannen i Visby Jacob Geddas hustru Juliana Rosina Lönn. Dessa är föräldrar till Jacob Jacobsson Ulfs hustru Elisabet Rosina Gedda (gifta 1704 25/2 i Visby), och Catharina Sofia Gedda, gift 1706 6/3 i Skarhult med Jonas Mod?er, rådmannen i Simrishamn! Jonas Mod?er är son till Ingierd Arvidsdotter (Weinheim), vilken med all sannolikhet är syster till Jacob Abrahamsson Ulfs hustru Catharina Arvidsdotter (Weinheim). Släktkretsen är sluten!
 
Uppgifterna om tullarna kommer från Gunnar Bergström Stora sjötullen och lilla tullen, genom Anneli Hagman. I GHÅ 1962, Tullförvaltarna i Halmstad 1645-1900 skriver Bergström att Jacob Jacobsson Ulf möjligen kan vara son av befallningsmannen på Lillö Jacob Ulf. Lillö ligger i Norra Åsum sn, Gärds hd. Om denne befallningsman är identisk med senare häradshövdingen har jag inte koll på.

2003-09-09, 20:03
Svar #1

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1497
  • Senast inloggad: 2019-10-22, 14:40
    • Visa profil
Hejsan, Vad det gäller  släkten Ulf så finns ytterligare barn till Jacob Abrahamsson Ulf och Katharina Arvidsdotter (Weinheim).  
Isac - Isac Jacobi Ulf Scanus
Anges av P Willner i Lunds universitets matrikel 1667-1732 som broder till Abraham. Jur.  
kand. Anges begravd i Skarhult(M) 1706.
 
(Alf Erlandsson (skånska gen. guv) nämner en Isak Ulff som befallningsman i Onsjö, Harjager och Rönneberg härader från 1682, anges död 1683.)
 
Vidare Elisabeth Ulf, gift med den av Anders Berg nämnde fältproviantmästaren Adolf Lönn. Dessa hade dottern Katarina Margareta Lönn, gift 1:a 1723 med majoren Nils Psilander (1682-1734) samt 2:a 1741 med Anders Thoresson Schening, adlad Nordenadler nr.1814.(i sitt första gifte gift med en syster till majoren Nils Psilander, Elsa Catharina).(Elgenstierna och Leijonhufvud).
 
Jag håller för trolig, likt Anders Berg, att även tullaren Jacob Jacobsson Ulf hör till syskonskaran.
 
Vad det gäller fältproviantmästaren Adolf Lönn så är han broder till Juliana Rosina Lönn. Barn till kronobefallningsmannen i Visby Lars Larsson Lönn, som hade ytterligare en son, Johan, som lär varit lanträntmästare i Livland. Lars Larsson Lönn var gift 1647 i Stockholm med Sofia Adolfsdotter Mentschever (Menschewer), begravd  14/12 1700 i Skarhult(M). (SoH 1954:1, 1966:3, Leijonhufvud, samt Bergströms tullbok).
 
Vänligen,
Calle L

2003-09-15, 11:12
Svar #2

Gunnar Ståhl (Gunnars)

Hakarps kyrka den 9/9. E4 avstängd söder om Ölmstad till Huskvarna så det blev Umleitung över Ölmstad och Skärstad och inspiration att förlänga till Hakarps kyrka med Hägerflycht-epitafium. Kyrkan var öppen(!) men mörk. Kikare hade behövts för säkert textstudium.
 
Jubileumsbok (300 år) inköptes, där Hägerflychts betydelse för byggnationen manifesteras. Epitafietexten återgiven - men avviker något från hemsidan (Lottas ref.) och från vad jag själv med någon svårighet (avståndet och höjden) kunde läsa mig till. Dock är jag ganska säker på att det står Sept 1635 (inte 1636) som födelsetid.
 
Den kritiska raden lyder annars:
 
född på GöthegårdenIngaryd uti Wä -----
 
där jag antytt att Göthegården och Ingaryd är på gränsen till hopskrivna och att Wä följs av ett långt streck före radbyte till:
 
Sept 1635 och afsomnade d. 9 feb 1702
 
Lottas fråga ringer i mina öron: Om vi bortser från Göthergården ett tag. Är det något mer som talar emot att det skulle vara Ingarud som är Nils födelseplats?
 
Ibland får man låta fantasin arbeta. Uttrycket västgötsk, östgötsk, småländsk etc är uttryck som jag inte kan minnas är vanliga vid denna tid. Westgöte kan dyka upp som uppgift varifrån en soldat är.
 
En radikal tanke: Kan GötegårdenIngaryd uti Wä ---- helt enkelt betyda Wä..Götegården Ingaryd? Något annat långt (obrutet) streck finns inte i epitafiet.
 
Arvid Hanssons namnteckning (samma!!) finns i Kalmar och i Jönköping, bokhållartjänsten finns 1638 i Kronoberg. Att det skulle vara två personer förefaller inte troligt. Hans broderskap med Jost kan inte vara något frågetecken, det har Åke och andra dokumenterat; inte heller knytningen till Ingarud (Arvid, Jost och fadern Hans).
 
Arvid Hansson uppges i mantalslängd 1637 och 1639 (Åke Möller ovan) för Ingarud (10 resp 8 pers). Anges inget om hu (hustru) där? - Uppgiften som sådan säger inget om att Arvid personligen bodde där eftersom mantalsuppgiften vid denna tid är kopplad till fastighet och inte person. - Men kanske hustru o barn bor kvar där medan maken far runt i Småland?
 
Ber om ursäkt för ett sannolikt fel - i mitt inlägg 8/9 kl 2104 uppger jag Hildebrand som författare till notis i Sv. Biograf. lexikon om Hägerflycht. - Hildebrand har skrivit notisen om Falkenstierna, notisen om Hägerflycht vill jag minnas är skriven av Hans Gillingstam (pinsamt för mig att också så här göra denna troliga rättning i tillfällig avsaknad av källan). - Men det visar på det mänskliga i att göra fel och att även epitafieskrivaren kan ha gjort litet fel (Lottas analys!).
 
Till Anders: Calle Lindström och jag har haft ett livligt utbyte och sannolikt har jag inte så mycket mer att komma med - men ska ändå göra en ny granskning av mina anteckningar. Dina uppgifter från Ausås höjer temperaturen!
 
Hypotesen att Nils Arvidsson kanske tar namnet Weinheim från kvinnosidan har just inte diskuterats ännu - men 1600-talet kan visa på flera fall där t.ex. adelsnamn tas från moderns släkt. Har någon ett infall att göra på denna punkt?
 
Med vänlig hälsning till alla Weinheim-intressenter! /Gunnar

2003-09-18, 18:41
Svar #3

Gunnar Ståhl (Gunnars)

Hägerflychtartikeln i Sv. Biograf. lexikon är osignerad - och bör därför vara skriven av SBL:s redaktion. Ber om ursäkt för mina utflykter åt diverse andra håll.
Vänligen! /Gunnar

2003-10-04, 14:36
Svar #4

Olof Almkvist

Gunnar!
 
Tänk om man skulle ta och titta närmre på om det går och finna dess samband då jag tänker på att det måste inte vara Värmland eller Dalsland då jag tänkte att i såfall har Lotta Nordin (Lotta) - tisdag den 02 sept 2003 kl. 17.13: skrivit Vänhem i Gunnarskog, Värmlands län. I så fall får man kanske titta närmare där borta i Värmland. Och mina tankar om kopplingen nära till hands då jag tittade på de gamla uppgifterna som har kommit fram hittills om fogden på Dal. Hans Larssons far hette ju Lars Torstensson och han är möjligen identisk med fogden på Dal Lars Torstensson. Var ligger Ausås i detta fall?  
 
Olof.A

2003-10-05, 09:40
Svar #5

Olof Almkvist

Gunnar, Olle Elm och Åke!  
 
Av Gunnar Ståhl (Gunnars) - fredag den 29 aug 2003 kl. 06.28: nämnde Gunnar en Hans Arfwe. Vem var han?  
 
Olle!  
 
I Kalmar, nämnde du en genomgång av Kalmar Domkyrkas räkenskaper. En liten bortglömd källa.  Hur har detta gått och få tag i om, detta gällde vanliga kyrkoräkenskaper som ligger under Kalmar stadsarkivs handlingar. Vad stod det i dessa handlingarna  
 
Åke
 
Du nämnde Mantalslängderna för både 1637 och 1639  för Ingarud Arvid Hansson, 10 personer resp. 8 personer. Vet du vilka personer dessa är?

2003-10-05, 09:48
Svar #6

Olof Almkvist

Glömde min sign.  
 
Mycket vänlig hälsning från Olof A.

2003-10-05, 13:08
Svar #7

Lotta Nordin (Lotta)

Olof!
 
Svar angående Hans Arfwe i Kalmar står i mitt inlägg 30 augusti 15:24.
 
Mvh//
Lotta

2003-10-07, 09:38
Svar #8

Utloggad Åke Möller

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2009-10-14, 21:31
    • Visa profil
Svar till Olof A. om mantalslängderna.
 
Nej! Det står bara Arffwed Hansson samt en siffra i antalskolumnen för de aktuella åren. Jag kommer nu inte ihåg om jag gick igenom alla mantalslängder för perioden eller om jag valde ut några enstaka år. Men i det jag sett förekommer definitivt inga andra namn än Arvids.
 
Hälsningar
Åke

2003-10-21, 03:55
Svar #9

Olof Almkvist

Olle!  
 
En liten bortglömd källa nämnde du en sådan i Kalmar domkyrkans räkenskaper. Vad stod det i dessa handlingar. Hur har detta gått och få tag i. Detta gällde vanliga kyrkoräkenskaper som ligger under Kalmar stadsarkivs handlingar. Likaledes i Växjö och Jönköping. Hur är det i Linköping.  
 
Mvh  
 
Olof A.

2003-10-21, 12:19
Svar #10

Lotta Nordin (Lotta)

Olof!
 
Angående Kalmar domkyrkas räkenskaper, läs mina inlägg 30 augusti och 5 oktober.
 
Mvh//
Lotta

2003-10-21, 12:22
Svar #11

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 23:52
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Olof,
Vad som stod i dem när det gäller den här diskussionen har Lotta Nordin undersökt och svarat på ovan. Att jag gav mig in i diskussionen måste berott på att Kalmar nämndes och att jag då ville puffa för dessa domkyrkoräkenskaper. Varför? Jo, på något sätt verkar de ha blivit glömda av t ex Gunnar Håkansson i hans intressanta Kalmar och Kalmarbor under 1600-talet (Göteborg 1944). Björkman i sin Kalmar från forntid till nutid (Kalmar 1988) nämner dem inte (sid 150) bland Väsentliga källor, men har nog tagit del av dem ...
Har själv inte funnit dem föränn jag fick Genline där de är inlagda som vanliga kyrkoräkenskaper. I SVAR-materialet har de legat under Kalmar stadsarkivs handlingar och där har jag inte letat efter kyrkoböcker.
I NAD finner Du dem genom att söka på Kalmar stadsarkiv.
Om de andra städernas kyrkoräkenskaper vet jag inget.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2004-02-03, 07:19
Svar #12

Olof Almkvist

tack för detta: olle elm
 
Mvh Olof A.

2004-04-03, 16:46
Svar #13

Olof Almkvist

Då jag reflekterade över lotta Nordins not av den 29/8-2003 kl. 21.54 att det fanns en adelsman som hette Jost Hansson Falkenstierna i den nämnda boken Landshövdingarna och länsstyrelsen i Kalmar av författaren Carl Svensson Garner (barometerns tryckeri tr. 1935) som var tydligen adlig men står ej i Elgenstierna.  
 
Hur kommer det sig? Det stämmer ej med den av del 2 av de nio banden sid. 667 v. Spalten. Finns det två Falkenstierna: den ena blev dömd till döden genom domslut år 1642. Den andra hette ju Amund Toresson som fick namnet Falkenstierna men antog namnet Falkenhielm adlad 1680.  
 
Hur kommer det sig? En som undrar
 
Mvh. Olof A

2004-04-03, 17:07
Svar #14

Lotta Nordin (Lotta)

Hej Olof!
 
Falkenstierna tillhör ointroducerad adel.
 
Mvh//
Lotta

2004-04-09, 01:38
Svar #15

Olof Almkvist

Joen Nilsson på Espås uppbördsman som levde 1621 hade fyra barn i sitt gifte med Kerstin Håkansdotter som levde 1648. De hette Håkan, Nils, Arvid, samt en dotter, som var gift med en Jacob ?Fallentinsson eller Vallentinsson.  Håkan Joensson var gift två gånger. Först med Cecilia Hansdotter Weinheim som födde sönerna Hans och Arvid, som blev adlade samt Sveno Berghman som blev gift två gånger och var aktuarie i Göta hovrätten i Jönköping samt en dotter vars namn ej kunde finnas. Den andra hustrun hette Anna Nilsdotter Krook. Broden Nils +1639 var kaptenslöjtnant och var även han gift. Brodern Arvid Jonsson i Espås är också nämnd i dess sammanhang.
 
Den dotter som nämndes efterJoen på Espås som gifte sig med Jacop ?Fallentinsson eller Wallentinsson. Vem var hon ?
 
Samt en av hans barnbarn nämligen Håkan's dotter vet man inte mycket om? Går det att spåra upp dessa så vore jag mycket tacksam för detta
 
Samt mera om den nämnda Arvid Jonsson kommer senare.

2004-04-09, 11:59
Svar #16

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Stopp och belägg Olof!
Aktuarien i Göta hovrätt Sven Bergman är väl inte son av Håkan Jonsson adlad Bergman?
Finns det källbelägg för detta ditt påstående?  
Efternamnet Bergman/Berghman fanns på flera olika släkter i slutet av 1600-talet (se tex i Genealogisk tidskrifts register).
Angående Sven Bergman lägger jag in lite mer om honom under adliga ätten Bergman där du tidigare nämnt honom.
 
Efternamnet Weinheim på Håkans hustru Cecilia Hansdotter är apokryfiskt och har troligen tillskrivits henne långt senare (Elgenstierna nämner henne med det, men frågan är i vilken källa det nämnts tidigare? Riddarhusgenealogierna är tyvärr inte helt pålitliga ibland). Se bl a Gunnar Ståhls inlägg 17 maj 2003.
 
 
vänliga påskhälsningar  
Niclas Rosenbalck

2004-04-11, 06:03
Svar #17

Olof Almkvist

Det jag vet om Sven Bergman var att han var en förmodad son till den nämnda Håkan Joensson.  
 
Nu till Arvid Joensson på Espås som jag har letat efter i släkt och hävd 1981 på KB.
 
År 1668 presenterade sig på häradstinget i Gudhem befallningsmannen välaktad Isak Andersson i Vädbjörntorp uti den tvist honom Arfve Jonsson i Espås är emellan angående det arv som, tillkommer hans barn Merta Arfvedsdotter så, i möderne efter Ingeborg Andersdotter i Espås, som efter hennes sal. morfarden och mormorden uti Håfmene ref.1. Några år tidigare ?1664 ? sägs Arvid Jonsson ?långt för detta är å annat gifte gångenref. 2?. Arvid Jonsson i Espås är en av förgrundsgestalterna i sin bygd under senare delen av 1600-talet och figurerar flitigt i domböckerna from ca:1650 till sin död 1685. Tack vare detta rika material delvis återgivet i tryckt i Stenstorpsboken av Hugo Sköld ref. 3  kan man både teckna ett nyanserat porträtt av Arvid Jonsson och sätta in honom i hans genealogiska sammanhang.
Var Arvid Jonsson hållit hus i sin ungdom är värre att kartlägga. Men kanske ger ett domboksmål av år 1638 nyckeln till gåtan ref. 4. Där upplystes om att soldathustrun Ingeborg Andersdotter i Håkantorp ?vars man var i tyskland? bedrivit hor med Nils Jonsson i Espås och blivit dömd till döden. Nils Jonsson kan inte vara någon annan än Arvids Jonssons bror med detta namn, som Enl. Belfrage ref. 5  deltog Nils det trettioåriga kriget och avancerade till kaptenslöjtnant men avgår med döden 1639. Kanske gick den stränga domen i verkställighet, vilket väl förklaras med att de båda kontrahenterna var svåger och svägerska.  
Arvid och Nils  var söner till Joen Nilsson på Espås, som var hertig Johan av östergötlands slottsfogde på Stegeborg  och dennes hustru Kerstin Håkansdotter ref. 6. Enl. Skaraborg landsbok 1651 hade Joen Nilsson erhållit Espås som underpant för ett parti silver som han försträkt till Sveriges krona. En tredje son Håkan Joensson 1607 ? 1666 var först officer i tyska kriget men blev slottsfogde i Jönköping 1636 och befallningsman över Konga härad. Denne hade i sitt gifte med Cecilia Hansdotter Weinheim  ref. 7 i varje fall två söner, Hans 1678 med namnet Berghman och Arvid 1719 med namnet Bergenadler, samt den okände Sven Bergman som aktuarie / domare i Göta hovrätten som ligger vid Jönköping.  
Apropå om ett mål om olaga jakt på Espås i början av 1650-talet vittnade Arvid Jonsson om att det var landshövdingen i Skaraborg Carl Siggesson Rosendufva som låtit skjuta två hjortdjur men skänkt det ena det ena till sitt syskonbarn arvids mor ref. 8. Familjen Gyllensting, som övertog gården Espås vid Arvid Jonssons bortgång var också befryndad med Espåssläkten på så sätt att dess stamfader  lagläsaren Botved Larsson i Båltorp var svåger till den nämnda Joen Nilsson på Espås ref. 9. Den hustru Kerstin på Espås, som nämns i längderna 1648 är alltså tydligen identisk med Arvids moder och inte   kaptenslöjtnanten Nils Jonssons änka som Belfrage antar ref. 10. Kerstin Håkansdotter s far är troligen den  ?salige Håkon Arfvedsson?, som skymfar i domboken 1626 i en arvtvist mellan Botved Larsson i Båltorp och Håkon Larsson { Dufva i Västergötland } uti Kårtorp ref. 11. Där hänvisas till Carl Siggesson Rosendufva ?som skulle veta därom? släktskapsbeteckningen syskonbarn (kusin) ovan stämmer om man antar att denne Håkon Arfvedsson och ryttmästaren Sigge Arvidsson [ Rosendufva ] varit bröder. Om nu detta förhållanden existerar mellan ätterna Rosendufva och Dufva i västergötland och hur den i så fall varit beskaffad återstår att utreda.
Arvid Jonssons andra hustru Margareta Andersdtr var dotter till borgmästaren i skövde Anders Andersson ref. 12 och var moder till de två döttrarna Kerstin och Cecilia. Äktenskapet ingicks kanske efter 1650. Efter detta år sakfälldes Arvid att böta 40 marker för att har mökränkt sitt tjänstekvinnfolk Elin Olofsdotter och avlat barn med henne ref. 13. 1655 fick han  åtnyo böta 40 mark för hans systerson Faltijnn Jacobsson hade slagit sönder vagnar på Espåsa skog bl. a. hos fänriken Jon Andersson ref. 14. Kanske det är svågern som, nämndes i Vilske dombok 1628 där en Jacob Fallentinsson och brodern till honom Peder hade sålt två gårdar i Trävattna socken ref. 15. Enl. Hugo Sköld ? vars uppgifter om Espåssläkten var behäftad med del felaktigheter hade Arvid ytterligare en bror ref. 16 man inte vet namnet på och två systrar nämligen Ebba och Ingeborg ref. 17.
 Beträffande Espås medelades på ett ting 1664 att Håkan Jonsson löst ut sina samarvingar med 401 daler smt. och likaså gjorde brodern Arvid Jonsson den 16 /8 1654 gjort upp med Håkan att få överta gården. Det skedde oklarhet om huruvida den ekonomiska delen av överenskommelsen var klar. År 1672 sålde brorsonen häradshövdingen Hans Berghman Espåsgården till kapten Johan Botvidsson Gyllensting. Men Arvid Jonsson bodde kvar och brukade gården under ständiga tvister med Gyllenstingarna Änkan Margareta Andersdotter påstod på tinget den 24 sept. 1685 att kapten Botvid Gyllensting var hennes mans död. Denna hade hösten 1684 slagit drängen och även Arvid Jonsson så att denne svimmat. Arvid fick sedan intaga sängen och avlidit i fastetiden 1685. Eftermälet i domboken blir att ?salig ArvidJonson med sin hustru och barn alltid varit stordristig och tilltagsne och olovandes skurit Botvid Gyllenstings säd ref. 18.
 
Referenser och tillägg.  
 
ref.  1. (49) Gudhems hds. domb.10/11 1668.
ref.  2. (50) Gudhems hds. domb. 11/7 1664.  
ref.  3. (51) Hugo Sköld: Boken om Stenstorp Falköping 1975.  
ref.  4. (52) Gudhems hds. domb. 24/6 1638.  
ref.  5. (53) N ils Belfrage: a.a. I sid. 93.
ref.  6. (54) E. Ä. del I Sid. 344  
ref.  7. (55) Cecilia Hansdotter var faster till Nils Arvidsson Weinhiem adlad Hägerflyckt (873). Enl. Elgenstierna var stamfadern Hans Weinheim ?född  av adlig släkt i Schwaben, varifrån han, för religionsförföljelses skull flyktade till Sverige.? I själva verket var han en hederlig svensk ämbetsman nämligen Hans Larsson på  Karleby (i Leksbergs sn. förvärvad 1608 enl. Vadsbo hds. 9/6 1608 fogde över Vadsbo och var + mellan 1638 - 1640 enl. Vadsbo hds. Dombok. Hustrun Agneta Jostsdotter + mellan åren 1643 ? 1646 enl. Vadsbo hds. domb. 17/9 ? 1646. kan däremot av vissa tecken att döma kan varit av utländsk extraktion. Av sönerna blev Jost Hansson adlad 1640 med namnet Falkenstierna enl. Schelegel et. Klingspor a.a. sid. 72 men ej introducerad. Arvid Hansson landskamrerare i Skaraborg + 1666 blev far till Nils Arvidsson adlad Hägerflyckt, Göran Hansson på Karleby titulerades välaktad i Vadsbo hds. domb. 28/9 ? 1642. Cecilia Hansdotter, 1615 ? 1660.  E. Ä. I sid. 344 gifte sig 1637 med häradsfogden i Konga Håkan Jonsson vars söner blev adlade .    
ref.  8. (56)  Gudhems hds. domb. 16/2 1663.  
ref.  9. (57) Hugo Sköld a.a. sid. 313.  
ref. 10. (58) Nils Belfrage  a.a. I sid. 93.  
ref. 11. (59) Kinne hds. domb. 25/9 1626.  
ref. 12. (60) Gudhems hds. domb. 26/2 1656.  
ref. 13. (61) Gudhems hds. domb. 21/6 1650.
ref. 14. (62)  Gudhems hds. domb. 1/2 1655 .
ref. 15. (63) Vilske hds. domb. 19/3 1628.  
ref. 16.  Troligen är det den Sven Bergman man menar.
ref. 17. (64) Hugo Sköld: a.a. sid. 311  
ref. 18. (65) Hugo Sköld: a.a. sid. 312 -13.

2004-04-11, 06:08
Svar #18

Olof Almkvist

Glömt min sign  
 
Olof A.

2004-06-23, 23:16
Svar #19

Utloggad Åke Möller

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2009-10-14, 21:31
    • Visa profil
I jakten på nya uppgifter om Arvid Hansson har jag gått igenom flera mantalslängder, jordeböcker och Vadsbo härads domböcker. Jag fann inga svar, men väl nya frågor!
 
Från Småland återvände Arvid till Skaraborg och är enl. 1644 års mantalslängd bosatt på en av de 3 Fågelö-gårdarna på Torsö. Dessa 3 gårdar (och flera andra) hade han skatteköpt från Kronan redan 1635. När han fick fasta 1639 hade Nils Posse på Säby i grannsocknen Berga redan köpt Kronans rätt att uppbära skatten, både från Fågelö och Ingarud. Det var ett bulvanköp för Arvids räkning, säkert förmedlat av broder Jost, och som gjorde Arvid skattebefriad. Bulvanköpen ogiltigförklarades i samband med processen mot Jost och Arvid, men Nils Posse har tydligen fått göra om affären ”på riktigt” år 1643. Då var alltså Fågelö Arvids egna skattegårdar, men genom Posses köp av rätten att uppbära skatt betraktades de som frälsegårdar under Säby. Arvid skulle alltså betala ”skatten” till Posse.
 
1644 och 1645 bodde Arvid med hustru, 3 resp. 2 drängar och 2 pigor på Fåglö. Hustrun är namngiven i mantalslängden båda åren och heter Karin Hansdotter (Hansadotter). Det är första gången som jag i arkiven stöter på Arvids hustru. Uppgifterna om Maria Bonnatt och Catharina Berg har jag hämtat från Elgenstierna.  
På en av de andra Fågelögårdarna bodde 1645 Sven Hansson.
 
1646 har Arvid fått tjänst i Halland och han saknas då i Torsö mantalslängd - och han återkommer aldrig i längden, trots att han bevisligen bosatte sig på Fågelö igen. Däremot har han i egenskap av mantalskommissarie i Skaraborg undertecknat samtliga socknars mantalslängder åren 1662-1665. 1666 blev granskningen försenad (sannolikt p.g.a. Arvids död). Vadsbo-längderna undertecknades i stället under sommaren av Daniel Hansson Pihl.  
 
Arvids ekonomi havererade 1642 och återhämtade sig aldrig. Han kunde alltså inte betala skatten/arrendet till Nils Posse, men denne accepterade tydligen detta. Men efter Posses död började änkan Anna Stake kräva betalt. Detta och den dåliga ekonomin ledde till ett stort antal processer och här dyker det upp flera Hanssöner.  
1. 1660 sålde Arvid Fågelö med underliggande gårdar till Anna Stake för 1.100 rdr. Arvids måg Anders Hansson motsatte sig affären som alltså inte fullföljdes. 1665 uppges att Arvid var löftesman för regementsskrivaren Anders Hansson, sannolikt identisk med mågen. Vilken av Arvids döttrar var gift med Anders Hansson?
2. Samma år ”presenterade sig för rätten Arvid Hanssons fullmäktige Daniel Hansson”. Kan det vara samma Daniel som året senare uppträdde som mantalskommissarie i st.f. Arvid och då kallade sig Pihl?
3. 1658 noterades att Arvid Hansson givit ”4 års frihet” till Sven Hansson på en fastighet på Torsö, som Arvid köpt av Nils Posse. Samme Sven som bodde på Fågelö 1645?
4. I ett domstolsprotokoll från Västra härad 1646 omtalas Arvids svåger Peder Hansson. Bror till hustru Karin?  
Kan någon med hjälp av dessa Hanssöner finna ut vem Arvids hustru var?
 
(Hur det gick med gårdsaffären? Jo, efter Arvids död gjorde Anna Stake ett nytt försök att få fasta på Fågelö, men nu protesterade Arvids svågrar, borgmästarna Jacob Larsson och Johan Nilsson. Men när Anna Stake presenterade ett nytt köpebrev som Arvid utfärdat någon månad före sin död gav de upp. Där hade nämligen Arvid skrivit in att den som motsatte sig affären skulle betala alla Arvids skulder till Anna Stake, och de skulderna var avsevärt mycket större än köpeskillingen för gårdarna.)  
 
Sommarhälsningar
Åke

2004-07-27, 08:25
Svar #20

Olof Almkvst

En Hans Amfred nämndes här tidigare ovan av Lotta Nordin lördagen den 30 aug. 2003 kl. 15.24. Enl. Kalmar och Kalmarbor under 1600talet sid. 105 av Gunnar Håkansson. Förlag Kalmar läns fornminnesförening tr. 1944 var Hans Amfred en herredagsman och garvare och var ägare till ett garveri, som ligger vid Husholm. År 1641 deltog hans i bildande av ett saltkompani i Kalmar och i samma år blev Hans Amfred herredagsman. År 1641 blev han >>salig>>  (enl. rådsturätten prot.). Amfred var tillsynes gift 3 ggr. Första och andra hustrun har inga kända namn medan den tredje fugan var dotter till f. borgmästaren i Kalmar Nils Kråk och hans maka Brita Celimsd:r Jäger. Hennes förnamn uppgives ej.
 
Samtidigt med garverirörelsen arrenderade Amfred tillsammans med borgmästaren Hans Verlåås stadskällaren. Arrendet sades upp av staden den 3/3 - 1645. Som kompanjon i stället för Werglåås hade då inträtt tavernaren i Kalmar Henrik Welsin. Ävenledes synes . ha varit intresserad av skeppsfart. I en förteckning i Kalmar- kammararkivet fanns det en not om att Amfred var ägare till en skuta.  
 
På sin ålderdom råkade Amfred i delo med sina barn. I ett testamente av den 17/10 1655 gjorde han dem arvlösa och förbjöd dem att bevista hans begravning. Om boet visade tillgångar sedan kreditorena betalas skulle dessa uteslutande tillfalla änkan.  
 
Mvh.  
 
Olof A.

2006-11-24, 23:54
Svar #21

Göran Johansson

Arvid Hansson, landskamrerare har väckt stort intresse i denna diskussion. Här är en intressant
episod som berör honom. En svåger till Arvid var Peder Hansson bokhållare. Sven Carlsson i Birka (Björka) var kapten och dog samma år som detta hände:
 
Västra härads dombok 23 februari 1646
Samma dag framställis för rätten Märit P:dotter i Broddatorph å frälse
Her Johan Oxenstiernas in hyses kona, som till förene haafuer tiänt Jon i Fägritt åskalla
sin halfbroder för sex åhr sedan tå Jon war skiutzrättare, nu bekänna Märit thet  
Arffwid Hanson Landz cammererare rådde henne tå med barn, och gaff henne hem-
ligen i förlikning 10 Dr s:m:  och 2: rixdr Suen Carlson i Birka och Jon i Fägrilt (Fägerhult?)
styrkte henne draga aff bygden, och Jon i Fägrilt när han förnam hon war haua-
nde wille han icke hafua henne mehr i sin hus, och Suen Cson i Birka lefuerarade
henne bte: peningar, men en soldat henne fölgde öfuer gränsen Suen Jonso i Wästra
Jätt, aff Kinnevals häradt låckade och länte the 10 Dr s m: och hon haffuer them
intet igen bekomit, nu ähr Suen Carlson död och Arffwit Hanson intet till städis, uthan  
sägis wara i Halland, än före giffuer Märit Arfwid Hanson kom till Fägrilt om en lögada-
gs afton bleff ther till badstuffua och öffwer natten, han gaff tå en rix dr:
sedan folgde hon honom in i natstufuan och hon bleff tå aff honom haffwande och  
Marit före giffuer sig, säga sanningen, och wilia heller döö, än på någon annan eller sig  
liuga, och längre flychtig wara af sin födelsebygd:
 
Widare giffuer Märit till känna, Pedher Hanson bookhållare, Arfuid Hansons suå-
ger
ath Suen i Birka stälte henne aff bygden.
 
Samma ährende togh häratz Nämbd i betänkiande å Märitz sida althen-
stund Märith Pedhers dotters i Broddatorph egin frijwillig bekännelshe ähr, jämp-
tye uppenbar synd och förargelse: såsom och dommare reglan lyder, then ähr
saak sig sielf känner, ty dömes Märit Peders dotter sann till hoordomslast i-
ty skyldig under gå thet straff som Gudz lag inne hålla, Matth (exod  20:  
deut 22) capitel then som hoor bedrijffuer skall döden döö!
 
Yterst före giffwer Märit mester Hans kyrkiohered i Rotnaby behålt hennes pass som s:
Suen Carlson i Birka capitanie henne handfick:
 
Jag är också intresserad av tips om relationen mellan Avrid Hansson och Sven Carlsson. Kan de har varit befryndade med varandra? Sven Carlsson i Björka är stamfar för den släkt som med regementsskrivaren Peter i Vederslöf börjar använda släktnamnet Björkman.

2006-11-25, 15:17
Svar #22

Göran Johanson

Kan den ovan omtalade bokhållaren var identisk med bokhållaren Peder Hanson Bergh i Jönköping? Källa: http://hem.bredband.net/b136296/a-o/ungius/ungius-5.htm

2006-11-28, 14:26
Svar #23

Göran Johansson

Arvid Hansson, gift men, bör ha haft ett barn utom äktenskapet (fött ca 1640) med pigan Märta Persdotter. Pigans dödsdom (se ovan) omvandlades av Hovrätten till böter 40 daler och att stå uppenbar skrift. Landshövdingen i länet skulle lagföra och döma Arvid Hansson, som inte var närvarande, vid tinget. Domen skulle därefter sändas till Hovrätten.
 
Kan någon ge tips om tänkbart oäkta barn och vad som hände med landskamreren själv efter denna incident?

2006-11-28, 23:02
Svar #24

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1497
  • Senast inloggad: 2019-10-22, 14:40
    • Visa profil
Hejsan Göran, har inga uppgifter till din hjälp, men jag tror inte att något igentligen hände med Arvid Hansson efter hans affär med pigan Märta. En kort presentation av Arvid finns ovan: Av Åke Möller - onsdag den 23 juni 2004 kl. 23.16:
 
Arvid blev Guvernementskamrerare i det nyerövrade Halland och efter en olyckshändelse (?) som gjorde att han hade problem att resa, blev han en tid  borgmästare i Halmstad. Han återvände därefter till Skaraborg och avled där. Åke Möller har förtjänstfullt skrivit om honom och hans broder Jost i artikeln Jost Hansson Falkenstierna i Hembygdsbladet 26, Ullevad-Leksbergs Hembygdsförenings årskrift 2000. Men detta kanske du känner till.
Jag är tacksam för din information runt Arvid, som är en av mina anor.
Vänligen,
Calle

2006-11-29, 10:11
Svar #25

Göran Johansson

Tack Calle, jag hade missat Åke Möllers inlägg ovan. Det kanske vore en id? att söka efter honom i Hovrättens handlingar. Han hade tydligen en del problem med ekonomi, adel och kärlek. Namnet Daniel Hansson Pihl (Åke Möllers redovisning ovan) intresserar mig. Finns det någon som vet mer om honom?
Vänlig hälsning
Göran

2006-11-29, 10:26
Svar #26

Göran Johansson

Arvid Hansson skulle enligt Hovrättens dom stämmas av landshövdingen och dömas av Västra Härads tingsrätt. Borde man inte kolla i RA: Skrivelser från landshövdingen i det aktuella länet och lusläsa domboken för Västra Härad?

2006-11-29, 22:29
Svar #27

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1497
  • Senast inloggad: 2019-10-22, 14:40
    • Visa profil
Hejsan Göran, för några år sedan hade jag kontakt med Åke Möller och då höll han på att forska just runt fallet med Arvids utomäktenskapliga aktivitet och hade funderingar om denne Peder Hansson Bergh. Även jag hade mina misstanker mot Jönköping. Jag har inte gjort något mer, men jag vet att Åke har en del källmaterial från domböcker med mera runt detta fall. Jag föreslår at du tar en kontakt med Åke för att höra. Om inte hans mail från ovan fungerar så hör av dig till mig så har jag hans adress (som den var för några år sedan).
 
Lycka till, önskar
Calle

2011-01-31, 19:26
Svar #28

Utloggad Christian Juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej,
 
I 1665 års protokoll från Jösse häradsrätt i Värmland omnämns min ana, regemensskrivaren Anders Hansson i Rud, Arvika socken, vilken betalar vissa skulder för sin svärfars, välaktade och välborne (?) f d kamreraren Arvid Hanssons, räkning.
 
I diskussionen ovan nämns en regementsskrivare Anders Hansson, måg till Arvid Hansson (Weinheim), som jag förmodar är identisk med min ana.
 
Finns det någon som känner till något mer om denne Anders Hansson och hans ursprung och öden?
 
Är det t ex känt när han gifte sig med Arvid Hanssons dotter? Och vad hon hette?
 
Anders tycks dyka upp i Rud, Arvika socken, i början av 1660-talet och han ska - om man får tro uppgiften i hans dotters dödbok år 1728 - tidigare ha varit gift med en dotter till kyrkoherden Sveno Andreae Wibelius i Brunskog (död år 1668). Det är i detta första gifte som min ana, dottern Brita, ska ha varit född.
 
Av mantalslängderna att döma tycks Anders Hansson med familj försvinna från Rud, Arvika socken, i slutet av 1660-talet.
 
Finns det möjligen någon som vet var han (och Arvid Hanssons dotter) tog vägen?
 
Och med tanke på denna koppling till Värmland, kan det månne ligga något i ovan nämnda teori om att Weihheim = Vänhem i Gunnarskog socken?
 
Alla uppgifter om detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna och varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

2011-02-01, 20:55
Svar #29

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1497
  • Senast inloggad: 2019-10-22, 14:40
    • Visa profil
Hejsan Christian, det vi vet ( bl.a.tack vare Åke Möllers skrift, nämnd ovan) är att Arvid Hansson hade sex barn, varav fem var döttrar. Fyra av dessa har kända giften den femte, Clara född någon gång före 1632, har inget känt gifte men vi vet att hon levde i relativ vuxen ålder. Hon kan vara en kandidat i det gifte du nämner. Eller, en för oss helt okänd dotter, men jag håller det senare för mindre troligt.
Det är intressanta uppgifter du har, men jag har inga uppgifter om denne regementskrivare Anders Hansson, mer än det som finns nämnt av Åke i tidigare diskussioner (se ovan).
Hoppas du kan finna mer runt denna koppling till Arvid Hanssons barn.
 
Vänligen,
Calle

2011-02-01, 23:33
Svar #30

Utloggad Christian Juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej Calle,
 
Och STORT tack för ditt svar och för tipset om dottern Clara. Det låter ju som en bra kandidat!
 
Jag ska se om mantalsängderna och domboken för Jösse härad kan ge fler ledtrådar...
 
Med tacksamma hälsningar och på återhörande (hoppas jag),
 
Christian

2013-11-04, 12:55
Svar #31

Utloggad Moderator Släkter

  • Moderatorgruppen *
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil

2016-07-15, 16:30
Svar #32

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil

Jag har idag kommenterat Arvid Hanssons Weinheims familj under släktnamnet Hägerflycht

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna