Husförhörlängder - vad är motsvarigheten i Norge?

[Susanne Seger]

Försöker nu forska i Norge men försöker hitta Norges motsvarighet till Husförhörlängder, någon som kan hjälpa? Tipsa mig gärna om fler ord som jag kan behöva.
 
Mvh Susanne

[Rolf Jerpseth]

Hei Susanne! Det fins dessverre ikke noe som tilsvarer husförhörslängder i Norge. En er avhengig av folketellinger, særlig fra 1801, 1865 og 1900. Disse fins på Digitalarkivet. Der fins også kirkebøker, skifteprotokoller m.m. Der fins også Brukarforum som tilsvarer Anbytarforum. På DIS-Norge fins Gravminner med oversikt over avdøde. Disse sidene er under utbygging. Bruk en søkemotor og søk på ordene, f.eks med Google. Slik kan du også søke på personnavn. Etterhvert er det lagt ut mange slektsoversikter nettet som du kan finne.  
Vennlig hilsen Rolf.

[Jörgen Tollesson]

Den norska motsvarigheten till husförhörslängden heter själaregister, eller sjeleregister på norska.
 
Dessvärre är det få bevarade, så du får har tur om du ska finna något i 'din' socken. Och de som finns är huvudsakligen från 1700-talet.
 
Det är heller inte så detaljerade upplysningar om personerna i själaregistret som i husförhörslängden, men du kan i varje fall få namn på personerna i hushållet.

[Rolf Jerpseth]

Hei! Det er temmelig misvisende å hevde at sjeleregistrene tilsvarer husförhörslengder. Jeg sakser fra Wikipedia: Sjeleregister. Etter påbud fra biskopen satte enkelte prester på 1700-tallet opp såkalte sjeleregister, et slags folkeregister over menigheten i prestegjeldet. Sjeleregisteret skulle brukes ved bispevisitas. Det er bevart cirka 100 sjeleregistere, de fleste fra Vestlandet.

[Jörgen Tollesson]

Sjeleregistre
 
I tilknytning til kirkebøkene bør også denne kilden nevnes. Et sjeleregister er svært verdifullt for slektsgranskeren. Sjeleregisteret ble ført av presten, og her kan vi bl.a. finne alle familiemedlemmene med aldersangivelse, på samme måte som i en folketelling.
 
Et sjeleregister kan også kalles et 'folkeregister' over befolkningen i prestegjeldet, men det er store variasjoner med hensyn til innholdet i denne kildetypen. Bl.a. kan vi her finne opplysninger om de enkeltes kunnskap i lesing og bibelhistorie.
 
Ur boken Våre røtter (sidan 60 i 1992 års utgåva), skriven av dåvarande cheferna för statsarkiven i Oslo och Hamar, Nils Johan Stoa och Per-Øivind Sandberg.
 
De svenska husförhörslängderna var också ursprungligen rent kyrkliga förteckningar över befolkningen för att notera bl.a. deras kristendomskunskap, vilket framgår av namnet. Först senare blev de folkbokföringslängder med många andra upplysningar om personerna.
 
Att de norska själaregistren inte - till skillnad från de svenska husförhörslängderna - kom att ligga till grund för folkbokföringen, och därför inte blev utökade med mer detaljerade personuppgifter, ändrar inte på det faktum att de är den norska motsvarigheten till husförhörslängderna.

[Susanne Seger]

Ok tack till er båda Rolf och Jörgen!