Toholampi

[Leif Gson Nygård]

Jag har fått veta att mina avlägsna släktingar kommer från Toholampi socken.
 
Vet ingenting om denna socken.  
 
Finns det någon sockenhistorik skriven som jag skulle ha glädje av att läsa? Har någon kontaktuppgifter till Släktforskar- och/eller Hembygdsföreningar där?
 
Mvh / Leif

[Samppa Asunta]

Toholampi kommuns hemsida: www.toholampi.fi
E-mail: toholammin.kunta@toholampi.fi
Ångpost: Toholammin kunta, Lampintie 5, FIN-69300 TOHOLAMPI FINLAND.
Mvh Samppa

[Harri Blomberg]

... Toholampi fick sin nuvarande befolkning då dessa ödemarker befolkades för gott på 1500-talet... omkring 1500-talets mitt fanns sex gårdar, år 1600 14 gårdar och 1710 29 gårdar... man fick sin huvudförsörjning genom jordbruket, främst kreatursskötsel, samt sidoförsörjning av fiske, tjärbränning och järnframställning. Efter stora ofreden kom befolkningstillväxten ordentligt igång i Toholampi. År 1810 bodde 1380 personer därstädes och 1900 3674 personer, som mest bodde det omkring år 1950 då nästan 5000 personer var skrivna i Toholampi, numera är de färre. Toholampi tillhörde i äldsta tider till Pedersöre socken, men från år 1575 till Lochteå. År 1665 blev Toholampi predikogäll och 1775 kapellförsamling, egen församling blev T. år 1859. År 1665 byggdes ett mindre bön(e)hus, det revs år 1765 då en ny kyrka uppfördes, men även den ersattes av den nuvarande av  C. A. Setterbergs hand, uppförd 1861. I kyrkan finns en altartavla vid namn Aftonvarden från år 1761 av Johan Backman. Den nuvarande kyrkans byggande hade föregåtts av en 34 årig strid om var den skulle uppföras. I Sykärinen i Toholampi uppfördes år 1961 ett kapell, efter Pertti Luostarinens ritningar. I T. rinner ån Lestijoki... hembygdsmuseet Häkkilän kotiseutumuseo hittas några kilometer utanför kyrkbyn... den senare har en befolkning på 1000-1500 personer, näststörsta samhället på 100-200 personer är Sykärinen. Trä- och matförädling har varit den huvudsakliga industrialiseringen. Till Gamla Karleby är det 65 kilometer från kyrkbyn i Toholampi.
 
Källa: Finlandia 7, Etelä-Pohjanmaa, Helsinki 1986, sidorna 204-205.

[Leif Gson Nygård]

Ett varmt tack, Samppa och Harri! Vad skulle Sverige vara utan sina finska vänner! (Nåväl, jag vet att du bor i Göteborg, Harri).
 
Roligt att få lite info om Toholampi. Har fått ett mejl från kultursekreteraren i kommunen, och hon meddelar att den litteratur som finns bara är skriven på finska. Lite ledsamt.  
 
Står det någonting om Olkkola i Olkkola by och Seppälä i Lampi by i den historik du refererar till, Harri? Omnämns några personer därifrån från slutet av 1600-/början av 1700-talet? Jag har bl a en som heter Zackris Hansson Olkkola (1679-1750) i Olkkola by och Markus Persson Seppälä (1675-1753) i Lampi by.
 
Allt som ökar min kunskap om bygden och människorna mottages tacksamt!
 
Leif G:son Nygård

[Harri Blomberg]

... hej Leif... nej, inga personer omnämns förutom kyrk(o)arkitekter i kommunbeskrivningen jag refererar till... men då jag förstår finska ska jag se om jag hittar något om dessa personer som du omnämner... på Internet... men först ska jag sova en stund, har arbetat natten som har varit... mvh Harri... ps. de första nybyggarna i Toholampi på 1500-talet kom från Tavastland och Satakunda... enligt samma kommunhistorik... ds.

[Harri Blomberg]

Olkinen (Olkinenn, Olckinen).
 
Henrik, bonde och nämndeman i Toholampi 1570-74. Nu Olkkola hemman. (Harri Blombergs kommentar är att namnformen tyder på att nybyggarna på hemmanet kommer österifrån då de har -nen i tillnamn, kanske savolaxare?)
 
Källa:
Släktnamn i Karleby på 1500-talet, av Hugo Lagström i Genos 4(1933), sidorna 54-58. (http://www.genealogia.fi/genos/4/4_54.htm 2004-10-29)

[Harri Blomberg]

Vasatidens toholampibor (fast på finska står det medeltidens toholampibor, men då det är vasatid... har jag - Harri Blomberg - ändrat i översättningen)
 
Tre tusen års tystnad (man har fynd från stenåldern och framåt i Toholampi) avslutades då Gustav Vasa började Sverige-Finlands skatteskrivande. I ”tiondelängderna” för år 1547 omnämns i Toholampi bara en gård. Papuanrantas boende Matti Oravainen eller Kauppi (namnet Kauppi syftar på handel). Egentligen märkligt om den ende bosatte hade varit handelsman. På kyrkosjöns nordostliga strand uppstod år 1556  Antti Kotilainen och år 1565 Paavo Kotilainen. På sjöns sydvästliga strand noteras år 1568 Matti Ollinpoika Seppälä elller Rautio samt till den föregående dess granne Heikki Matinpoika Hukari. Sist omnämnda år noterades i skatteboken i socknens norra del boende: Paavo Olkkonen är via ”Lesti” (Yli-Lesti/Lestijärvi?) kommen tavastländare (han var visst ingen savolaxare som jag - Harri Blomberg - nyss misstänkte), samt till Toholampis sydliga del i slutet av 1500-talet ankomna Jämsä.
 
Källa:
(http://www.kase.fi/toholampi/historia/keskiaika.html 2004-10-29)

[Leif Gson Nygård]

Strålande Harri! Tack! Jag ska ordna kopior av sidorna i Genos.
 
Just Olkkola är särskilt intressant för mitt vidkommande.  
 
Enligt HisKi avlider en Michel Hansson Olckola 15/2 1711, 78 år, d v s född ca 1633. Det kan vara en anfader till mig. Min anfader är ovannämnda Zackris Hansson. Fadern heter alltså Hans. Har förmodligen avlidit före 1710, då kyrkoböcker börjar föras. Kanske heter han Hans Mickelsson, och är son till Mickel Hansson (1633-1711)?  
 
Hans N.N:s hustru, Chierstin, omnämns dock i första kommunionboken [AI:1, 1710-27]. Noteras 1710-13, därefter ej mer. Finner henne inte i dödboken
 
Det skulle vara spännande att studera jbk eller mtl för Toholampi under 1600-talet. Jag undrar vilket landsarkiv som förvarar dessa: Vasa eller Uleåborg? Går de måhända att låna som mikrofilm från Helsingfors?
 
Mvh Leif
 
PS. Ser att du inkommit med ytterligare matnyttigt sedan mitt inlägg, Harri. Varmt tack! Kanske har jag rötterna till både Olckola och Seppälä? Rysligt intressant! Men mer forskning behövs för att ev. säkerställa släktsambanden. Och 100% säkra samband går inte att göra utifrån material från slutet av 1500-talet (om man nu inte hittade domboksprotokoll från 1600-talet som visar samband i en viss riktning). DS.

[Harri Blomberg]

... hej Leif... misstänker Vasa landsarkiv... Toholampi tillhörde tidigare det som kallades för Vasa län... mikrofilm ska kunna lånas ut från Helsingfors... men vet inte hur jordeböckerna är avfotograferade... kanske dessa äldre även finns i Sverige? Annars håller jag med om dina antaganden om svårigheter med att säkerställa samband mellan 1500-talet och senare kyrk(o)böcker... skicka gärna annat att översätta... håller liv i min finska... på återhörande Harri

[Harri Blomberg]

... angående Hans N.N:s hustru, Chierstin, omnämns dock i första kommunionboken [AI:1, 1710-27]. Noteras 1710-13, därefter ej mer. Finner henne inte i dödboken... kanske hon flydde till Sverige under Stora ofreden 1713/1714-1721? Eller dog hon under de första kaotiska åren då ryssen tog över Finland för nästan ett helt decennium och prästen kanske var på den svenska sidan och inga vettiga anteckningar gjordes... kanske man kan hitta något i någon dombok eller så...

[Leif Gson Nygård]

Harri,
 
Jag lovar att höra av mig, om det dyker upp någon text på finska!
 
Min koppling till Toholampi har jag alldeles nyligen bivit varse. Den går via Anders Isaksson Rosing (1736-1799), från Tillika i samma socken. Hans far var en soldat vid namn Isak Eriksson Rosing (1718-ca.1757) och mor Chierstin Pålsdotter (1709-1776).  
 
Anders g 1:o sker där 4/11 1759 med Susanna Mickelsdotter Olkkola (1741-1763). Hon är förbindelsen med släkten Olkkola och Seppälä! (En intressant notering finns f ö i hennes far, Markus Hansson Seppälä:s dödruna 28/6 1753: i Gla Carleby Skn. kyrka; dag i fråsn o ålderdomsva. mindre sin till Gl. Carleby att hälsa på min son Hr. Frosell Adj.i Vetil. Det verkar alltså som han har avlidit i samband med ett besök hos sonen Hr. Frosell i G:la Karleby. Men jag undrar vad som menas med Adj. i Vetil)?.  
 
Efter hustru Susanna:s död flyttar han till Vörå där han g 2:o 1765 17/2 med Anna Mickelsdotter Skarp (1740-1820). Sonen (i g 1:o), Johan Andersson Rosing/Tallqvist/Skarp (1761-1822), är sedan min ana.
 
Upptäckten är revolutionerande för mig. För hittills har jag, och alla i min släkt, trott att den finska anknytningen sträckte sig till de svensktalande delarna av Österbottens kustland. Men här visar det sig att våra anor troligen stäcker sig mot de finskspråkiga delarna i inlandet - Tavastland - och det tycker jag är väldigt roligt (om än uppgifterna inte går att belägga).
 
Det här har såleders blivit ett nytt, spännande forskningaprojekt för mig. Får nu svårt att släppa denna förmodade anknytning till genuina Finland!
 
Mvh / Leif

[Kirsti Ervola]

Hej Leif,  
tror att Adj. i Vetil = (Socken)adjunct i Vetil, (på finska Veteli) i mellersta Österbotten. År namnet verkligen Frosell? I Vetil verkade nämligen Jakob Eliasson Forselius som kapellan 1733-58.
 
Mvh KE

[Leif Gson Nygård]

Tack för upplysningen, Kirsti!
 
Texten ur Toholampi dödbok är direkt hämtad (läs: kopierad) från HisKi databas.  
 
Jag kan definitivt inte avgöra om avskriften är korrekt. Har upptäckt andra fel i dessa avskrifter, så det är mycket möligt att detsamma gäller denna notering. Och sedan heter ju fadern Markus, inte Elias.  
 
Men sedan står det faktiskt (ser jag nu): ....hälsat på min son ... D v s den som skriver noteringen i Toholampi kyrkobok är far till Hr. Frosell. (Markus kan givetvis inte skriva sin egen dödsruna!!)  
 
Kan det  vara Elias Forselius? Var han kapellan/kyrkoherde i Toholampi 1753?  
 
Mvh / Leif

[Kirsti Ervola]

Hej, avskrifterna i HisKi innehåller tyvärr ofta skrivfel; man skall egentligen betrakta den fantastiska databasen som ett register till originalkällorna.
 
Anmärkningen om Marcus Pehrsson Seppäläs begravningsplats (i Gl.Karleby) och dödsorsak (fråssa och ålderdomsvaghet) i längden av begravda har naturligtvis skrivits av en präst, i detta fall ser det ut att ha varit Elias Forselius (l. Raumannus), som hade varit kapellan i Veteli före sin son Jakob. Veteli var dåförtiden en kapellförsamling av Gamla Karleby.  
 
Vid tiden av Marcus Pehrsson Seppäläs död hörde Toholampi till Lohtaja (Lochteå) församling, och hade alltså ingen egen präst. Hur den pensionerade Elias Forselius' anmärkning hamnade i längden av begravda förblir ett frågetecken. . .
 
Mvh KE

[Leif Gson Nygård]

Återigen tack Kirsti, också för att du tog dig tid!
 
Ska låna filmer för Toholampi (från RA i Helsingfors) och kolla om uppgifterna i HisKi stämmer.
 
Jag tycker, som sagt, att denna anknytning är väldigt intressant och ska forska vidare om församlingen i diverse källor.
 
Mvh / Leif

[Anders Enges]

Hej Leif,  
 
Jag blev lite nyfiken över hur du hittade Anders Isaksson Rosing. Av en eller annan anledning har jag sökt i Nykarleby efter honom, men utan att lyckas. Jag har även sett efternamnet Gran på honom...
 
Med tanke på avfolkningen av Vörå under Stora Ofreden, så misstänker jag att vi har mer finnar än vi tror i släkten. Det verkar inte finnas allt för många hemman som bebos av samma släkt före ofreden och efter. De flesta verkar dock ha kommit från Laihela och Lappo, men även Kannus och andra orter lite norröver...
 
Mvh
Anders

[Leif Gson Nygård]

Hej Anders!
 
Upprinnelsen till denna anknytning till Toholampi, och Anders Isaksson Rosing Skarp, var kontakt med Bror Antus (Skogås) och Britta Jåfs (Borlänge) för 1? år sedan.  
 
Jag fick då klart för mig att det fanns två Maria Johansdotter Skarp i Skarp, Karvsor, Vörå:
 
1/ Maria Johansdotter Skarp, f 2/8 1786. Far: Johan Johansson Skarp, f 12/9 1752, d 27/9 1818. Mor: Anna Andersdotter, f 3/10 1758, d 19/10 1820. Hennes far är sedan den Anders Isaksson Gran (1710-1792), som du nämner.
 
2/ Maria Johansdotter Skarp, f 21/5 1788, d 15/4 1858. Far: Johan Andersson Rosing/Tallqvist/Skarp, f 30/4 1761, d 30/12 1822. Hans far är Anders Isaksson Rosing (i dennes g 1:o 4/11 1759 i Toholampi med Susanna Mickelsdotter, f 30/12 1741 i Toholampi, d 7/1 1763 ibm), f 22/11 1736 i Toholampi, d 29/5 1799 i Karvsor, Vörå. Mor: Maria Mickelsdotter, f 1766 i Vörå (enl. Vörå infl. längd 30/9 1787 No 10, IB:59:1 1751-89), d 7/8 1790 i Skarp, Karvsor, Vörå (Men den uppgiften är från kommunionboken och ska kontrolleras i kyrkoräkenskaperna. Not i död- och begravningsbok saknas).
   
Från början hade jag första Maria i min antavla, men efter kontakten med Bror och Britta visade det sig vara fel. Mina ana är andra Maria.
 
Jag är inte riktigt klar med utredningen om släktsambanden, några smärre uppgifter ska kontrolleras. När jag inom kort är klar, kommer dessa att läggas ut här, och på Westside under Efterlysningar och Johan Andersson Tallqvist, med utförliga källhänvisningar.
 
Att det verkligen är rätt personer får vi veta i Toholampi kmb 1758- [AI:4], där det under Michel Olckola står: dotter Susanna, f 30/3 1741 död och måg Anders Isaksson i Wörå.
 
Men jag återkommer, som sagt, med fler och utförligare uppgifter, Anders!
 
Mvh / Leif

[Anders Enges]

Hej Leif,
 
och tack för informationen.
 
Det kan hända att det lönar sig att fråga på Finlander discussion forum, på adressen  http://finlander.eget.net/. Flera av de aktiva forskarna där har Olkkala i sina databaser, bland annat June Pelo och Kevin Paavola.  
 
Westside är lite mer för mellersta och södra österbotten, medan det i finlander finns en hel del norrifrån - både från de finska och de svenska socknarna.
 
/anders

[Kirsti Ervola]

Hej Leif,
tillbaka till sidospåret: avskriften i HisKi verkar vara mera feltolkat än man kunde ana. Jag hade tillfället att kolla lite i litteraturen, och teorin om far och son Forselius rasade med detsamma (Elias F. dog redan 1733). Men det ser ut att Du har fått en teolog i släkten.
 
Vetelin seurakunta 1639-1989 (Vetil församling 1639-1989), Kokkola 1989, ISBN 952-90089-9-6,
s. 49: 17.2.1751 vigdes i Gl.Karleby stads kyrka till adj. i Vetil stud.teol. Hr. Daniel Lampel, som är född 11.1.1722 i Lochteå socken, Toholampi kapell.
 
Hos Marcus Pehrsson på Seppälä gård i Toholampi föds en son Daniel 11.1.1722.
 
Alltså Marcus Pehrsson dog i fråssa o ålderdomsva. under resan till Gl.Carleby att hälsa på sin son Hr. Lampell Adj. i Vetil.
 
Om Daniel Lampel vet Åbo Akademis studentmatrikel, Senare delen, 1740-1827, Helsingfors 1895, s. 4:
Ostob. p. 387: 1740; adj.ministerii i Wetil. Lemnade akad. 45. Är gift, vistas i Lochteå sägs i en nationsfört. 48.
 
Mvh KE

[Anders Enges]

Hej Leif!
 
Du kanske redan vet detta, men jag hittade lite om Toholampi och Rosing på adressen
http://www.kase.fi/toholampi/historia/mestarit.html
 
Mycket fritt översatt...
 
...Dekorationsmålning och glasmålning kom tydligen till Toholampi genom soldaten Isak Eriksson Rosing. Rosing var född i Luleå och bosatt i Tikkala i Toholampi. Han deltog i Pommerska kriget och blev fånge i Tyskland. När han kom hem lärde han ut tysk dekorationsmålning, färghantering och framställning av blyglas åt den tioårige Matti Matinpoika Laitala.
 
Under Matti Matinpoikas ledning framställdes sedan år 1760 blyglas, som sedan såldes i grannsocknarna. Under dessa resor utfördes även möbelmålning enligt tysk modell. Rosing hade tagit med sig tysk blå färg från sin tid i Tyskland, och denna blev Laitalas målares specialtitet...
 
Jag är inte helt säker, men jag tror att Laitala nämns i en relativt nyutgiven bok om Österbottniska allmogemålare. Tyvärr verkar den inte finnas här i Mariehamn så jag kan inte kontrollera detta. Inte heller minns jag exakt vad boken hette; jag bläddrade bara i den för en tid sedan.
 
/anders

[Leif Gson Nygård]

Ja, vad ska jag säga? Man upphör aldrig att förvånas av de kontakter och uppgifter man får genom denna nättidning och andra. Stort TACK, Kirsti och Anders! Jag hade ingen aning om vare sig det ena eller andra. Så roligt!  
 
Nu vet jag bl a att en bror till Susanna Mickelsdotter Seppälä var adjunkt (komminister?) i Vetil och att Isak Eriksson Rosing var född i Luleå, deltog i Pommerska kriget, var lärare i dekorationsmålning.
 
Nu får vi invänta helgen och tänka på våra avlidna släktingar - även de riktigt avlägsna.
 
Så trevlig helg!
 
Leif G:son Nygård

[Joakim Förars]

Isak Eriksson Rosings levnadstid (1718-1757) verkar inte passa riktigt med övriga uppgifter. Pommerska kriget pågick 1756-63, så det är lite knappt om tid att hinna sitta i tysk fångenskap och sedan återvända hem och ägna sig åt dekorationsmålning. Sonen är född 1736, då fadern skulle ha varit 18 år. (Enligt mina uppgifter skulle det stå 1734 i Vörå kommunionbok).

[Anders Enges]

Hmm...
 
Joakim har en point där. Jag märkte dock att jag översatt fel - det var på 1790-talet som blyglastillverkningen började. Tidsspannet kan då stämma, förutsatt att Rosing inte dog 1757.  
 
Om vi antar att Matts Laitala var 10 år när han började lära sig, så måste han väl vara över 20 år innan han grundar firman och det tar väl några år ytterligare att lära upp de anställda och utveckla affärsid?n - detta ger ger ett tidsspann för lärningstiden som passar in på Pommerska krigets slut...  
 
För inflyttade soldater kunde dock födelsetider vara rätt felaktiga i kommunionsböckerna... Hans fru verkar ha dött som änka 1776, men jag hittar inte honom i HisKi. Han verkar ha gift sig 1734, och skulle då varit endast 16 år... 1718 kan således inte stämma - måste vara tidigare.
 
Den enda Matts Mattsom Laitala jag hittar i HisKi är född 1778 - det verkar lite sent.
 
Jag antar att man - som vanligt - måste betrakta detta som en arbetshypotes, som man kan jobba vidare från. Jag tycker dock att det verkar lovande, och utesluter ingenting för tillfället.
 
/anders

[Anders Enges]

Hej,
 
Jag antar att en källa man kunde titta på är:
Carl-Birger J. Petander: Kungliga Österbottens regemente 1723-1771. Vasa, Svensk-Österbottniska samfundet, 1973. Kanske man hittar Rosing där, och kan bättre estimera hans levnadstid.
 
Denna finns på Åbo Akademis huvudbibliotek, men är för tillfället utlånad - förfallodag 23.11.2004. Joakim studerar väl i Åbo? Tror du du kan kolla - det är väl även din släkting?
 
Jag har bara de äldre Petander-böckerna om Karl XI:s och Karl XII:s tider..
 
/anders

[Leif Gson Nygård]

Levnadstiden för Isak inom parentens har jag satt i förbigående eftersom jag inte fördjupade mig i honom i de inlägg jag gjort nu. Mer om honom, och andra kommer, sedan uppgifter har kontrollerats i andra källor.
 
Men det är självklart så att födelseuppgiften i kommunionboken på Isak, som anges till ?/11 1718 [AI:3 1741-62, Tilikka s. 15-16] ska tas med en nypa salt så länge den inte har kontollerats med uppgiften i primärkällan; födelseboken. Hustrun, Chierstin Pålsdotter, anges vara född ?/7 1709 [dito källa som för Isak] och vigseln med Isak skett 26/12 1734 [HisKi], så sannolikt är Isak född några år tidigare än vad som framgår av not i kmb.  
 
Isaks dödsdatum har heller inte kunnat fastställas av uppgiften i kmb. Enl. kmb (ovan) noteras han ha tagit nattvarden 1755-57, därefter ej mer. Hustrun står kvar som hustru (ej änka) resten av perioden (t o m 1761). Däremot med bokstavskombinationen a. b. ä. efter namnet. Vet inte vad detta står för, men gissar att det rör änkeståndet. I efterföljande kmb [AI:4 1758- ] under Tilikka står Soldatänkan Chierstin Pålsddotter, Rotfattig i Lehti. Men observera att man här inte vet när hon blev änka. Någon kolumnuppställning på hö uppslag, bl a för nattvarden, finns inte.
 
Av dessa uppplysningar kan vi dra den slutsatsen att Isak Eriksson Rosing är 1/ född sannolikt tidigare än 1718 och 2/ död säkert före 1762, men efter 1757.
 
/Leif

[Joakim Förars]

Jag skall kolla Petander när den blir ledig. (Jodå, jag är Isak Eriksson Rosings ättling i rakt nedstigande - åttonde - led.)
 
Undrar om IER:s födelsetid helt enkelt skall vara ett decennium tidigare. Han är nämligen nio år yngre än sin fru. Sånt förekom förvisso, men vanligen var mannen inte mycket yngre. Men vi inväntar Leifs uppgifter.

[Anders Enges]

Hej...
 
Det finns ju en annan möjlighet(?). Pommerska potatiskriget började 1756, men svenskarna gick aktivt med i slutet av 1757. Därav IER:s frånvaro i kmb - han blev inkallad i kriget!
 
Om han blev fången kan det till och med hända att han blev dödförklarad. Har heller ingen aning om vad a.b.ä betyder men ab kan betyda absens eller absenterad, dvs. frånvaro. Kanske Isak var försvunnen och hans fru var änka under tiden, men så kom han tillbaka.  
 
/anders

[Monica Hammarström]

Hej
Läs detta.
Laitala, Leander, ägande av villa, målare, glasmästare, född i Toholammi den 28e februari 1851, dog där den 16 :e mars 1906. Föräldrarna målare och glasmästare Antti Matinpoika Laitala och Kustavi Isakintytär Leppilampi.  
Prydnadsmåleri-och glastmästerikonsten följde troligtvis med  när radsoldaten Isak Erkinpoika Rosing kom till Toholami. Rosing född 1718 i Luulaja bodde i  Toholammills Tiilikkalassa, varifrån hans fru kom ifrån ursprungligen.
Han gick med i borgmästarens krig(1757-62) i Tyskland och hamnade som fånge hos österrikarna. Där lärde han sig det tyska konstmålandet, färgernas handskande och blyglasens tillverkan. När han kom hem igen lärde han dessa kunskaper till den tio årige  Matti Matinpoika Laitalalle, som var född 1778. Med Matti Matinpojan som styrande, tillverkades det från början av år 1790 i Laitala blyglas som sedan skickades för att säljas i grannsocknarna. Under dessa resor målades även möbler enligt tysk förebild.  
Rosing hade med sig en tysk blå färg efter sin vistelse i fängelset, som är speciell i Laitalas konstmålningarnas kännetecken och är originell i sig.
Matti renoverade även Laitalas hus i bra skick och den fick en av Toholammins största ytor.  
Som husbonde på sin gård medverkade Matti även som rådman.  
Antti som var den yngsta sonen tog över Matti Laitalas målar- och glasmästeri hantverk. Han i sin tur blev skickligare och mer känd än sin fader. Han blev även en mycket skicklig snickare som även snickrade den nya kyrkan i Toholammin som han senare även målade. Antti byggde istället för Laitala en enormt stor huvudbyggnad, som efter hans död flyttades till Himanga för att bli kyrkbyns folkskola. Laitalans tredje mästare Leander var den mest kända av målarna i släkten. Raul Pohjonen skriver Västerbottens bondpojkarnasmålare framförande Leander från Laitala :Laitalas målare målade kistorna, skåpen, klockorna, ytterdörrarna i vackert ljust obrytbara färger och  blommor med hjälp av en noggrann symetri. I Leanderis målarverk ser man klara liknelser av Rosings motiv som han hämtat från Tyskland. Blom rankan är målade efter det ursprungliga motivet. I mitten finns det klart röda äggformade blommor och runt omkring den ses mindre blommor och knoppar. De vita och svart kantigt målade bladen skiftar i storlek, dom är i färgerna gröna, röda eller svarta. I de stora blommornas mitt gjorda droppformade målardrag är likadana som Rosing målade för 80 år sedan.
 
Detta blomarrangemang med gult botten använde Leander nio av tio gånger under slutet av  
1800 -talet. Leander Laitala sträckte sin målarverksamhet samt fönster och vardagsrumsmöbel försäljning till ett område mellan Lestijokilaakson och Raahen. Hans och även tidigare Laitalas mästarkonstmålningar har bevarats ofantligt bra, då man än idag kan bekanta sig vid deras kunskaper. I över hundra år av praktisering av målning, har det bevarats en sägelse om mästersläkten i Toholamill ” Laitalans målare är kända över världen”. Visst var de under sin tid väldigt kunniga och duktiga över ett brett område i målar- och glasmästari. Leander Laitala var inte gift.V.S.M.  
 Källa: Mittvästerbottens livshistorier.
 
 
mvh
Monica Hammarström

[Anders Enges]

Hmm...
 
Detta skulle i så fall förklara varför hans fru dog som änka 1776. Han hade då ännu inte kommit tillbaka från sin fångenskap! Han blev dock väldigt gammal - om han är född 1718 (eller tidigare) så var han över 80 år när han lärde upp sin lärjunge. Dock inte omöjligt, och om kan kom tillbaka mitt i en kommunionboksperiod, så är det inte helt säkert att han antecknades i kmb - soldater och gamlingar var ju lite styvmoderligt behandlade i kyrkböckerna.  
 
Har kommit fram till att Raul Pohjonens bok om de österbottniska allmogemålarna 1750-1900 finns här i Mariehamns stadsbibliotek - skall kolla i den bara helgen är över...  
 
/anders

[Anders Enges]

Raul Pohjonen:  
De Österbottniska allmogemålarna 1750-1900 - en matrikel över dekorationsmålarna i Österbotten, Kokkola 1993, ISBN 952-90-4943-9
 
ss. 33-34
 
Mästarsläkten Laitala
 
Berättelsen om hur den första generationen av Laitala-mästarna fick lära sig glasmästar- och målaryrket är en historia som gått i muntlig tradition. Det berättas att en soldat som återkommit ur krigsfångenskap i Tyskland lärde nämndemannen Laitalas 10-årige son måla, skära glas samt löda blyspröjs till fönster. Denne soldat skulle ha deltagit i 30-åriga kriget och återkommit först vid hög ålder till sin hemtrakt Toholampi. Men släkten Laitala dyker upp där först kring år 1753, så historien om 30-åriga kriget går inte ihop med verkligheten.
 
Enligt den forskning som Etelä-Pohjalainen osakunta gjorde under Aimo Kotilas ledning på 50-talet, skall soldaten i denna sägen ha varit antingen Isak Rosing eller Matts Mattson Rosing som deltog i Pommerska kriget under åren 1753-63. Under krigsfångenskapen i tyskland kom denne soldat i kontakt med tyska hantverkare och fick lära sig målar- och glasmästaryrket under deras ledning. Efter hemkomsten till Toholampi soldaten Rosing  ingen möjlighet att utnyttja sina kunskaper på grund av sin fattigdom. I något skede skall ha påpekat för storbonden och nämndemannen Laitala, att hans goda kunskaper följer honom i graven, ifall han inte får lära ut dem åt någon yngre person. Den rike bonden hade många söner och han beslöt att sonen Matti Matinpoika skulle få lära sig ett nytt yrke då han fyllde 10 år. Matti var född 1778 och läroperioden under Rosings ledning började omkring 1788-90.  
 
Sägnen berättar vidare, att målarfärger och verktyg för tillverkningen av blyspröjsar beställdes ända från Tyskland på nämndemannens bekostnad. Här kommer en målarfärg in i bilden som är ett säkert tecken på sägnens sanningsenlighet. Omkring 1790 dyker det upp skåp och kistor i Lestijoki älvdal med helt avvikande blommålningar och blå grundfärg. Målningarna påminner mycket om de tyska allmogemålarnas verk från 1760-talet! Vid den tiden, alltså under Rosings fångenskap, blev det brukligt att måla skåpen i blått samt dekorera dem med stora blommor. Den blåa färgen var dyr och sällsynt på våra breddgrader, men Rosing hade medel att tillgå, vilket förklarar den blåa färgens förekomst i mellersta Österbotten i slutet av 1700-talet.  
 
Det är ett faktum att släkten Laitala var glasmästare och målare i tre generationer och någon måste ha fungerat som den första generationens lärare. Laitalamästarnas tätt intill varandra sittande fantasiblommor och strikta symmetri återkommer hos tre generationer och sambandet med soldaten Rosing finner jag bevisad. Matti Matinpoika Laitala nådde i sitt måleri inte den tekniska fulländning som hans lärare gjort i Tyskland. Mattis klumpiga versioner av de mellaneuropeiska blommotiven kan spåras i tre älvdalar mellan Gamlakarleby och Brahestad [...]  
 
Matts Mattsson Rosing
Född ungefär 1736, död troligen före 1800.
 
Denne soldat deltog i Pommerska kriget 1756-63. I något skede av fälttåget skall han ha blivit fånge hos fienden för att först vid hög ålder återvända till Toholampi. Årtalet för hans återkomst är okänt, men det berättas att han lärde upp Matti Matinpoika Laitala, som då var tio år. Detta tyder på att Rosing skulle ha återkommit omkring 1788 och han hade bosatt sig på Saksanpää soldattorp på Kotila hemman.
 
Under krigsfångenskapen kom Rosing i kontakt med tyska hantverkare. Under deras ledning fick han lära sig, hur man skar glas och tillverkade blyspröjsar. Han träffade även dekorationsmålare som nyligen anammat rokokon i sitt måleri. Vid den tiden blev det vanligt i Tyskland att måla skåpen i blått och dekorera dem med strängt symmetriska blommor i barock eller rokoko. Den blåa färgen var lättåtkomlig för de tyska målarna, ty det fanns många gruvor där kobolt eller ultramarin bröts. Dessa blåa färgpigment kom Rosing senare på Laitalas bekostnad att anskaffa för målning i Österbotten. Rosing hade lovat lära upp sonen Matti, om fadern stod för kostnaderna för anskaffning av material från Tyskland.  
 
Matts Rosing var en mycket skicklig målare och hans kännspaka blommor var utförda med stor precision. Hans tätt intill varandra sittande blommor är stora och rika på detaljer. Den här blomkompositionen ger ett fylligt intryck på skåpdörrar och används flitigt både av honom själv och av lärlingen [...]
 
/anders

[Anders Enges]

Tillägg...
 
Kontentan av ovanstående är väl att det är lite osäkert om vår Rosing var målarläraren.  
 
Luleå-spåret kvarstår dock...
 
/anders

[Leif Gson Nygård]

Hej!
 
Har kollat vissa källor nu, bl a på Krigsarkivet (i Sth) och kan därför korrigera/komplettera mina uppgifter (ovan):
 
Enligt Toholampi kommunionbok (kmb) 1755-1762 [1741-1762, AI:3], deltar soldat Isak Eriksson Rosing i nattvardsgudstjänsten sista gången 14.8 1757. Han har sannolikt avlidit kort tid därefter. I kyrkoräkenskaperna (kyrä) [1756-1852, 3B], och längd över Mull- och Graföppningspenningar 1760-1762, finns han dock inte med. Inte heller i övriga räkenskaper 1757-1759 1. Fr o m 1763 står sedan hans hustru, Kerstin Pålsdotter som ”änka” hos sonen Anders Isaksson i Olkkola [Kmb 1762-1775, AI:5]. Det verkade således som Isak dött under Pommerska kriget. Detta föranledde besök på Krigsarkivet i veckan.  
 
Isak Rosing noteras där först i Förteckning af Kongl Maj:ts Österbottens Infanteri Regemente på alla de sedan 1729 Åhrs General Mönstring antagne Recreuter [GMR 1737, vol. 1056 s. 811] under Lochteå Compagnie: Rote nr 105, soldat nr 133. Isak Rosing. Mönstrat år 1737 d. 19 Januari. Vid generalmönstringen i Kalajoki 8.7 s.å. upptas han dock inte bland dem från Toholampi by [GMR 1737 s. 599]. Nästa generalmönstring sker 14.2 1759 [GMR 1759-1761, vol. 1057]. Han återfinns under Majorens Compagnie (af Lochteå Comp): Rote nr 105, soldat nr 133. Jacob Rosing - - - vacant. Död blefwen under d. 9 Juni 1758 i Grossner (?, min anm.), är således N:o vacant. Jag inscannar notisen:  
 

 
Här skrivs han alltså som Jacob, men det måste vara fel 2.  
 
Med anledning av inläggen om dekorationsmålare Rosing, har jag kollat uppgifterna om honom. Det kan inte vara Isak som är dekorationsmålaren (i alla fall inte den omtalade). Det måste vara soldat Mats Rosing i Tilikka. Han noteras i kmb 1761 med hustru Susanna och under ”Kronosoldater” tillsammans med hustru Susanna, s Mats, född 1759 och d Maria, född 1756 [Kmb 1741-1762, AI:3 resp. 1758 - , AI:4] 3. Har sedan inte följt denna familj framåt i kmb. Men i kyrä fr o m 1780 antecknas ”gamble soldatänkan Susanna Rosing” bland dem som får fattigmedel. Sannolikt är detta Mats Rosings änka. Mats synes härmed ha avlidit 1780 eller något år tidigare. Åter till redovisningen av mina släktingar:
 
Isak Rosing gifter sig med Kerstin Pålsdotter 26.12 1734 [Vigselbok 1718-1879]. Han skrivs då Isaac Ericksson ifr. Tilikka 4. Vi kontroll av Kerstins döddatum visar det sig att hon dör som ”rotfattig” i Olkkola by redan 21.12 1775 och begrovs först den 31.3 1776. Död i bröstvärk. Ålder: 66 år, 5 mån, 7 dagar. Giftemål: änka. [Dödbok 1711-1864]. Att kontrollera uppgiften från HisKi med originalkällan är uppenbarligen en god regel !
 
Isak och Kerstin får sedan sonen Anders Isaksson, som föds i Tilikka 22.11 1736 (döpt 27.11) 5. Han noteras sedemera i kmb 1755-61 som ”måg” hos Mickel Zakrisson i Olkkola [Kmb 1741-1762, AI:3]. Vigseln mellan Anders och Mickels Zachrissons dotter, Susanna Mickelsdotter sker den 4.11 1759 [Vigselbok 1718-1879]. Susanna är född 30.12 1741 (dp 1.1 1742). De får åtminstone två (2) barn: Johan, född 30.4 1761 och Anna, född 3.12 1762 [Födelsebok 1710-1880]. I efterföljande kmb [1758 -, AI:4] noteras Mickel Zakrisson och Anders Isakssons hustru, Susanna, som ”död”. Och efter ”måg” Anders Isakssons namn står: ”i Wörå”. Anders (och Susannas) barn anges därefter. Johan Andersson, ”måg(ens) son ”i Lahnalampi” 6. Mickel Zakrisson i Olkkola avlider 30.8 1767 (bg 18.10). Dödsorsak: bröstwara (bröstvärk?, min anm.) och andtäppa. Ålder: 57 år, 9 mån, 5 dagar. Giftemål: gift. Susanna Mickelsdotter har dött redan 7.1 1763 (bg 23.1). Ålder: 22 år och 6 dagar. Död i barnsäng [Dödbok 1711-1864]. Har sedan följt Johan Andersson Rosings vidare öden:
 
Johan Andersson Rosing återfinns ett antal år senare på Lahnalampi gård i Olkkola by. Han är bosatt tillsammans med morbror, Mickel Mickelsson och hans familj. Johans närvaro vid nattvarden antecknas den 9.11 1777, 5.4 och 17.9 1778. Han noteras däremot inte perioden 1780-85, vilket tyder på att han har utflyttat [Kmb 1774-1785, AI:6A] 7. I Vörå inflyttningslängd 1780 finns Johan Andersson Rosing som nr 4. Född 30.4 1761, vilket stämmer exakt med uppgiften i Toholampi födelsebok. Ifrån Lochteå 8. Och ledig (för äktenskap, min anm.). Förenas med sin far, Anders Isaksson och hans nya familj på Skarps hemman nr 7 i Karvsor by 9. Ett stycke nedanför Johan i kmb, noteras ”Johans hustru Maria”. De har inflyttat 19.10 något år - sannolikt 1787 - under perioden.10.  
 
Men dessförinnan har Johan Andersson varit verksam som husbondedräng på Tottesund (Maxmo). Först under Översten Fredric von Numeris betjänt Nils Lindberg, sedan Gustaf von Numeris. Han medverkar vid nattvardsgudstjänsten 1785-87. Födelsedateringen 30.5 1761, torde vara felskrivet. Samtidigt noteras pig. Maria Mickelsdotter där. Först (1780-85) som ”piga Maria”, sedan med hela namnet. Någon födelseuppgift finns inte på henne. Möjligen är de identiska med den ”dräng resp. piga Johan och Maria” som noteras 1775? [Kmb II, 1774-1791]. De gifter sig sedan 8.6 1787 i Maxmo socken: ”Drängen och ungkarlen Johan Andersson med pigan Maria Mickelsdotter utan skrud hemma af ..” [Vigselbok 1750-1875]. I den kmb jag refererar till, anges att de utflyttar från socknen 1787. Och i Maxmo utflyttningslängd 1787 [In- och utfl. längd 1787-1806, A:17] noteras de också, mycket riktigt 11. Detsamma gäller vid inflytten till Vörå 12. Själva inflytten i Karvsor till Skarp-hemman nr 7 tycks ske den 19.10 (se not. förklaring 10). Maria Mickelsdotter Skarp avlider några år därefter, nämligen 7.8 1790 13. De hinner få två (2) barn: Maria, född 21.5 1788 (min ana) och Anna, född 1789. Död 1790. [Kmb 1788-1793, IAa:50:7]. Johan Andersson Skarps g 2:o sker 28.5 1791 med Maria Zackrisdotter Herr (1761-1831). Tillsammans får de åtminstone barnen: Margareta, född 27.4 1793. Död 31.8 1794. Johan, född 12.12 1795, Mårten, född 18.4 1797. Erik, född 26.11 1799. Död 10.7 1800. Lisa, född 9.3 1803. Död 1803. (OBS! Dessa födelsedateringar är ej hämtade ur födelseboken, utan kmb. Kan därför vara fel).
 
Detta är vad jag funnit om Isak Eriksson Rosing, hans hustru Kerstin Pålsdotter och dess ättlingar i och ifrån Toholampi socken. Jag hoppas de kan vara till glädje för någon annan.  
 
Återkommer inom kort med några korrigerande/kompletterande uppgifter ang. Susanna Mickelsdotter Olkkolas anor.
 
Leif G:son Nygård
____________________________
1 Under Föräringar kan det ingå medel som efterlevande skänker till kyrkan i samband med en närståendes gravsättning. Men dret brukar då specifieras som t ex 11.4 1710, då det antecknas: Utaf lösa zedlar finnes Påhl Käändä hafwa lefwererat för sin fader mulldygna - 3 dl.
 
2 När Isak mönstrar första gången får han rote nr 105. Någon Jakob Rosing från Toholampi har jag inte funnit i vare sig i kmb eller GMR. Det är osannolikt att någon dittills okänd med detta namn skulle överta just detta rotenummer. I synnerhet som Isak försvinner ur kmb efter 14.8 1757 och bör ha avlidit kort tid därefter.
 
3 Återfinner honom inte i de GMR som rör Österbottens Regemente. Det kan bero på att han mönstrar för och tjänar ett annat regemente.
 
4 I kmb 1734-40 står något intressant, delvis oläsligt, invid parets namn. Det börjar med ett årtal, 173_. Den sista siffran är svårläst. Det kan möjligen stå '3'. Därefter datumet d. 8 oct.. Sedan några ord som jag inte kan tyda, innan meningen avslutas med: ... sig och undvika stockstraffet. Vad hade de gjort för att undvika stockstraffet? Det var ett hårt straff. Kunde det ha med Isaks ålder att göra? Hade han gett Kerstin äkenskapslöfte utan att vara myndig? Svårt att svara på eftersom ordtydningen inte är fullständig, men det kan indikera att han faktiskt är född i nov. 1718 (som anges i kmb) och blott 16 år gammal när han ingår äktenskap.
 
5 Ingen av dopvittnena bär efternamn med förledet Pål, så någon härledning till Kerstins föräldrar ges inte. Och i kmb har jag inte upptäckt någon Pål som är bosatt i Tilikka.
 
6 Lahnalampi är en gård i Olckola by.
 
7 Har inte undersökt närmare var han befinner sig mellan 1762-76. Det är dock troligt att han tjänat som dräng i någon granngård eller -by och inte lämnat socknen (men osvuret är bäst!).
 
8 Lochteå var moderförsamling. Toholampi blev 1775 kapellförsamling och först 1859 egen församling. Att prästen skrev ifrån Lochteå, även om Johan kom ifrån Toholampi, var då närmast i sin ordning.
 
9 Källa: Kmb 1781-1787, IAa:50:6. Anders Isaksson är inflyttad till Vörå 10.6 1764 [Vörå In- och utfl. längd 1751-89, IB:59:1], d v s knappt 1 ? år efter att första hustrun avlidit Flyttningsbetyget är utfärdat av Johan Cajant som var verksam i Toholampi kapellförsamling. Det står att han kommer från Lappi församling. Men det är sannolikt en felskrivning för Lampi, som var en vanlig förkortning av Toholampi. Anders är f ö född i Tilikka som ligger i Lampi by. Gifter sig 2:o i Vörå 17.2 1765 med Anna Mickelsdotter Skarp, och hamnar på så sätt i Karvsor.
 
10 Noteras som bortfl., vilket sedan har överstukits. Detta tyder på att han hunnit inflytta, utflytta och inflytta igen under samma kommunionboksperiod (1781-87). I vä marginal, invid namnen Johan Andersson och Johans hustru Maria, finns ett 'x' som markerar att de är gifta med varandra. I hö kolumn, Flyttning till och från, dateringen 19.10 efter både Johan och Maria. Det anger sannolikt inflyttningsdagen för paret.
 
11 Nr 1. Drängen Johan Andersson ifr. Tottesund till Karvsor i Vörå med betyg af den 30.9. Gift. Nr 2. Hustrun Maria Mickelsdotter ifr. Tottesund till Karvsor i Vörå med betyg af den 30.9.
 
12 Det sker den 30.9 1787 (Källa - se notförklaring 9 ovan). No 6. Johan Andersson. Född 30.5 1761 i Lochteå. Gift. A. Ackman (attestator, min anm.). No 10. Hustru Maria Mickelsdotter. Född 1766 i Vörå. Gift. A. Ackman (attestator, min anm.). Ett '+'-tecken i vä marginal före dess namn, markerar att de är gifta med varandra.
 
13 Notering i dödbok saknas. I kyrä anges 15.8 som begravningsdag. Källa: Vörå kyrä 1784-1843, 77:13.

[Leif Gson Nygård]

Till notförklaring 4 ovan kan jag tillägga följande:
 
Den 10.8 1735 inkommer Soldaten Isak med sina böter för otidigt sängeläge - 6 dl. Detta är troligen Isak Eriksson Rosing. Risken han löpt för stockstraffet beror antagligen på detta sedlighetsbrott. Och då lär det ha skett före augusti 1735 eller redan 1734 (8 oktober?). Böterna (6 dl) är f ö en ansenlig summa för ett otidigt sängeläge, något som indikerar att brottet ansågs allvarligare än vanligt. Kanske just för att Isak var omyndig? Källa: Kyrä Toholampi sn 1676 (1673) - 1756, vol. 1 s. 77.

[Leif Gson Nygård]

En diskussion om Toholampi finns också på gamla , se här.
 
Detta diskussionsforum är ju ett utmärkt komplement till Anbytarforum, i synnerhet för dem med släkt i Österbotten.
 
Leif G:son Nygård
 
Inlägget editerat pga att WESTSIDE förnyats och bytt adress.
Med vänliga hälsningar
Moderator Finland

[Leif Gson Nygård]

Jag har besökt Krigsarkivet igen och kan tillägga följande rörande soldatsläkten Rosing (ovan):
 
Vid generalmönstringen för Lochteå kompani augusti 1770 i Brahestad [GMR 1770, vol. 1058, s. 912-13], är Mats Rosing noterad för Rote 105. Född i Fredrikshamn. Ålder: 41. Tjänstgöringsår: 9. Gift. Antagen den 28 mars 1761. 5 fot, 5? tum lång. Detta bör vara den omskrivne dekorationsmålaren. Och han har fyllt vakansen efter Isak Rosing. För fortsättningen lyder:
 
Förändring (sedan sista generalmönstringen år 1737): Isach* Rosing död blifwen i Pommern den 29 januari 1758.                      
*/ Först har namnet Jakob antecknats, vilket uppenbarligen varit fel. För det har blivit överskrivet med Isak.
 
Här får vi bekräftelse på att det verkligen är Isak Eriksson Rosing som avlidit 1758 (men i januari och inte i juni). Därmed är eventuell osäkerhet betr. Isaks död eliminerad. Samtidigt får vi lite mer fakta om den omskrivne dekorationsmålaren Mats Rosing.

[Sven Sundgren]

Hej, jag söker uppgifter om Toivo Leonard Peltokangas född 1892 12 17. Han flyttade till Sverige Malmberget enligt hörsägen i början på 1900-talet. Finns i HFL från 1913, saknas i inflyttningsboken. Ska enligt HFL komma från Toholampi församling. Om det är någon som vet mer om honom är jag tacksam för alla upplysningar.
 
Söker uppgifter om Toivo Leonard Peltokangas som flyttade till Malmberget Sverige, enligt hörsägen i början av 1900-talet. Han kom från Toholampi förs. Född 1892 12 17. Han är också nämnd i kyrkböckerna som Toivo Leonard Zakrisson Peltokangas. En bror (troligen) Otto flyttade också men till Kiruna i början av 1900-talet. Tacksam för alla upplysnigar.  

[Eva Nilsson]

Hej!
Jag söker uppgifter  om August Ollikainen Vähäkyttä f. 01.09.1890 i Soini, han flyttade med sina föräldrar till Toholampi 1899.  
Eva Nilsson