Holm och Werner -en bildhuggardynasti på 1600-talet

[Per Kinneryd]

Hej Sibylla
 
Tusen tack för de uppgifterna!
 
Det verkar alltså som om Örnberg tänkt sig att Håkan Svenssons hustru i första giftet skulle vara denna N.N. Andersdotter. Jag ska ta mig en titt i tänkeboken ,när jag får möjlighet, och se om den kan ge någon ledtråd.
Skriver Örnberg frågetecken i stället för N.N. eller är han osäker på själva anan, tro?
 
 
Har han rätt är det alltså Wernersläktens urmoder, men inte Wallmans eller Wetters.
 
många hälsningar
Per

[Per Kinneryd]

Hoppsan!
N.N. Arvidsdotter heter givetvis Håkan Svenssons första hustru enl. Örnberg. Precis som det står i noterna till Ättartal. Han skriver också antagligen. Det finns väl ingen datering på anteckningarna?
 
Martin, var har du uppgifterna om Karin Andersdotter från ?
 
M.V.H.
Per Kinneryd

[Martin Casterud]

Har precis varit på Riksarkivet och gått igenom Vadstena stads äldsta tänkeböcker (Georg Ericssons renskrifter). Vad gäller Karin Andersdotter vet jag inte själv hur jag fått ihop det... Om inte Örnberg nämner hennes namn måste det ha varit en grov miss från min sida. Anteckningen att hon kanske var syster till Axel Arvidsson har jag dock. Här följer korta notiser från domboken som kan vara av intresse (snabba avskrifter från min sida, ursäkta stavfel m.m.):
 
Håkan Svensson
Rådman i rätten, hustru Margareta [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610: register, sid 501]
 
Köpt tjuvgods:
1578 14/4. Jöns Mårtensson i Skänningen klagade över att Håkan Svensson hade köpt gods i Vadstena, en gryta och en ”rya”, som tidigare stulits från bland andra Jöns. Jöns anses vara rättmätig ägare och skall ersätta Håkan det han lagt ut på stöldgodset. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 9]
 
Förlikning om arv:
1578 8/10. Håkan Svensson och Axel Arvidsson har ärvt en del av en tomt efter hustru Gertrud, Anders köpsvens änka. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 18]
 
Förlikning om arv:
1580 16/8. Fortsättning på ovan nämnda arv. Nämnes tre huvudarvingar: bröderna herr Elf i Harg, Per Andersson (nådiga fröken Elisabets (Vasa) tjänare) och borgaren (guldsmed) Måns Andersson i Vadstena. Elf söker förlikning med Håkan Svensson och Axel Arvidsson. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 53]
 
Okvädningsord:
1587 16/10. Borgmästaren Sven Persson klagade till Håkan Svensson för att denne kallat Sven för ”otillbörligh ord” eftersom Håkan ansåg sig vara för högt beskattad. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 127]
 
Arvid Håkansson
Gästgivare och hästkrogare
1607 26/5. Arvid nämns. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 396]
 
Slagsmål
1596 29/10. Arvid hörs om ett slagsmål i Motala mellan honom och Matis N och Laress Jönssonn i Kasta. Arvid och Matts fick böta 25 daler för sveda och värk och för förlorad arbetsinkomst.
 
Skjutning nattetid
1597 24/10. Arvid uppmanas av borgmästare och råd att upphöra med skjutningen, om inte skulle han få böta 40 mark. Arvid svarade att det var hans krut som han sköt med och fortsatte nästa natt varpå han fick böta, dock endast 6 daler, ”för godha menns bön skull”. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 250]
 
Vidare skjutning och ogiltig frånvaro
1598 4/12. Arvid får böta 6 daler för sin skjutning och det faktum att han trotsat förbudet och ”drog sinn koos”. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 277]
 
Mäster Hans, Arvids styvfar
1599 12/5. Arvid kom inför rätten och klagade till mäster Hanses hustru om sinn faders iordh. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 278-279]
 
Om en bössa
1601 19/2. Arvid klagar på Bengt stockmakare om en bössa, som har försvunnit. Bengt svarar att han haft bössan hos sig i tre år utan att Arvid hämtat den. Till sist kom Sven Arvidsson och sade sig ha Arvids tillstånd att hämta bössan. Rätten beslutar sig för att vänta till Sven Arvidssons hemkomst. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 304]
 
Om arv
1603 20/6. Salig Bertil Hanssons barn skall ärva av Håkan Svenssons gård, tomter och sjöbodar. Väntar tills all släkt samlas. Bjuds up: Håkan Svenssons och Simon Arendtssons gårdar. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 336]
 
Om tomter:
1603 24/10. Sven Arvidsson frågar Arvid om varför han har rätt till Svens tomter. Sven Arvidsson är bosatt i Stockholm. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 338]
 
Stöld
1604 6/10. Arvid klagar till Jakob och Frans tartare hövidsmän för att de skulle ha stulit ur hans gatubod. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 361]
 
Om Sven skräddares hustru
1605 7/3. Sven skräddare klagar till Arvid för att han skällt på Svens hustru och sagt att han sett henne gå med Nils Jonsson till sjöboden, och ”förtalt på hennes äro”. Arvid svarade att han sett de båda gå in i sjöboden, stängt dörren och varit där ett tag. Hustrun frias. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 370]
 
Slagsmål
1605 14/10. Arvid får böta för att han slagit Frantzes Lasse blodhwite. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 380]
 
Hans dräng
1606 30/9. Erik Svensson, Arvids dräng, anklagas för att ha lägrat en av Arvids pigor. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 391]
 
Stöld
1605 25/6. Anders Gertzson anklagas bland annat för att ha stulit en yxa av Arvid. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 377]
 
Slagits
1606 24/11. Arvid får böta för att han skall ha slagit Elinn i Strå så att hon fått en blånad. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 393]
 
Arvids dräng.
1608 14/3. Arvids dräng Jonn anklagas för att ha hittat ett arma kläde som herr Lars i Högsby tappat vid Arvids bod och sålt det. Han dömdes till ringa böter pga hans fattigdom. Jonn frågades också om han sett hustru Botillas borttappade ermeklede och guldring. Därifrån svor han sig dock fri. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 407]
 
forts följer...

[Martin Casterud]

Övrigt
 
1582 22/5. Axel Arvidsson i Skänninge har under lång tid varit i konflikt med rådmannen Sven Persson långe. Konflikten hade gått att kungen utlyst frid dem emellan. Inte ens denna frig hjälpte dock. En gång möttes Axel och Sven på torget i Skänninge. Axel fick intrycket att Sven ville slå honom, så han gick och hämtade en yxa. Ingen skadades dock, men när Axel gick därifrån slog Svens son Axel i huvudet med en sten. Dessutom vittnade Skänninges kyrkoherde Måns att hans hustru stått och pratat med Axels hustru Ingre. När en annan kvinna, Märeta, gick förbi skall Ingre ha kallat henne för hoora. Märta, som slagit Ingre, dömdes till arbet på slottet. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 64]
 
Axels hustru hette Ingrid.
 
Mäster Hans d.y. var bårdskärare/livbarberare hos hertigen. ”Mäster Hans dåctor”. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 495]
 
Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610,
 
1578 8/10. Bliiffou tesligis tenne gode menn Mickill Perssonn, Jönns gulsmed, Suenn schreder, Lasse Nilssonn, Lasse köpsuenn, Peder Tiidzte tiilnemde att vara på enn föreningh emillann Håkann Suensonn, Axill Aruidssonn, Måns Anderssonn om theris aruedeell vti enn tompth eftir salige framlidne hustru Getrud Anders köpsuenns. [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 18]
 
1583 13/5. Å samme dag kom thenn gudfruchtige och wällärde man her Anders i Örberga her för retta och gaff tilkenne, huruledis at hans hustrus modir gaff sin modir eth sölfbälthe i tästementhe eftir sin dödh, / eftir såsom hustru Ingiell Jöns Larssons och witnar och bekennir, at förschrefne belthe blef hustru Gertrud Anders köpsuens giffuidt aff sin dotter, som war her Anderses hustrus modir. Och sägir her Anders, at hann haffuir witne, at hustru Gertrud skulle hafua sagdt, at beltet skulle eftir hennis dödh höre hennis dotterdoter till, men hustru Ingiell Jöns Larsonns sägir, at (:salige hustru Gertrud: ) hennis modir gaff henne beltitt efftir sin dödh. Och belf opskutith, tills tess the komme med alle sine witner på alle siider, huruledis thet är tillgongith then tidh, bythet stod. /.../ [Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610, sid 76]
 
Herr Anders:
Andreas Magni, född 1542. Son af Måns Andersson, borgare i Vadstena. Prv. 1573; kyrkoherde här (Örberga pastorat) 1580. Död 1609. Namnet på hans hustru är okänt. - Dotter: Ingeborg, f. 1603, död 1672, gift 1620 med Johannes Bullernaesius, prost i Simtuna af Upsala stift. [Westerlund och Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, del II sid 477]
 
Herr Elf:
Elavus Andreae (Elf Andersson), född i Vadstena. Föräldrar: Anders Köpsven och h.h. Gertrud. han blef kyrkoherde här och tillika i Rystad 1568, afträdde Rystad 1582. Död 1595. [Westerlund och Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, del II sid 85]

[Martin Casterud]

Om man tittar närmare på informationen i de senaste inläggen SKULLE man kunna börja skönja ett familjestruktur. Jag har ytterst summariskt försökt sätta samman något som med all sannolikhet inte är helt korrekt, men som kan ses som ett underlag för VIDARE FORSKNING. Märk att jag började med denna kartläggning idag, så...
 
Anders köpsven, Vadsten.
Gift med Gertrud [död 1578 ca]
 
Barn:
? 1) dotter N.N. (Andersdotter?)
gift med Arvid.
dotter N.N., gift med Håkan Svensson
son Axel Arvidsson, Skänninge
son Sven Axelsson, Stockholm
 
2) dotter N.N. (Andersdotter?)
avled före moder Gertrud.
dotter N.N., gift med Andreas Magni (se nedan)
 
3) dotter Ingiell (Andersdotter?)
gift med Jöns Larsson
 
4) Måns Andersson
son kyrkoherde Andreas Magni, gift med N.N. (se ovan)
 
5) Elf Andersson
 
6) Per Andersson
 
Kommentarer:
Elavus Andreae uppges i herdaminnet vara son till Anders och Gertrud. Hans bröder Måns och Per nämns i domboken. Andreas Magni uppges i herdaminnet vara son till borgaren Måns Andersson i Vadstena. Hans hustru är enligt domboken dotterdotter till Gertrud. Detta gör Andreas Magni och hans hustru kusiner. Detta kan väl ses som rätt så säkert om man litar på herdaminnena. Vad gäller Örnbergs uppgifter så är dessa osäkra. Det finns inga spår av någon dotter gift med en Arvid. Vad vi dock vet är att Håkan Svensson har ärvt en del i en tomt av Gertrud (genom hans då avlidna hustru? Håkan var troligen omgift med Margareta Larsdotter vid tiden för arvskiftet). Även Axel har ärvt Gertrud och nämns vid samma tillfälle. Dessutom figurerar en Sven Arvidsson i Stockholm [kan han ha någon koppling till släkten Arfwedsson i Stockholm?] i kretsen kring Arvid Håkansson. 1603 nämns i domboken att salig Bertil Hanssons barn skall ärva del av salig Håkan Svenssons gård, tomter och sjöbodar. Detta mål gör dock ett uppehåll tills släkten samlats. Det tas inte upp förrän Sven verkar ha återvänt från Stockholm. Troligen kan han alltså kopplas samman som en (broder?) till Axel och hans förmodade syster.
 
Hoppas detta kan ge uppslag för vidare forskning!
Intressant vore att försöka bringa reda i vilka Arvid som bott kring Vadstena i slutet av 1500-talet.
Mvh
Martin

[Per Kinneryd]

Martin och Sibylla
 
Jättebra , Martin, att du kunde lägga ut tänkebokens text här!
Örnberg är kanske inte alltid så tillförlitlig, men jag tycker att tänkeboken ( genom arvstvisten 1578/1580) just visar att Håkan Svenssons första hustru var dotter till Anders köpsven och Gertrud.
Jag vill dock låta osvuret vara bäst, eftersom medeltidsgenealogi inte på något sätt är mitt område.
 
Herdaminnet nämner inte Andreas Magni sonson till Anders köpsven, utan son till EN Måns Andersson ,av vilka de mycket möjligen finns många i Vadstena. Kusingifte är ju brottsligt vid den här tiden , alldeles särskilt för en präst.
 
När det gäller Sven Arvidsson kan kanske Stockholms stads Tänkebok ( som ,även den, finns tryckt )vara till hjälp.
Släkten Arfwedson ,som du nämner, kallar sig väl inte vid släktnamn (likt andra) förrän under 1700-talet, om jag minns rätt. Men den finns, hursomhelst, utredd och publicerad.
 
Sibylla: Själva det faktum att Örnbergs anteckningar inte innehåller mer än Ättartals noter , tyder ju tyvärr på att hans afsigt aldrig förverkligades.  
 
M.v.h
 
Per

[Björn Spångberg]

Det råder ingen tvekan om namnet på Håkan Svenssons (första ) hustru: Av texten på gravstenen (nr108 Vadstena Klosterkyrka) framgår att Håkan Svenssons hustrus namn var Karin Andersdotter.
På gravstenen står följande text:
Her under hvilas i Christo salige Håkon Sven son som afsomnade i Herranom then 23 Martii Åhr 1592 sampt hans elskelige Hustru H. Karin Andersdotter hvilken afsomnade Anno (ej hugget) Gud deras siälar bevare Ame(n)
En närmare beskrivning av gravstenen inkl foto finns i boken Vadstena klosterkyrka del III av Robert Bennett.
Mvh
Björn

[Per Kinneryd]

Där ser man !
Inte ens landsarkivarien och en av sveriges då ledande genealoger som arbetade om hörnet kollade gravstenen !
 
Kanske borde vi flytta den här delen av diskussionen till en ny rubrik, eftersom vi efterhand hamnat en bit från Werner och Holm .
Varför inte Håkan Svenssons i Vadstena släkt (under Östergötland)som Örnberg en gång tänkt sig?
Detta lite med tanke på kopplingarna till Wallman , Wetter, Signeul ,Lindschöld,Schening och Winterstein plus en otalig massa andra framförallt guldmedssläkter som Håkan Svensson tydligen varit anfader till , och vars tydligen otaliga telningar inte kommer att hitta till Holm och Werner-!
 
m.v.h.
Per

[Örnberg]

My great Grandpa was born on 2 January 1886 and was christened Per Edvard. From the  
anno (year) 1890 census his Hemfösamling, (home parish) was Elfros annex.  
Hemort, (legal residence) was Kyrkbyn Från Särskild föteckning Kongl. Kung  
20/7 1861 och20/1. , Kontrakt (deanery) was Jamtlands Södra (southern), Län:  
Jamtland.  
Födelsear (born) 1886 Födelseförs (place born) Elfros annex. Civilstånd: O  
(which means non- married) Kön (sex): M (which means man). Familjest: (        
       ) Oå. S  (general subjects) Famstkod: (family code) B. Hushåll nr:  
(household number) 190 Familj nr: (family number) 1.
Through, this research I discovered that my great grandpa had a brother by the name of  
Nils Olof born in 1890. And he too was born out of wedlock.Per Edvards daughter Adeline told me  
that he was in the Swedish army and died of Typhoid Fever
I also have learned that Anna was most likely married twice once to a man by  
the name of Johan Hedlund. He may have died shortly after they were married.  
She then married Anders Örnberg (born 1854-07-23) on 1893 01-01 in the Oviken parish. Anders was a crofter in Häggen, Oviken when they were married on 1893-01-01. Anders parents were Nils Gerdlund and Catharina Andersdotter.
If you have information that relates to this line of family members I would  
appreciate knowing the cost etc.. or who Per Edvard father was or if all of  
this information is correct and what the cost is.
Thank you Kristine Ornberg email me kkdjak@aol.com

[Olle Elm]

Hej Björn,
Om Du även är intresserad av Werner-släktens senare led, finns det ett bidrag i Genealogisk Tidskrift, Årgång 9, häfte 3 (1954), sid 198 ff, författat av Axel Mollstadius, som komplettering till Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, som Du möjligen inte tagit del av.

[Björn Spångberg]

Tack Olle för tipset! Det var ny information för mig som jag ska följa upp. Har du möjlighet att här på Anbytarforum nämna vilka personer artikeln berör?
Mvh
Björn

[Olle Elm]

Hej Björn,
Den handlar om Johan (Johansson) Werner, född 1687 21/10 på Lyckås, Skärstad sn och död c:a 1753 i Tånnö sn, löjtnant vid Smålands kav rgte , hans hustrur och barn med respektive. Omfattar 4 tätskrivna sidor vilket är ovanligt för den här typen av kompletteringar.

[Olle Elm]

Hej Björn,
Fann idag en uppgift från 1664-1665. Bilthuggaren Mäster Petter Bengdt?on erhöll lön för han giorde och Målade Predijkastolen i Kisa kyrka (Källa: Kisa C:2, kyräk, pag 167)

[Björn Spångberg]

Tack Olle för ny intressant information ännu en gång!
Som du säkert vet hade Petter Bengtsson Holm i sin yrkesutövning ofta ett nära samarbete med svågern Henrik Werner. Har du möjligen sett några uppgifter i kyräk, Kisa, om Henrik Werner från denna tid? Henrik Werner flyttade i slutet av 1690-talet från Mo, Västra Harg sn till Kärr, Kisa sn, där han dog 1702 (enligt information från Bo Lindwall; se inlägg Anbytarforum, Östergötland, Ulrika sn, 981228).
Beträffande Petter Bengtssons predikstol i Kisa kyrka förefaller den sedan länge vara borta. Av Riksantikvarieämbetets byggnadsregister framgår att nuvarande predikstol i Kisa kyrka tillverkades 1762 av bildhuggaren Jonas Berggren från Målilla.
Inte långt från Kisa, i Tjärstads kyrka (cirka 1,5 mil norr om Kisa), finns en predikstol gjord av Henrik Werner och Petter Bengtsson Holm tillsammans (Riksantikvarieämbetets byggnadsregister; något exakt årtal anges inte i registret, endast perioden 1650 - 1699). Predikstolen i Tjärstad är troligen tillverkad kring 1690 (uppgift från Per-Arne Ek, Östra Tollstad).
Slutligen kan det apropå Kisa kyrka vara värt att nämna att där finns ett arbete av Henrik Werner bevarat, nämligen huvudbaneret över Olof Hägerhielm.
Mvh
Björn

[Olle Elm]

Hej Björn,
Min genomgång av Kisa kyräk sträcker sig fram till 1695. Någon Werner e dyl nämns inte.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Här kommer lite upphittade Wärneck/Werner.
 
Jag har hittat två Wärneck i Jönköpings rådstugurätt. En Frantz Wärneck som är far till en Johan Wärneck. Frantz verkar 1641 ha haft hand om bryggeriet i Jönköping och Johan arrenderar Bergsbruket i Barnarp.
Johan Wärneck blev av rätten tillfrågad om han är med sin fader Frantz Wärneck intresserad uti bryggeriet. Där till Johan alldeles nekade, att han intet där med haver att beställa, ej heller vill där med hava något att beställa, vidare än att hålla där på räkning i faderns frånvaro till hans ankomst. Ytterligare bekände Johan Wärneck att hans fader är nu intet intressert med honom i arrendet för Bergsbruket i Barnarpa socken.
 
I Rogberga kyrkas räkenskaper förekommer en mäster Johan Werner som får 321 daler 13 öre för predikstolen han haver arbetat 1660.  
1642 och 1643 får Välakt Johan Wernick i Jönköping betalt för bräder.
 
Mvh//
Lotta

[Björn Spångberg]

Hej Lotta!
Vad gäller predikstolen i Rogberga kyrka är det alltså konterfejaren, bildhuggaren (och sedermera borgmästaren i Gränna) Johan Werner d y som är upphovsmannen. Hans far var konterfejaren och bildhuggaren Johan Werner (Wernich) d ä som invandrade till Sverige från Jägerndorf (Krnov i nuvarande Tjeckien) i dåvarande Schlesien. Franz Wernich som du skriver om invandrade från Rostock (Jönköpings läns historia, 1987). Franz son Johan Wernich skulle möjligen kunna vara adliga ätten Wernfelts stamfader, som jag gjort ett inlägg om här på Anbytarforum, Introducerad adel, Wernfelt. Frågan är om det överhuvudtaget finns ett släktskap mellan konterfejarna Wernich/Werner och Wernichsläkten från Rostock.
Johan Werner d y efterträdde 1656 sin far som Per Brahe d y:s hovkonterfejare och de första åren efter det att han utsetts till Brahes konterfejare tillbringade han i Jönköping (Wilhelm Nisser, Per Brahe d y:s hofkonterfeijare, Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening 1929). Han ägde där (enligt Nisser) en gård och fastigheter i dess omgivningar. Enligt samma källa sålde han 1660 till herr Bengt Kollega sitt mellan skolan och Lars Perssons intill Storgatan belägna hus.
Tydligen var Johan Werner d y mycket aktiv med fastighets- och byggnadsaffärer i Jönköping och Gränna vid denna tid. Bl a skriver Nisser att J W tillsammans med borgmästare Haijock i Jönköping ägde större delen av skattejorden i Jära på 1670-talet.
För att återgå till Rogberga kyrka kan jag konstatera att predikstolen där tillverkad av Werner verkar finnas bevarad i kyrkan. I boken Våra kyrkor (Klarkullens förlag, 1990) står om predikstolen i Rogberga kyrka att den tillverkats av Johan Vern i Jönköping 1661. Denne Johan Vern måste utan tvekan vara Johan Werner d y. Intressant i detta sammanhang är att Nisser uppger att konterfejaren Sven Torbjörnsson Röding 1661 arbetade med inredningen av Rogberga kyrka och 1669 utförde en altartavla för kyrkan. Denne konterfejare var enligt Nisser Johan Werner d y:s måg, något jag inte själv kunnat verifiera.
Tacksam för eventuell information om denne konterfejare.
En annan konstnär tillhörande kretsen kring konterfejarna Werner och med anknytning till Jönköping var Nicolaus Enander som enligt Nisser var Johan Werner d y:s styvson. Jag är intresserad av eventuella uppgifter om Enanders härkomst.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Björn!
 
Sven Torbjörnsson Röding förekommer i kyrkoräkenskaperna i Rogberga.  
1669 utgifter:
Mr Sven Röding bekommit för altartavlan, 177 dlr
1672 utgifter:
Mr Sven Torbjörnsson, ? daler
Anno 1671 haver Kongl hovrättsnotarien Sr Daniel Wessman i Löneberg och manhaftige löjtnanten Sr Jöns Andersson Stut i Öxnehaga skänkt och förärat utstofferingen och målningen på berättartavlan kring om altaret halvparten, och välbetrodde Sr Befallningsmannen Petter Drufwa i Hundshult där emot halvparten arbetslönen till Mäster Sven Torbjörnsson, nämligen inalles 8 tunnor råg eller dess värde.
 
Namnet Torbjörn verkar inte särskilt vanligt i dom här trakterna vid den tiden. Det finns en Torbjörn Snickare i Jönköping, nämnd bl a i rådstugurrättens protokoll på 1640-talet. Han förekommer också i Rogbergas kyrkoräkenskaper.
1643 utgifter:
Torbjörn snickare för en stor fönster rån(?) och bosar(?) på kyrkan, 6 dlr
1645 utgifter:
Torbjörn snickare för funten han gjorde, 15 dlr
I boken Rogberga socken av Thure Ström står att den gamla dopfunten av trä förvaras i Länsmuseet. Kan väl troligen vara den som mäster Torbjörn gjort.
 
Angående Wernick, är det troligt att det samtidigt förekommer flera släkter med samma ovanliga namn i Jönköping? Jag har hittat lite till om Frans och hans familj.
Anno 1642 den 9 maj vid rådstugurätten i Jönköping:
Fram kom för rätten vidare Jakop Augustinsson, hustru Elin sal Nils Svenssons fullmäktige, emot Frantz Wernick svarande.
Om deras förrige tvistighet, att Frantz Wernick hade sig för obligerat att betala sin svåger son, sal Nils Svensson vad skuld som Jakop Bäverman bemälte Nils Svensson skyldig var, där på Frantz Wernick utgivit sin obligation den 9 februari 1633, att betala 25 skeppund stångejärn på 4 års tid, räknat ifrån 1632 som nu i rätten inlades, och befinnes hela resten skulle vara betalt anno 1636 dock intet efterkommit, och vidare klagar Jacob Augustinsson efter att uti samma stångejärn avvittrat sal Nils Svenssons dotter Margareta Nilsdotter, uti hennes möderne efter sin moder sal hustru Catarina Frantz Wernicks dotter.
Och efter hustru Elin sal Nils Svenssons haver bemälte Margareta här till dags haft henne hos sig till upptuktelse, och för fordran, och Frantz Wernick som är morfadern att han därföre måtte giva intresse samt med huvudstolen där brede vid nu erlägga.
Här emot inlade Frantz Wernick skriftligen och muntligen berättade, att han ej fullkomligen visste huru mycket Bäverman var sal Nils Svensson skyldig, vilket så strax bevistes av Bävermans egen hand och räkning som tillförende här i rätten presenterad vart.
Än fordrade Jakop Augustinsson på Frantz Wernicks dotters vägnar, förbemälte Margretas vägnar, brudskatt på hennes sal moders vägnar, således efter Frantz förer i räkning att hava givit med sin äldsta dotter som Jakop Bäverman fick 500 daler i brudskatt, att han så mycket måste ock giva den andra dottern.
Här till svarade Frantz Wernick i sin inlaga att Jakop Bäverman samma penningar intet ännu bekommit haver.
Resolutio: Rätten erkänner att Frantz Wernick skall utan vidare uppehåll betala efter sin givne handskrift 25 skeppund stångejärn, där hos rekompensera till hustru Elin sal Nils Svenssons som sin styvdotter här till uppehållet haver, vad billigt kan vara och de kunna där om förlikas, var ock icke de där om förlikas kunde, skall rätten där om vidare judicera.
Vad brudskatten anbelangar kan rätten här utinnen nu ej döma, utan stånde till vidare betänkande.
 
Ja, det var lite, hittar jag mer så meddelar jag det här.
 
Mvh//
Lotta

[Barbro Peterson]

Wernik-forskare!
 
Vem är Beata Wernik? Hon förekommer som dopvittne flera gånger på 1730-talet i Hässleby (F) Mariannelund. Jag börjar bli lite nyfiken på henne.
 
MVH  Barbro

[Bibi Pålenäs]

Hej!
Jag är målerikonservator och arbetar med konserveringen av Brahekyrkans inventarier. Johan Werner d. ä (och d.y) var Per Brahes hovkonterfejare och jag önskar veta mer om deras verksamhet i Brahekyrkan. Arbetsförhållanden, kontrakt, lön, medarbetare, arbetsprocedurer mm.
Snälla, vet Du något. Skriv en liten rad här!! Gärna med källhänvisning!
Mvh Bibi

[Staffan Bengtsson]

I Hultalycke i Urshult (G) förekommer en Mäster Carl (Månsson) Wernick f 1711 d 1787. Kan han ha någon anknytning till ovannämnda släkt? Han var gift med en något äldre kvinna, Catharina Jonsdotter f 1693 d 1762. De förefaller inte ha gift sig i Urshult.

[Staffan Bengtsson]

I början av denna diskussion omnämns bildhuggarbröderna Erik och Petter Bengtsson Holm. Är senare led av denna släkt utredda och publicerade?
 
Jag söker nämligen efter ursprunget för Sigrid Holm f ca 1708 d 1791 på Helgö i Öjaby (G).  
Hon var gift med alunbruksdirektören Johan Hamnell, bosatt i Öjaby, som i sin tur var son till lantmätaren Petter Hamnell och Catharina Sophia Flint (d t överstelöjtnant Johan Flint som diskuterats på annan plats i Anbytarforum).  
 
Släktnamnet Holm är förstås inte särskilt ovanligt, men med tanke på att det är samma landskap, personer av högre samhällsklasser och ganska tidigt kanske det kan finnas viss sannolikhet till någon anknytning?

[Henrik Mosén]

Hej Staffan!
 
Jag kan bara säga att jag känner inte igen någon Sigrid Holm - men det är ju inte omöjligt att någon av t ex Petter Holms söner har en dotter Sigrid - han hade åtm en son Johan Holm som var hantlangare i artilleriet i Jönköping 1699 och en son Bengt som 1699 var skräddardräng i Norrköping (född o 1684). Jag skulle dock satsa på någon annan Holm om jag skulle spela på saken ifråga.
 
Mvh, Henrik

[Magnus Samuelsson]

Angående Johan Werner så finns det en artikel om honom i Smålands allehanda (SmA)19/6 1954.
Artiklen skriven av Överstelöjtnanten Axel Mollstadius.
Kopia har jag.
magnus.samuelsson@mbox301.swipnet.se