ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Släktforskning med hjälp av gårdsnamn  (läst 2160 gånger)

2009-10-01, 17:04
läst 2160 gånger

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Hej!  
 
Jag vill här visa ett par exempel på personer vars namn bevarats i respektive gårds gårdsnamn som kan härledas i arkiv före dagens äldsta kyrkböcker för Malungs församling.  
 
I mantalslängden för år 1693 över Malung finns i Yttermalung bl.a. två personer omnämnda i ett par gårdar i två olika byar, en man och en kvinna som står som husbonde för var sin gård. Båda är förmodligen över 63 år, eftersom de saknas i husbond- repspektive hustrukolumnen. Det innebar att de inte behövde betala skatt. Det ska också nämnas att namnet Jesper respektive Jespersson också finns i skattelängder för Bjuråker under 1500-talet och 1700-talet.  
 
Under Bjuråker bl.a.
”Jesper Eriksson” - 1 person i hushållet betalar mantalspenningar = Jäspgården i Bjuråker.
 
Under Sillåker [Säljåker] bl.a.
”Hustru Gunnila” - 2 personer bet. mantalspenningar, 1 son, 1 dotter = Gunnilgården i Säljåker.
 
Det finns säkert fler liknande fall i 1693 års mantalslängder och i andra skattelängder.  
 
En heltäckande studie över gårdsnamnens ursprung känner jag inte till. Däremot finns en del anteckningar om gårdnamn av Niss Hjalmar Matsson i hans till kommunen inköpta forskningsarkiv som finns inne i Malung-Sälens kommunarkiv. Dessutom har vi Josefs Sjögrens studier av gårdsnamnen i ett inledande kapitel i hans tryckta bok Acta Genealogica Malungensia. Det material som Sjögren hade när han tryckte sin bok ska finnas i något arkiv. Men jag vet tyvärr inte var det finns.  
 
mvh Björn

2009-10-02, 07:28
Svar #1

Utloggad bjornen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1156
  • Senast inloggad: 2018-10-13, 08:21
    • Visa profil
Gårdsnamnen i Dalarna berättar oftast om vem som byggt gården. Från Svärdsjö socken följer de alltid gården. Ett enda fall hittar jag där gårdsnamnet flyttar med personen och det gäller Nygårds i Marnäs som på 1700-talet får sitt namn från Envikens by där gårdsnamnet är belagd från 1590-talet. (Man byter gårdsnamn från ett gammalt namn med ursprung av en soldat under tidiga 1600-talet. Möjligen byggs nya gårdshus som gör att man vill modernisera även gårdsnamnet)Gårdsnamnen följer på liknande sätt som de finska klannamnen och kan tyda att det funnits klannamn även i Sverige under medeltiden. I några fall är gårdsnamnen äldre än 1539 års jordeböcker och den förste kände upphovet till gårdsnamnet. Ett fall finns ett passande namn belagd i köpebrev från 1482 men borde ha sitt ursprung kanske på dennes farfar eller tidigare släkting.
 
Bjursås har däremot en ofta annorlunda gårdsnamns ursprung då de ofta tar med sig gårdsnamnet från sin gamla gård i en by till sin nya eller övertagna gård i en annan by.
 
Ett stort problem med gårdsnamnen är att det är prästens anteckningar om gårdsnamnet och inte av de som bor där. Kortlivade gårdsnamn kan därför bli oantecknade. I de tidiga kyrkböckerna är gårdsnamnen sällan antecknande. Skattelängderna saknar ofta gårdsnamn utan man använder ofta unge eller gamle för att skilja personer med samma namn.
 
Mitt eget gårdsnamn Svala härstammar från en soldat Swahla som dog omkring 1660 eller från någon tidigare soldat med samma namn. Tyvärr försvann gårdsnamnet under storskiftet 1858, då gården flyttades till en eng vid en ström och man bildade efternamnet Engström.
 
Björn Engström Enviken

2009-10-03, 14:11
Svar #2

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Vi har Kerstop i sydligaste Bjuråker i Malung som jag har i mantalslängder kunnat spåra till Kristophet Bagge som finns i Älvsborgs Lösen 1618-1619. Gården har av Dalatrafik förvrängts till Kerstorp! Västra Fors som är en hel by har förvrängts till Västerfors! Jag tänker på den elektroniska skylten man använder vid anrop i bussen. Här har hembygdsföreningarna i länet att kolla upp namnen i systemen för uppenbarligen finns många brister. De två exmeplen gäller Malung.  
 
Nu kom jag lite utanför ämnet. :-) Åter till det du skrev. Det skulle innebära att Kristoffer byggde gården. Jag har tyvärr inte kunnat se hos vem han var måg hos, för det anser jag att en främling, norrman som han måste ha blivit gift till. Hans gård, senare kallad Kerstop, kan i enligthet med sedvanlig prais, vara en avstyckning från en äldre gård.  
 
Klannamn i Sverige under medeltiden anser jag är långsökt. Finns det belägg för det? Dessutom skulle det i Sverige vedertagna begreppet ätt vara bättre. Men jag har faktiskt aldrig hört talas om begreppet ättenamn eller ättnamn. Men redan när landskapslagarna skrevs ned under 1100- och 1200-talen, så var ättebegreppet föråldrat och jurudiskt sett helt eller nästan helt ur bruk.  
 
Intressant att du hittat gårdsnamn äldre än 1600-talet. Jag har läst ett påstående om att gårdsnamnen i Dalarna uppstod under 1600-talet. Var detta kommer från är jag osäker på, men eventuellt från Nils Fribergs arbete om Dalarnas befolkning under 1600-talet där han har gått igenom gamla husförhörsländer och jämfört med mantalslängder.  
 
I Malung finns både överflyttning av gårdsnamn till ny gård/övertagen gård och att man som ingift tar över hustruns gårdsnamn. Det senare har lite förklenande kallats för särknamn.
 
Exempel 1: Min morfars farbror Pellanna Per Jonsson, född på Pellannagården i Idbäck, Malung, blir gift till en annan bym Holarna. Än idag heter den gården Pellannagården, trots att den vid tiden för hans gifte hette Mångs. Men han var småskollärare och kanske, ansågs både hans fars och mors släkter som lite förmer än den flesta allmogesläkter.  
 
Exempel 2: Min morfars farfar hette Fall Jonas Persson och var från Falla i Norra Mon i Malung. Han blev gift till Pellanna i Idbäck och kallas i bevarade dokumnet oftast, men inte alltid (!) för Pellanna Jonas Persson.  
 
Björn Sonesson, i byn Idbäck kallad Pellanna Björn (Jag bär inte Pellannanamnet formellt, men kan tänka sig att antaga det i framtiden.)

2009-10-04, 08:34
Svar #3

Utloggad jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1870
  • Senast inloggad: 2019-05-21, 12:17
    • Visa profil
    • jernbergs.org/
Björn, det är säkert som du skriver att de flesta gårdsnamnen uppkom under 1600-talet. men om man konsulterar Anders Pers: Gamla Papper angående Mora socken (Västerås 1927), så finner man att i 1539 års skattelängd (för dåvarande Mora socken)(Dalarnas handlingar 1539:4½) en handfull gårdsnamn:  
Linde Lasse i Våmhus,  
Ribbe Jon ibid (Våmhus),  
Kumble Halvard ibid (Våmhus),  
Gumme Jöns och Gumme Nils i Östermyckeläng,  
Giusse Jöns i Spjutmo,  
Kråk Jon i Kråkberg,  
Krång Lars ibid (Kråkberg),  
Skogs Jon i Blyberg,  
Rull Halvard och Rull Olof i Kråkberg.
 
Skattelängden 1550, även den för gamla Mora sn (nuvarande Mora, Sollerön, Venjan, Våmhus och Älvdalens socknar) (Dalarnas handlingar 1550:4[egentligen 1550:4:2 min anmärkning]) ger vid handen följande gårdsnamn:
Vongers Olof i Vattnäs,
Torgardz Lasse i Noret,
Finne Per Jönsson i Bergkarlås,
Dade Hans i Bergkarlås,
Hemals Olof i Färnäs,
Lunde Erik i Färnäs,
Erik Larsson Koffre i Färnäs
Dade Jon Olsson i Färnäs,
Olof Persson Tommos i Garsås,
Grude Lars och Grude Olof i Gruddbo,
Rulle Karin i Vickelid [fd by på Sollerön]
Krånge Lasse och Krånge Erik i Myckelby,
Holle Karin i Utanmyra,
Besare Jöns i Utmeland,
Rulle Anders Jonsson i Utmeland,
Rulle Johan i Holen,
Koffre Olof i Vika,
Lime Erik i Vika,
Hare Mickel i Vika,
Kefte Ingeborg i Vika,
Besare Sven i Vika,
Hare Brita i Vika,
Karia Olof i Morkarlby,
Hasse Olof och Hasse Olof Jonsson i Morkarlby,
Holgerdz Olof i Morkarlby,
Koffre Peder, Koffre Nisse och Koffre Erik i Morkarlby,
Hasse Erik och Hasse Eriks Nils i Morkarlby,
Kane Per Eriksson i Morkarlby,
Sijse Johan Olsson i Morkarlby,
Kane Olof Persson och Kane Mats i Morkarlby,
Gutte peder i Lisselby,
Ingeborgz Lasse i Lisselby,
Spiute Lasse i Långlet,
Koffre Lasse i Sälja,
Holle Olof i Sälja,
Gulfotz Erik i Gopshus,
Stecke Nisse och Stecke Olof i Gopshus,
Gute Sebbjörn i Fissareboda
Lime Olof i Bonäs,
Kalex Erik i Bonäs,
Kälox Peder i Bonäs,
Mijre Olof och Mijre Jöns i Bonäs,
Sedis Peder i Bonäs,
Kalex Sven i Bonäs,
Kalz Johan i Bonäs,
Stamme Erik i Bonäs,
Graffuare Erik i Bonäs,
Gube Lasse Larsson i Bonäs,
Holle Ingeborg i Bonäs,
Rebbe Lasse och Rebbe Nisse i Limbäck,
Hasse Olof i Limbäck,
Rocha Peder i Bäck,
Rebbe kerstin i Bäck,
Backe Nils i Bäck,
Manne Johan i Oxberg,
Spjut Peder i Evertsberg,
Pilta Peder i Åsen,
Rebbe Johan i Rot,
Gunne Jöns och Gunne Nils i Östermyckeläng,
Kuia Nils i Östermyckeläng,
Trape Jöns i Östermyckeläng,
Jon Nilsson Skox i Blecbergh
Lasse Olsson Frost i Blecbergh
Kråke Per Jonsson i Blecbergh
Kråke Lasse, Skale Lasse och Gube Erik Nilsson i Garberg,
Diuse Jöns i Spiutruz
Krange Sven i ÖStnor,
Gutte Nisse och Stocke Karin i Östnor,
Olof Jonsson Kanz i Öna,
Krake Jon i Kråkberg,
Rulle Halvard, Rulle Johan, Rulle Lasse och Rulle Anders i Kråkberg,
Fins Anders och Fins Jon i Kråkberg,
Stecka Anders och Stecka Lasse i Kråkberg,
Kronge Lasse och Koffre Sven i Kråkberg.
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

2009-10-05, 17:19
Svar #4

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Hej Stefan, tack för ditt intressanta inlägg!  
 
Det som överraskar i Stefan Jernbergs lista över bönder i Mora med gårdsnamn att flera likalydande namn finns i flera byar. Jag anser att antalet fall är för stort för att det ska kunna vara en tillfällighet. Är det från detta du Björn Engström har tänkt om klannamn så förstår jag det bättre nu.  
 
Övre Dalarna är ålderdomligt än idag i en del kulturella drag. Det främsta är förstås folkmålen som fortfarande är beroende på var du är i Dalarna ungefär som 1300-, 1400-, 1500- eller 1600-tals svenska. Hur var det då inte på 1500-talet? Nu får jag öpnna mig för att ättebegreppet kan tänkas ha överlevt länge i Dalarna. Ättenamn kan därför rimligen ha funnits. Namn används för att skilja människor, byar och socknar från varandra. Varför då inte också ätter också?  
 
Detta är definitivt något för ortnamnsforskarna att studera. Jag undrar hur se ställer sig till dessa frågeställningar?  
 
mvh Björn

2009-10-10, 08:07
Svar #5

Utloggad jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1870
  • Senast inloggad: 2019-05-21, 12:17
    • Visa profil
    • jernbergs.org/
Björn,
 
jag gjorde en koll i Upbörden markegeldeth och Skatten aff vesterdalarne anno 1550 i Dalarnas handlingar 1550:4:2 för Malungs socken och fann följande personer med gårdsnamn, Godhe Suen i Fors, Holle Oloff i Utsjö, Olofs Peder i Storbyn, Jespe Lasse i Yttermalung samt Kättilz Eriks hu i Öja. Byarna är fortfarande så små att de flesta personerna anges endast med förnamn. Av socknens totalt 105 skattlagda personer har endast 25 personer angivet för och efternamn
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

2009-10-10, 08:16
Svar #6

Utloggad jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1870
  • Senast inloggad: 2019-05-21, 12:17
    • Visa profil
    • jernbergs.org/
Markgäldsskatten 1539 (DH 1539:4½) ger vid handen följande gårdsnamn i Malung; Gubbe Nils i Fors, Ås Olof i Grimsåker samt Gode Suen i Fors.
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

2009-10-12, 00:19
Svar #7

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Svårt att veta säkert alla gånger:  
Gubbe Nils kanske var gammal? Men Gubbgårdar finns i Malung. Från soldatrullor på 1540-talet finns en Per Godsvensson belagd. Gode Suen kan vara Godsven. Åsen eller Åsbyn heter en av Malungs minsta gårdar och den ligger inte långt från Grimsåker. Ås Olof kanske bara angav ursprungsby? Men Holle Olof och Jespe Lasse  som nämns 1550 låter ju som gårdsnamn plus förnamn.  
 
Hollenamnet kan vara ett ättenamn. Vi har i Mora 1539 som Stefan visar här ovan, både en Holle Olof i Sälja, Holle Karin i Utanmyra och en Holle Ingeborg i Bonäs.  
mvh Björn

2010-05-08, 22:38
Svar #8

Utloggad kmr

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 415
  • Senast inloggad: 2018-12-27, 11:59
    • Visa profil
    • www.fam-melander.se
En enkel förklaring till Holle är han som bor på höjden (holen).
T.ex. Utmelandsholen, höjden i Utmeland (där vattentornet och bystugan står).

2010-05-09, 08:40
Svar #9

Utloggad bjornen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1156
  • Senast inloggad: 2018-10-13, 08:21
    • Visa profil
De olika holen eller ho(l)n som finns omkring mig är en högre plats i ett låglänt område som oftast är tidvis vattenbemängd, men jag vill inte påstås att det är någon höjd.  
Många indicier tyder på att soldatnamn användes mycket tidigt och troligen under 1500-talet (första Dalafänikan ?) och kanske det också fanns en ännu äldre fänika (?).

2011-06-07, 10:57
Svar #10

Utloggad sandra_c

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 121
  • Senast inloggad: 2019-03-11, 12:22
    • Visa profil
Hej!
 
Råkade på den här gamla tråden och tänkte väcka den till liv igen. Björn Engström skriver ovan att gårdsnamnen i Dalarna ofta härstammar från den som byggde gården och sällan flyttar med en person, utan stannar med gården. Jag började då fundera på min egen släkts gamla gård på Sollerön, med gårdsnamnet Djus. Nedan finns info om mina släktingar Djus Jöns Jönsson och hans fru Anna, som bodde på gården. Det jag reagerat på är att namnet Djus verkar komma från Jöns sida av familjen (hans far var Djus Jöns Nilsson), men han föddes i Gruddbo på Sollerön, inte Rothagen 14 (där Djus-gården ligger). Hans fru Anna var dock född på Rothagen 14, så det verkar som att hon ärvt gården från sin familj (det fanns inga söner). Gårdnamnet Djus skulle i så fall han följt med Jöns när han flyttade till Rothagen. Kan detta vara rätt tolkning och var det i så fall ovanligt för denna tid? Och vad hände i så fall om Jöns far hade en gård, som borde ha ärvts av hans äldre bror Nils? Borde inte den också heta Djus då? Förvirrande detta  
 
Annas egen far verkar ha haft tillnamnet Ryssnis, skulle det då ha varit gårdnamnet innan Jöns flyttade dit?
 
----------------------------------------
 
Jöns Jönsson 1867  
Hl 1883-92 AI/14  
Gruddbo 1 1/2  
Djus Jöns Nilsson f 1833 28/12 g. 1859  
Margeta Nilsdotter 1828 15/1  
Karin 1860 15/9  
Nils 1863 9/2 (g. 1905 Håmås Ingeborg Persdotter f 1851)  
Jöns 1867  
 
Anna Persdotter 1873  
Hl 1883-92 AI/14  
Rothagen 14  
Ryssniss Per Persson 1832 änkling 1868  
Kistnis Anna Persdotter 1835 28/11 Utanmyra g. 1869  
d Kerstin 1867  
d Anna 1873 31/5  
 
Rothagen  
Djus Jöns Jönsson och Anna Persdotter  
 
-------------------------------------
 
/ Sandra

2011-11-03, 16:29
Svar #11

Utloggad oddmar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 165
  • Senast inloggad: 2018-03-13, 12:40
    • Visa profil
Hei hjelpsomme svensker.
 
Har problem med et stedsnavn i Sverige BRØNNANE
 
Her bodde Otto Johansson og han brant inne her.
 
Kona Pernille ?
Hun kom til Norge (Sandefjord ?)
med tre barn  Julius f. 25.12.1859 og søskenene Anna og Oskar.
 
Det er det vi vet om dette.
 
Håper at det er noen iblandt dere hjelpsomme svensker som kan finne
noe, det er jo nesten umulig men vi håper.
 
Takk og hilsen fra: oddmar@sfjbb.net
 
Odd Martinsen
SAndefjord

2011-11-03, 19:28
Svar #12

Utloggad hjor

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2018-08-01, 20:31
    • Visa profil
Hej Odd!
 
Ett förslag från EmiWeb;
 
Julius    Ottosson, född 25/10 1859. Utflyttad 4/7 1878 från Bärfendal, Göteborgs och Bohus till Norge.
 
Oskar Leonard Ottosson 1866-07-18. Utflyttad 1884-10-24 från Bärfendal, Göteborgs och Bohus till Norge.
 
Från Sv.Bef. 1880:
 
Torpare Johansson, Otto   1821, Far
Hustru Johansdotter, Petronella, 1831, Mor
(Barn), Oskar Leonard, 1866,  
(Barn), Hilma Charlotta, 1869
 
Samtliga födda i Bärfendal och bor enligt följande: Osteby Nordg. Bärfendal (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
 
I Bärfendals Husförhörslängd (AI:8 (1880-1898), sid 107 finner jag fadern Otto Johansson, hustru Petronella med barn enligt nedanstående klipp:
 
 
 
Som synes är hela familjen struken ur längden. På fadern Otto Johansson finns noteringen 'Ihjälbränd troligen'. Petronella är flyttad till 'socknens slut'
 
Sonen Carl Johan flyttar till Sandefjord, Norge den 28/10 1880
Sonen Oskar Leonard flyttar till Kristiania den 24/10 1884
Dottern Hilma Charlotta flyttar till Sandefjord den 24/10 1884.
 
mvh Helene
 
(Meddelandet ändrat av hjor 2011-11-03 20:18)

2011-11-03, 19:37
Svar #13

Utloggad hjor

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2018-08-01, 20:31
    • Visa profil
Och här är Otto med hustru och tre av barnen i Hfl för Bärfendal som täcker åren 1870-1880 (AI:7, sid 112) bosatta i Osteby Nordg. Bärfendal fs.  
 
Sonen Julius, född den 25/10 1859 är struken med notering att han flyttat till Norge den 4/7 1878. Dottern Hilma Charlotta född 1869 saknas märkligt nog. Hennes namn stämmer fö övrigt inte med den uppgiften du har, dvs en dotter Anna.  
 

 
(Meddelandet ändrat av hjor 2011-11-03 19:46)

2011-11-03, 19:45
Svar #14

Utloggad hjor

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2018-08-01, 20:31
    • Visa profil
Aha, dottern Hilma Charlotta står några rader ner (?) med ytterligare två personer (samma hushåll?) vars namn är svårtydda pga strykning. De två första har noteringen att de flyttar till Norge 1874 och 1875. (Källan är samma hfl som ovan, dvs AI:7, 1870-1880, sid 112)
 



2011-11-03, 19:49
Svar #15

Utloggad hjor

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2018-08-01, 20:31
    • Visa profil
Hustrun Petronella i Sv.Bef.1890:
 
Johansdotter, Petronella
Backsthj
f. 1831 i Bärfendal (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
Änka, ensam i familjen
Östebo
Bärfendal (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
 
I folkräkningen 1900 är hon frånvarande vid inskrivningen. En gissning är att hon någon gång mellan 1890 - 1900 begett sig till Norge och sina barn.
 
Johansdotter, Petronella
f. 1831 i Bärfendal (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
Änka, ensam i familjen
 
Å församlingen skrifne
Bärfendal (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
 
Frånvarande vid inskrivningen

2011-11-03, 20:04
Svar #16

Utloggad hjor

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2018-08-01, 20:31
    • Visa profil
Backar man ytterligare en Hfl (Bärfendal, Husförhörslängder, AI:6 (1861-1869), sid 108) så går det lättare att läsa alla hemmavarande barns namn. Man har helt enkelt fört in sönernas namn först och därefter de tre döttrarnas (oavsett ålder/födelseår).  
 

2011-11-03, 20:25
Svar #17

Utloggad hjor

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2018-08-01, 20:31
    • Visa profil
Fadern Torparen Otto Johansson i Osteby Nordg avled den 17 januari 1884 enligt en renskriven bok över födda, vigda o döda i Bärfendal, Enligt samma källa var dödsorsaken 'Ihjälosad'. Gissar att man menar att han avled av rökförgiftning.

2011-11-03, 20:37
Svar #18

Utloggad hjor

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2018-08-01, 20:31
    • Visa profil
I församlingsboken för Bärfendal och bland 'Obefintliga' (Bärfendals kyrkoarkiv, Församlingsböcker AIIa:1, 1898-1912) finner man Enkan Petronella Johansdotter, född den 13/2 1831, med noteringen I Norge i många år.

2011-11-04, 10:13
Svar #19

Utloggad kristina1

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5246
  • Senast inloggad: 2019-05-20, 00:56
    • Visa profil
Torpet i Bärfendal, Östebo, heter Brunnemyr/Brunnarna vilket ju stämmer bra med Brønnane som Odd skriver.
 
(Förresten passar nog den här diskussionen bättre under Bohuslän än under Dalarna.)

2011-11-04, 10:48
Svar #20

Utloggad oddmar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 165
  • Senast inloggad: 2018-03-13, 12:40
    • Visa profil
Takker Helene Jorsell for den fantastiske jobb du gjorde å få
løst et mangeårig problem.
 
Vvidere til Kristiana Gunnardotter  at du fant ut dette med Brunnarna.
 
Takk og hilsen fra Odd M.

2016-04-19, 10:26
Svar #21

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Till ADMIN. De sista inläggen hör inte till tråden, Odd Martinsens fråga och svaren på den. BÖR flyttas.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna