Äldre inlägg (arkiv) till 14 november, 2008

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Jag har fått ett nytt uttryck av min släkting, som hon hörde min faster säga för ca 70 år sedan och det är å så blåtin ja e! Jag tror att jag stavat blåtin rätt, men uttrycket avser något som inte går så bra. En mildare svordom kanske? Någon som känner igen ordet?
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Marianne Solli]

Hei Ann-Mari.
 
Jeg gjetter på at dette ordet blåtin har noe med å blotta seg, dvs. blottställa seg. Kanskje har det noe å gjøre med å utsätta seg for andres spott og spe, fordi man selv har gjort dumt.
 
De forrige ordene skrömt/skrömta er helt vanlige norske ord. Noen ord er visst en slags felleseie for flere av de nordiske landene. 
 
Vennlig hilsen Marianne.

[Ann-Mari Bäckman]

Hej Marianne! Ordet kan ju ha den betydelse du föreslår. Det är ju fonetiskt nedtecknat, så man får försöka uttala det för sig själv.
 
Jag tänkte mig att ordet var speciellt vanligt kring Anundsjö eller Själevad-trakten i Ångermanland.
 
Ann-Mari B

[Marianne Solli]

Jeg prøvde å si disse ordene høyt for meg selv, og det ble sånn fin klang, syntes jeg. Det er morsomt og interessant med forskjellige dialekter. Jeg sammenligner alltid med norsk, og av og til finner jeg likheter. I Norge er det jo også mange forskjellige dialekter; nye ord kommer til og gamle ord forsvinner. Selv har jeg nok arvet endel ord og uttrykk fra mine svenske aner i nord.
 
Hilsen Marianne.

[Ann-Mari Bäckman]

Marianne, nog tror jag att dessa dialektala ord i själva verket är urgamla ord, som vi delar mellan de nordiska länderna. Just därför är det så intressant att plocka fram dem.
 
Min pappas kusin berättade inte mycket om sin barndom, men däremot hade han med sig gamla uttryck, som sades lite då och då i hans familj. Det är klart att hans barn minns dem och det är därför denna över 80-åriga släkting delar med sig av dem till mig. Hon bor i södra Sverige.

[Per Sundin]

Det kan väl finnas dialektuttryck som delas mellan de nordiska länderna. Men just när det gäller Norge och Ångermanland så tror jag att det här är ett spår av den utvandring som av allt att döma har skett från Norge till Norrlandskusten, norr om Årskogen. Utvandringen kan ha skett i två vågor (minst), en när trakten befolkades med jordbrukare för 2000 år sedan, en för 1100 år sedan i samband med Norges enande (källa: Eddan och namntraditionen, t.ex namnet Trond i Ångermanland på 1500-talet). Detta utesluter ju inte att folk även kan ha invandrat söderifrån, men om det finns gemensamma ord i Ångermanland och Norge som inte finns i Mellan- och Sydsverige, Österbotten, Danmark mm., då är nog förklaringen den ovannämnda.

[Jan Lilliesköld]

Då kan jag nämna att man nog inte skall glömma bort Österbotten. För där finns nog mer av gamla ord behållna i svenskan än vad som föreligger i rikssvenskan.
För några år sedan fick en i släkten ingift (med ångermanländska) norrman höra dialekt från Närpäsområdet, och sa då spontant att han tyckte att det var roligt att höra att många ord i norskan gick igen i denna österbottniska svenska. Då är heller inte steget långt att även i dialekter där emellan (läs Ångermanland och Jämtland) också kan ha behållt ålderdomliga ord och uttryck.

[Ann-Mari Bäckman]

Varför dessa dialektala ord kan vara så gamla, är väl just för att man inte fick så stora influenser utifrån på den tiden. Ingenting förändrades, mer än då någon kom inflyttandes från andra trakter.

[Ann-Mari Bäckman]

Är ordet Tjå = lugna ned sig i väntan på något speciellt, ett speciellt Ångermanländskt ord eller förekommer det även på andra ställen? Jag är inte säker på att jag hört det i Umeåtrakten.
 
Ann-Mari

[Lars Ohlsson]

Hej Ann-Mari
 
Jag har som du vet flytad söder ut. Men det ordet kommer jag bara ihåg från min barndom i Ådalen. Det kunde variera lite i form av att man sa tjå-dig eller man får tjå-sig osv.
 
/Lars

[Ann-Mari Bäckman]

Precis, jag antar att det var speciellt riktat till barn, som stod och stampade och tjatade i iver över något.
 
Ann-Mari

[Stig-Lennart Johansson]

Nä, i Ume ä dem fr fiin fr t?cke.
 
Grundbetydelsen tåla går nog tillbaka på nordiskt/norskt/isländskt mål,  
både att 'uthärda' (släkt med träl?) och 'ge sig till tåls'. Mina dialektrötter till inlandet  
och Åsele (mor!), pekar mot en ganska allmän förekomst - å andra sidan är kanske  
Åsele halvdeles Ångermanländskt, liksom bådadera fjärdedels norska ?

[Ann-Mari Bäckman]

Förhörde nyss min äkta hälft och visst, även i Nysätra-området (AC) säger man tjå. Det är möjligt att jag som stadsjänta inte kom i kontakt med Ume-bondskan (man var väl för fin för töcke), utan det var bara i mitt hem jag hörde dessa udda ord, som ingen annan i min närhet sa. Därav min tanke att ordet skulle vara speciellt ångermanländskt.

[Birgit Enberg]

Hej Ann-Mari,Stig-Lennart och Lars.
 
Jag vill påstå att uttrycket inte bara gäller barn och att det används även idag. Jag tror säkert att åtminstone nån av er har hört: Ha man tjådd hunn får man väl tjå rompa å. Vilket innebär att har man utstått ett problem torde man väl klara nästa också.
Mvh
Birgit

[Annika Lidén]

Hej.
 
Jag är född i en by (Karlsbäck) inom Bjurholms kommun och där sade vi att man får tjå sä (vänta), bor nu i en by utanför Umeå och där har jag hört uttrycket att nu är hä tjådd å (avklarat)vilket vi inte sade i min hemby.  
Ett annat ord som vi använde i Karlsbäck var  bitvargen (väghyveln) ett uttryck som min man född här utanför Umeå aldrig hade hört. Har någon annan hört talas om bitvargen, jag vet att det förekommer utanför Fredrika men det vore roligt att vet om det används på andra ställen.
mvh Annika.

[Lars Öhman]

Annika,
 
Bitvargen var faktiskt ett varumärke på en tidig väghyvel från ca 1930. Den var så vanlig att namnet så småningom blev synonymt med väghyvel. Analogt med Mack för bensinpump.

[Annika Lidén]

Hej Lars.
 
Vad roligt att få en förklaring till ordet bitvarg. Jag hade aldrig hört talas om detta.
Tack för ditt svar.
mvh Annika.

[Lars Öhman]

För att ta upp ordet tjå igen så kollade jag i Janne Vängmansällskapets ordbok över Stigsjömålet om tjå finns med där, och det gör det med motsvarande betydelse som anges ovan.

[Annika Lidén]

Hej.
 
Jag undrar om någon känner till benämningen varg som är ett enkelt vedkärr med järn hjul.

[Ingrid Månsson Lagergren]

Hej
Apropå tjå,
L.A. Ledin, född 1877 i Sollefteå, verksam som föreläsare och landsmålsberättare skriver i sin dikt Kärleken (4:e versen)
Sä täla han, å hon sa så:
Min serapsgris, min egen russinsluring.
Ta hit en puss! Jäg kan mä'nt tjå,
din snålä jåp. Min lillä rarä luring,
Min gulleklimp, min Sakris -
s?m ä sä söt söm lakris
 
Dikten finns i boken Skr?mta, utgiven på CEWE-förlaget.
I boken finns även en dikt om en av mina anfäder, Per Isaks'n, som var en ovanligt stark karl från Helgum.
Vänligen
Ingrid Månsson Lagergren

[Ann-Mari Bäckman]

Trevligt med alla synpunkter på ordet ordet Tjå! Det skulle vara kul att få veta ordets ursprung.
 
Ann-Mari

[Stig-Lennart Johansson]

Jo, Ann-Mari (som antytt tidigare):
tjå sv. dial., uthärda, utstå =
no. tjaa plåga besvära
isl. ?j? undertrycka, hålla i träldom =
got. -?iwan till ?ius träl (Jfr Tierp, tjäna)

[Ann-Mari Bäckman]

Misstänkte nästan det, att det var nordiskt. Såg inte att du antytt det tidigare :-), men nu fick jag en ännu bättre förklaring på ordets härkomst. Är nyfiken på källan? Hittar man den på nätet, eller?

[Stig-Lennart Johansson]

Ann-Mari: från mitt vid det här laget urgamla etym-
ologiska lexikon (inte alltid 100 pålitligt, mestadels inspirerande!)
 
Wikipedia verkar ha lite - annars dåligt. Och jag är inte helt överens med SVT
 
 Julhälsar StigLennart

[Ann-Mari Bäckman]

Det är inte dumt att ha en sådan guldgruva!
 
God Jul och Gott Nytt År!
 
Ann-Mari

[Ingrid Månsson Lagergren]

Hej igen
En annan guldgruva är Johan Ernst Rietz bok Svenskt Dialektlexikon (Gleerups, 1962). Eftersom jag jobbar på bibliotek kan jag där slå upp och hitta att:
TJÅ 1) uthärda, utstå Han tjådde till kvällen, Tjå ut arbaite uthärda arbetet. Ha du tjått hunn, no kånn du fäll tjå rompa eller ock ha du tjått hunn, no jär du sä tjå rompa
2)vänta, bida Tjå tiden
Vänligen
Ingrid Månsson Lagergren

[Stig-Lennart Johansson]

Intressant, Ingrid - verkar styrka åtminstone Norrländsk ?  förekomst
Tolkar detta som motsvarande 'riks'svenskans 1) tåla; 2) tåla sig ...

[Ninnie Westergren]

Sent omsider så ber jag att få hålla med dig Stig-Lennart!  
Huvvaligen va dåligt SVT (se länk ovan) stämmer! Bara att dela upp det i Lappland, Ångermanland och Västerbotten där mycket är gångbart på alla ställena! Åtminstone för mig, född i Umeå, med anor mestadels i Åselebyar och gränslandet mellan landskapen i Nordmalings/Norrbyn-trakten!
 
Till tjå-ämnet kan jag bara tillägga att tjå sig det har man fått göra många gånger, när andra tyckt man haft för bråttom! (I betydelsen lugna dig eller Ta det lugnt!)
 
Voj voj (Svt -Lappland) och liknande gör mig väldigt förvånad för det hade jag inte alls med mig även om jag utan problem förstår betydelsen och användningen. Frågade faktiskt om de uttrycken på ett helt annat forum för något år sedan och trodde då själv att det härstammade från Finland alternativt samiskan. Det är väl fortfarande troligt, då jag på sistone träffat på  hur många finnar som helst i de bakersta släktleden från Åsele/Anundsjö-områdena. Lappar har jag alltid vetat att jag haft där!  
Att jag själv inte har voj voj och vojne med mig från barndomen förvånar mig.  
Men kanske är det bara ännu en av SVT:s alla feltolkningar!
 
SVT:s sidor fick mig också att förvånas över hur litet Västerbotten är i nedre vänsterkanten!
Man är ju inte alls van att tänka i landskap, utan i län numera!
Jag skulle väl aldrig kunnat tänka mig att alla mina anor i Åsele inte är från Västerbotten utan från Lappland!! Jösses, om man bara råkar ta ett steg i sidled (åt vänsterhållet!) i Vännäs, så hamnar man ju i Lappland! Har nästan svårt att tro på den delningen, men får kolla med säkrare källor än SVT ikväll!
Tack för alla tips om litteratur i dialekt-ämnet!
Oj, det var inte lätt att hålla sig i rätt forumområde här...heller!
Ninnie

[Anita Berglund Eriksson]

Jag tipsar gärna om Martin Bergmans forum för norrländska dialektala ord. forum
 
Hälsningar Anita
 
(Meddelandet ändrat av anbe den 14 november, 2008)

[Ann-Mari Bäckman]

Tack Anita!
 
Nu kommer jag in där igen via din länk!
 
Ann-Mari