Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-14

[Michael Östman]

Det stämmer bra.
 
Matilda var bosatt i Oringen i samband med dödstillfället.

[Lars Öhman]

Jenny,
 
Oringen var länge såväl en järnvägsstation som en poststation. Gustaf Pettersson kan alltså ha haft Oringen som postadress, men bott i Rö eller i någon annan by i närheten, alltså inte bott nödvändigtvis just i Oringen, som inte var någon by utan bara själva platsen för järnvägsstationen och ett fåtal hus intill denna.
 
Enda större arbetsplats i närheten var sågverket i Rö och det är väl inte omöjligt att han var anställd där, åtminstone någon tid. En modell av sågverket med företagshistorik och foton är utställd i Rö Folkets Hus, som åtminstone sommartid är öppet för besökare. Där finns ett foto från 1902 på samtliga anställda vid sågverket och det ska också finnas namnuppgifter på dessa i utställningsmaterialet.
 
Drunkningsolyckan borde även ha uppmärksammats av lokaltidningarna.
 
Men jag undrar över den första uppgiften, dvs att Gustaf Pettersson skulle finnas på Rö 4:13. När jag tittar på den fastigheten visar det sig att den bildades 1940 som en avstyckning från Rö 4:1. Rö 4:13 är en sjönära fritidsbostad som existerar ännu idag. Jag vill inte här lägga ut ägaren, men detta är ju lätt att ta reda på för den som är intresserad. Kanske en ättling. Men som sagt 1905 var denna fastighet ännu inte avstyckad efter vad jag kan se.
 
Och År 1900 fanns ju Gustaf Pettersson i Finsvik, en by i Säbrå som ligger en bit bort och nog inte hade Oringen som postadress. Församlingsboken för Säbrå borde visa när han flyttade till Finsvik och bort därifrån.

[Jenny Lindgren]

Hej alla snälla människor som hjälper mig med information om Gustaf och Matilda. Jag har fått de flesta uppgifter av min mormor hon är barnbarn till detta par och tillbringade somrarna i Rö. När hon skrev brev till sin mormor användes adressen Oringen Rö 4:13.Detta var i slutet av 30 talet och adresserna är nog ändrade likaså fastighetsbetäckningarna.Kan inte tänka mig att hon ägde fastigheten,men har hört att någon av Matildas barn rev gamla huset och sedan byggde nytt,i alla fall en son bodde kvar i Rö och hade familj så det är inte omöjligt att det är släkt till mig.

[Lars Öhman]

Jenny,
 
Din fråga gällde ju Gustaf och nu vet vi att han kom från Bygdeå i Västerbotten. Så Du får leta vidare i den socknen för att komma bakåt.  
 
Men hur är det med Mathilda, vet Du hennes härkomst? Om ej, kan jag nämna att hon härstammar från Daniel Ersson på Hemsön som avled 1639. Och därmed är Du befryndad med såväl Björn och Michael här ovan samt med mig också.
 
Du hittar Mathildas mor Anna Maria Bylund född 1855 på Michael Östmans hemsida och där ser Du spåret bakåt för henne. Du kan också kolla in folkräkningen 1890 här på nätet så ser Du Mathildas syskon där och kan nysta vidare på dem.
 
Och beträffande Daniel Ersson på Hemsön så är en CD under framtagande med hans ättlingar. I vart fall Anna Maria Bylund född 1855 i Högsjö borde vara med i det materialet. Kanske inte dottern Anna Mathilda Bylund född 1875 i Högsjö, men det kan vi ju råda bot på nu.

[Lars Öhman]

Jenny,
 
Din fråga gällde ju Gustaf och nu vet vi att han kom från Bygdeå i Västerbotten. Så Du får leta vidare i den socknen för att komma bakåt till hans anor.  
 
Men hur är det med Mathilda, vet Du hennes härkomst? Om ej, kan jag nämna att hon härstammar från Daniel Ersson på Hemsön som avled 1639. Och därmed är Du befryndad med såväl Björn och Michael här ovan samt med mig också.
 
Du hittar Mathildas mor Anna Maria Bylund född 1855 på Michael Östmans hemsida och där ser Du spåret bakåt för henne. Du kan också kolla in folkräkningen 1890 här på nätet så ser Du Mathildas syskon där och kan nysta vidare på dem.
 
Och beträffande Daniel Ersson på Hemsön så är en CD under framtagande med hans ättlingar. I vart fall Anna Maria Bylund född 1855 i Högsjö borde vara med i det materialet. Kanske inte dottern Anna Mathilda Bylund född 1875 i Högsjö, men det kan vi ju råda bot på nu.

[Lars Ohlsson]

Hej
Bara en liten kommentar från någon som inte bara samlar på släkt utan även på frimärken. Oringen var mycket riktigt postkontor under tiden 1896-03-01 till 1950-06-09
Mvh
Lars

[Lars Öhman]

Tack Lars för Din exakta tidsangivelse för postkontoret.
 
När det gäller fastigheten Rö 4:13 är den avstyckad från sågverkets mark. Rö sågverk upphörde med driften 1931-02-01, men under storhetstiden arbetade där som mest bortåt 200 personer av vilka många bodde i arbetarkasernerna på bolagets mark. Det dröjde förstås en tid innan kasernerna revs så det kan nog stämma att Rö 4:13 uppfördes under senare delen av 1930-talet, men lagfart verkar inte ha erhållits förrän 1940.
 
Beträffande sågverksutställningen i Rö Folkets Hus finns det en hel del utlagt om detta på Internet. Såväl historik som foton och kartmaterial där man kan bl.a. kan se exakta platsen för Rö 4:13. Vägarna har förstås ändrats en del sedan den tiden så det kan kanske vara lite svårt att orientera sig. Den intresserade kan gå in på följande webadress.
 
http://www.haxne.com/Albums/CD%20front/CD%20front_files/Page398.htm
 
Sedan är det så att Oringens järnvägsstation låg inom byn Östersjälands råmärken knappt 500 meter söder om sockengränsen mellan Säbrå och Högsjö. När sedan den nya Ådalsbanan blir klar är inte bara järnvägsstationen och postkontoret försvunna utan också själva järnvägen.  
Platsen kommer att bli helt övergiven och öde.

[Lars Ohlsson]

Hej Lars
Tittade på sidan om Rö. Den var mycket intressant. Såg bl a på sidan om båttrafiken och där saknade jag två fartyg från tiden som mina föräldrar arbetade på under en kort period. Min mor var uppasserska på Nolaström och min far var eldare på Hemsö. Jag har bild på de fartygen.  
Min far var bagare och konditor i Ramvik. Jag mins att min äldre bror har berättat om hur han i mitten på  40-talet cyklade ut med bröd ända ned till Rö och Vålånger
Mvh
Lars

[Mikael Persson]

Hej!  
 
Finns det kvar någon liggare med de som var anställda vid sågverket? (Jag tänker mig möjligheten att någon jobbade där ett tag utan att för den skull ha blivit inskriven i kyrkoböckerna.) Anledningen till att jag undrar är att min mormors bror (halvbror?; mormor trodde att de var helsyskon) Erik Adolf Olsson Tysk (f 21/9 1918 i Ulriksfors, Strömsund, Jämtland) fått följande anteckning i kyrkoböckerna:  Son t Gustaf Karlsson, Oringen, Rö, Högsjö, Skog, 'enligt eget skriftligt erkännande'.  
Denne har jag inte lyckats lokalisera, trots den ganska specifika adressen. Jag har också fått hjälp av Michael Östman att leta, men han hittade inget heller då. Men man griper ju efter alla halmstrån man hittar ...
Jag har ett foto som enligt uppgift av mormors mor ska föreställa henne tillsammans med mormors far. Det är taget hos John Falks Fotografi och Förstorings Atelier, vilken fanns i Ljusne (X) och hade en filial i Sandarne (X).  
Jag har försökt få tag i något slags register eller kassabok för denna ateljé, men det verkar inte som om det finns bevarat.  
Den andra möjlighet som jag har tänkt mig är att försöka spåra upp Gustaf Karlsson, hitta ett foto av honom i 25-årsåldern, och jämföra det med fotot jag har av mormors far. Men även Gustaf Karlsson verkar vara svårfunnen ...
 
Hälsningar, Mikael!

[Sven-Erik Johansson (Sikhallan)]

Hejsan
 
Jag tror att jag har lösningen på er Gustav Persson i databas Kråken, men det finns ett par möjliga alternativ.
Bägge alternativen finns i databas Kråken med ett flertal generationer bakåt.
Om ni kollar Säbrå/Finsvik i HFL slutet 1880-talet och sidan 99 bör ni finna denna Gustavs födelsedata.
Jag återkommer när ni givit mig exakt födelsedata.
Jag har tyvärr ej dessa fisch hemma ej hellre har Svar skannat och FR/SCB ger ju aldrig något exakt att ta på.
Enligt Inflyttningslängd 1887 har han inflyttningsnr 127
 
En trevlig dag önskar
Sven-Erik

[Sven-Erik Johansson (Sikhallan)]

Hejsan
 
Jenny flyttade tydligen över denna fråga till Bygdeå/Västerbotten där följande svar har givits av mig:
Jag har lagt ut din - som jag förmodar - Gustav Pettersson som veckans antavla på www.sikhallan.com.
Stora delar av denna antavla är i databas Kråken definierat som arbetsmaterial - eftersom det ligger utanför de 6 kärnsocknarna - varför några felaktigheter kan finnas.
Som ni kanske vet innehåller de enskilda kyrkarkivalierna enormt med fel och måste koordineras mot varandra.
Kolla själv gärna upp mot orginalkällor HFL,FB och VB
Hör gärna av er om ni hittar något ni tycker är felaktigt
 
En trevlig dag önskar
Sven-Erik

[Lars Öhman]

Till Lars Ohlsson och alla andra som har gamla bilder eller annat material i sina gömmor om Rö Sågverk eller som berör livet i byn i övrigt under sågverkstiden. Tag gärna kontakt med:
 
Rö Arbetares Byggnadsförening u p a.
870 15 UTANSJÖ
 
På deras hemsida nedan finns även telefonnummer till några personer som kan kontaktas.
 
http://www.haxne.com/Albums/CD%20front/CD%20front_files/Page398.htm

[Lars Öhman]

Mikael,
 
Beträffande Din fråga om personallistor hos Rö sågverk, kan jag meddela att delar av bolagets arkiv finns hos Brux AB i Örnsköldsvik. Adress och telefonnummer till arkivet hos Brux AB finns på Gula Sidorna. Om personallistor finns sparade hos dem vågar jag dock inte uttala mig om.
 
Till de foton på personalen som finns på utställningen i Folkets Hus i Rö har mantalslängder erhållits från Landsarkivet för åren 1902, 1920 och 1932, så möjligen har man inte haft tillgång till bolagets personallistor, men det bör de som står bakom utställningsprojektet kunna svara på.

[Lars Öhman]

Mikael,
 
En snabbkoll i folkräkningen 1890 gav följande tre träffar i närområdet på namnet Gustaf Karlsson i lämplig ålder.
 
Gustaf Adolf Karlsson född 1886-11-14 i Sollefteå. Finns på Sollefteå Bruk.
 
Gustaf Adolf Karlsson född 1883 i Karlskoga, Örebro län. Flyttar med föräldrarna till Lo Sågverk i Styrnäs.
 
Gustaf Teodor Karlsson född 1888 i Långsele.
 
De två förstnämnda är särskilt intressanta pga att de även heter Adolf.
 
Med närområdet avser jag församlingarna från Härnösand upp till Sollefteå.
 
Karlsson var ett ovanligt efternamn i Västernorrlands län. Endast 432 män fanns i hela länet med detta efternamn i folkräkningen 1890. Många av dessa var inflyttade söderifrån. Eftersom det bara är 432 personer fås hela listan ut på skärmen och kan lätt gås igenom person för person för att se om någon har en son Gustaf i lämplig ålder. Han bör väl vara född några år före 1890 antar jag.

[Mikael Persson]

Hej Lars!  
 
Tack för de uppgifterna. Jag har själv letat där och tycker att jag t.o.m. hittat fler kandidater; bl.a. så fanns det en Gustaf Adolf, f 1890 i Högsjö, som eventuellt kan ha hetat Karlsson (fadern hette Karl Henrik Holmberg). Eftersom jag har lite svårt att kolla vad det blev av dem sedan, så är det svårt att avgöra.  
Av fotot jag har så kan mannen lika gärna vara yngre än kvinnan. Å andra sidan så har jag bara mormors gissning att hon var helsyskon med sin yngre bror att gå på för att anta att mannen på fotot var Gustaf Karlsson.  
 
Hälsningar, Mikael!

[Lars Öhman]

Mikael,
 
En annan infallsvinkel. Det visar sig att det finns en intressant förbindelse mellan orterna Ulriksfors och Rö, vilket gör att jag undrar om Du har kollat upp om det finns någon Gustaf Karlsson skriven i Ströms socken i Jämtland.
 
Industrisamhället Uriksfors är ovanligt nog uppkallat efter en privatperson, Ulrik Holm. Och i styrelsen för Ströms Trävaru AB fanns år 1911 agronomen och grosshandlaren Ulrik Holm. Jag vet emellertid inte om det är han som är samhällets grundare, möjligen är han en sonson med samma namn som grundaren.  
 
Ströms Trävarubolag bildades redan 1880 (ombildat till aktiebolag 1897-05-24) med fyra aktieägare varav en var kronolänsman Per Holm i Ström, far till ovan nämnde Ulrik Holm. Syftet med verksamheten var dels att förvärva skogsmark i Jämtland och det gjorde bolaget med besked, 200.000 tunnland produktiv skogsmark förvärvades, och dels att genast vid starten 1880 förvärva Köja sågverk i Bjärtrå, Ångermanland. År 1886-87 uppfördes sedan Ulriksfors kvarn & såg.
 
Men 1911 såldes Ströms Trävaru AB och köpare, vem var det? Jo, Rö Sågverks AB i Högsjö, Ångermanland, som efter detta förvärv och ytterligare ett förvärv 1916 av en stor del av Tegeforsverken  i Jämtland blev ett för tidens förhållanden tämligen stort företag med sex sågverk, en massafabrik, en mindre pappersfabrik, en tapetfabrik samt sist men inte minst 350.000 tunnland egen skog och 50.000 tunnland arrenderad skog.  
 
I samband med övertagandet 1916 av Tegeforsverken lades så sågverket i Ulriksfors ned och beslöts uppföra en sulfitmassafabrik som stod klar året därpå.
 
En tänkbar möjlighet är då, att vid tiden för barnets födelse 1918 hade Gustaf Karlsson flyttat över från det nedlagda sågverket i Ulriksfors till moderbolagets sågverk i Rö.  
 
Bilder från Ulriksfors finns här:
http://www.flata.net/gamlabilder/Ulriksfors.htm

[Mikael Persson]

Hej igen Lars!  
 
Det var verkligen en intressant vinkel! Jag var lite fundersam över tidpunkten för när mmm flyttade till Ulriksfors jämfört med när hon rimligen blev havande med Erik Adolf. Den information du nu lämnar ger en ganska smidig lösning på problemet. (Fast det innebär också att antingen så flyttade hon med Gustaf Karlsson till Ulriksfors, eller så fick hon ihop det med honom där tämligen omgående.)  
Ett litet problem (för mig) kan vara att vad jag kan få tag i i fråga om register över vilka som bodde där begränsar sig till SCB:s utdrag, och dessa finns ju bara för jämna årtionden. Någon kanske har något uppslag till var jag kan finna kyrkobokföring för vilket som helst år mellan 1910 och 1920 för Ströms församling i Jämtland? (Det är ju främst 1917 och 1918 som är intressanta.)  
 
Hälsningar, Mikael!

[Lars Öhman]

Mikael,
 
Ströms Trävaru AB existerar ännu idag. Rö Sågverks AB sålde bolaget 1937 till Holmens Bruk sedermera ingående i Lundbergbolagen. I Lundbergbolagen ingår även MoDo och bolagets adress går idag just till MoDo i Örnsköldsvik. Finns något bevarat av gamla personallistor finns dessa arkiverade hos Brux AB i Örnsköldsvik.
 
Som en kuriositet kan jag nämna att skogsfastigheterna i Ströms Trävaru AB idag har ett taxeringsvärde på ca 220 mkr medan deras anskaffningsvärde är ca 750 tkr. Onekligen en viss utveckling sedan 1880.

[Björn kämpe]

Hej!
Någon i Högsjö som har möjlighet kolla om en viss Karl Rudolf Olofsson är född där 1895-03-14 av vilka föräldrar och i så fall var i Högsjö. Han finns i dödboken som död 1966-10-26 i Skellefteå.
Hälsningar,
Björn Kämpe

[Berit Tjernberg]

Hej Björn,
Här kommer lite uppgifter:
 
Namn:  Karl Rudolf  
Födelsedatum:  1895-03-14 i Högsjö  
Födelseort:  Utansjö  
Faderns namn:  Johan Aron Olofsson    
Faderns födelseår/ålder:  1860-02-10  
Moderns namn:  Kristina Mathilda Sax    
Moderns födelseår/ålder:  1869-11-12  
Arkiv:  Högsjö kyrkoarkiv, Västernorrland (HLA/1010085)  
Information om register:  Födelseregister - Ådalens släktforskarförening  
 
Och här är från folkräkningen 1900:
 
Register: Folkräkning 1900 (Västernorrlands län)  
 
Om personen  
Namn:  Karl Rudolf  
Hemförsamling:  Sånga  
Hemort:  Gårdnäs  
Kontrakt:  Ångermanlands sydvästra  
Län:  Västernorrland  
Födelseår:  1895  
Födelseförsamling:  Högsjö V.n.l.  
Civilstånd:  Ogift (O)  
Kön:  Man  
Familjeställning:  s.  
Famstkod:  Barn (B)  
Familj nr:  1  
Sida:  2    
Rad:  24    
 
 Om hushållet
 
Personer i hushållet:  
Fam. nr 1
 
Johan Aron Olofsson, f. 1860 i Bollebygd Elfsborgs l., Banmästare  
Kristina Matilda Sax, f. 1869 i Fernebo, Wermland  
Erik Johan, f. 1892 i Fernebo, Wermland  
Karl Rudolf, f. 1895 i Högsjö V.n.l.  
 
Mvh / Berit

[Björn kämpe]

Tack Berit! Detta synes vara en fullträff på den Karl Rudolf jag eftersökte, som även jobbade vid SJ.

[Elisabeth Tjärnlund]

Hej, Jag undrar om någon kan hjälpa mig med information om Erik (Påhlsson) Bäck - födelse (ca 1715), föräldrar, syskon.
Har fått en uppgift att han ska härstamma ifrån Högsjö, men har tyvärr inte lyckats hitta honom i födelseböckerna där.  
 
Det jag vet är, att matrosen Erik Påhlsson Bäck gifte sig i Härnösand 1749-12-28 (Hsd C:1) med bogardottern Christina Carlberg (Kallberg),
och att Erik Bäck avled 53 år gammal i Härnösand 1768-04-10.

[Per Sundin]

Jag tror inte han heter Påhlsson utan Erichsson och att han är s t tullskrivare Erich Ersson Bäck ohh Sara Hernodia.

[Elisabeth Tjärnlund]

Tack för hjälpen Per!  Förstått att prästerna inte alltid skrev in korrekt information i böckerna, men hur kan jag verifiera att 'min' Erik Bäck är från Högsjö och son till Erich Ersson Bäck och Sara Hernodia ? Jag kan inte hitta något i födelseboken (Genline) för Högsjö? Är han möjligen född i en annan församling eller finns det andra källor att söka i?  
 
Hälsningar  
Elisabeth

[Per Sundin]

Eric och Sara hade barnen Sara Stina, Erich, Christina och Matthias. Eftersom Saras föräldrar hette Mats och Sara skulle Erics far heta Erik och mor Christina eller Sara.
Det skulle stämma på just det par jag angett som ägde hemmanet Rö 3 i Högsjö 1701-27.
Orsaken till att Erik (och sonen Johan f 1707) inte finns i Högsjö fb är att de inte bodde där utan i Härnösand där ju fadern var tullskrivare 1702-19. Tyvärr saknas fb för Härnösand innan det ryssarnas brand 1721, och därför saknas det mer än indicierna ovan.

[Elisabeth Tjärnlund]

Än en gång tack Per! Nu förstår jag varför det inte är så lätt att verifiera, men indicierna verkar OK.

[Gudrun Björk]

Hej på er!
 
Jag skulle behöva lite hjälp att få fram följande uppgifter
Grels Viklund född 1822-02-19 Käckelbäcken Graninge och död 1879-10-26 Bäckland  Högsjö
 
Han var gift med Barbro Brita Bylund f 1820
Jag behöver namnen på deras barn
 
Tacksam för hjälp!

[Ann-Mari Bäckman]

Hej Gudrun!
 
1856-1865 A1:8 sidan 20
Bäckland
 
Barnen:
Greta Cajsa f.1844 14/7
Barbro Stina f. 1845 15/9
Carl Johan f. 1849 7/5
Jonas f. 1853 16/2
Anna Brita 1854 16/5
Lisa Märta f. 1857 i mars
Grels 1859
Johanna Maria f. 1862 25/? (hon är struken)
 
Det är inte lätt alla gånger och tyda de datum då de var född, så det kan vara något fel.
 
Gå in på Michael Östmans hemsida och se vad du kan få fram där.
 
Ann-Mari

[Ann-Mari Bäckman]

Åren 1846-1855 A:17 sidan 16
 
Bäckland
 
Det verkar stå 19/7 1844 efter Greta Cajsa
och 18/8 1853 för Jonas
 
Då fanns också en son Petrus född 1853 6/2 med.

[Ann-Mari Bäckman]

På Michael Östmans hemsida om Högsjö kan du hitta alla barnen, med födelseår och dödsdatum och även vem de gifte sig med. En guldgruva!
 
Sök på efternamnet Viklund och välj någon av barnen om du inte hittar faderns namn.