Äldre inlägg (arkiv) till 2001-08-17

[M. Sundström]

Framlidne Einar Hallström, folkskollärare - har släktforskat i Per Erik Hanssons (f. på 1800-talet) släkt i Orrnäs, Rossön.  
 
 
Känner någon till vart detta material tagit vägen?

[Jan-G.Foss]

Hembygdsgården i Rossön (Bodum) har material som
Einar Hallström tagit fram. Kontakta Ulla Jönsson som
har god kunskap i detta ämne, hon har arbetat på hem-bygdsgården tel.nr. 0624/20453

[Stefan Liljengren]

Säbrå
Finns det mer uppgifter kring Båtsmannen Abraham Mattson Lång f. 1697 ? d. 1736 Gäresta, gift med Margeta Nilsdotter f 1688 d. 1765 Gäresta.
 
Tacksam för all hjälp.

[Lars Öhman]

Svar till Stefan Liljengren.
 
Varför har Du ställt denna fråga under Bodum i stället för Säbrå? Chansen att de som forskar på Säbrå ska hitta hit är väl inte så stor.
 
Olof G. Strömberg har en fin hemsida där bl.a. båtsmännen i Ångermanland finns upptagna. Materialet är dock inte komplett ännu för båtsmännen i södra Ångermanland. Enligt Olof G. Strömberg håller Harry Mohlund på med att färdigställa detta.
 
Beträffande Abraham Mattsson Lång tillhörande rote 13 finns f.n. följande uppgifter framtagna.
Född 1698 i Österbotten, Finland. Antagen till fördubblingsbåtsman 1718 och till ordinarie båtsman 1722. Död 1736.
 
Följande hemman utgjorde rote 13.
Lägdom nr 1
Järsta nr 1
Järsta nr 2
Järsta nr 3
Järsta nr 4
Dahla nr 1
Ed nr 1
Ramsås nr 1
 
mvh
Lars Öhman

[Stefan Liljengren]

Tack för svaret trots jag placerade min fråga utsocknes. Tanken var att skapa en ny diskussion kring socknen Säbrå eftersom socknen saknades.  
Åter ett tack för uppgiften om förfadern från andra sidan kvarken.
Vänligen
Stefan Liljengren

[Bertil G Johnson]

Jag söker ursprunget för Jacob Eriksson Klippström  f 1715, som sedan flyttade till Ramsele. Har någon sett efternamnet eller någon gård/by med Klipp i namnet?

[Carl Szabad]

Bertil: Det finns en gård i Bodum (enligt Svenska ortnamn 1999) eller möjligen Tåsjö som heter Klippsta. Jag har dock inte kunnat återfinna den i Bucht - Ortnamnen i Västernorrlands län, där Bodum ingick när boken skrevs. Gården ligger drygt 5 km ostnordost om Hoting. Om den fanns i början av 1700-talet vet jag dock inte.

[Torbjörn Näs]

Finns det någon som känner till ursprunget för Anders Bodin, född 1796 i Bodum, gift 1819 i Arnäs och död där (i Övervike) 1850 (Sundin, Släkter och gårdar i Arnäs 1535-1915).
Namnet Bodin har han väl sannolikt tagit från födelseorten.

[Agne Sjödin]

Finns det någon som har forskat i Familjen Johan Göranson f 1771 5/5 Näset Bodum sn. Gift med Sara Andersdotter f 1779 10/8 Sil Fjällsjö sn. Fjällsjö C:2
Barn:
Göran f 1798 28/12 d 1802 23/5 okänd sjukdom.
Anders Anners Järnessen f 1802 7/4  
Göran Jansson f 1805 5/1
Johannes f 1810 15/4
Sara Brita f 1818 23/5
Var flyttar Göran, Johannes och Sara Brita?

[Annica Persson]

Hej!
 
Jag behöver hjälp av någon kunnig foskare, jag är nybörjare och har kört fast.Jag söker föräldrarna till Per Erik Bodin f 1845 gift med Elisabet Josefina Sjölund f 1849 enl Anno 1890.
 
 
MVH Annica

[Uffe Erlandson]

Haj Annica.
 
I Bodum finnas han inte noterad som född, i alla fall inte 1845.
 
Ett tipps: Du kanske skulle efterylsa honom under Gideå i stället, eftersom ANNO 1890 anger Gideå som födelseförsamling, både på honom och hustrun.
 
Gideå har en egen diskussion.

[Uffe Erlandson]

Annica - ett tillägg.
 
I och för sig kan det ju tänkas att den ovan nämnda (1 oktober) Anders Bodin född 1796 i Bodum, kan ha med släktskapet att göra, men det borde i så fall framgå av fb för Gideå. Prova den vägen, så kanske DU får svar.

[Per Sundin]

Hej!
Jag referar till ovannämnda inlägg och det av Torbjörn Näs från 1 okt 2000:
Anders Bodin anges av släktboken vara från Bodum sn. Det betyder faktiskt inte inte Bodums socken, utan Bodums by i Arnäs, och sn står för snickare. På s 744 finns snickarna i Arnäs, och där finns också Anders föräldrar: Eric Jonsson Bodin ohh Sara Persdr.

[Uffe Erlandson]

Ah... Ursäkta.
 
Jag läste inte riktigt ordentligt. Förlåt.
 
Men då borde väl frågan egentligen ligga under rubriken Arnäs?
 
Men huvudsaken är ju att det kom ett bra svar på frågan, även om jag tittade i fel Bodums mikrokort.

[Torbjörn Näs]

Jag får väl tacka för tillrättaläggandet Per, har du möjligen mer färdiga uppgifter beträffande Anders Bodin från boken, så slipper jag låna hem den igen.

[Annica Persson]

Hej Uffe!
 
Tack för din hjälp! Som sagt jag är nyböjare och Jag ska kolla upp det.
 
MVH Annica

[Ingjerd Gustavson]

Jon Olofsson igen!
 
Jag har försökt sammanställa de uppgifter om honom som har förekommit här Har jag förstått er rätt?
Född ca 1612.  Far Olof Örjansson, 1570 -1640,Jansjö 2. Mor Märit Olofsdotter, ca 1590 -1660. Per Ersson lejd som knekt i Märits ställe? 1647. Per död i Danmark 1658, efter tåget över Stora Bält.  
 
Jon gifte sig första gången omkring 1637 med Karin Persdotter född omkring 1615 död omkring 1657. Barn; (möjl Märta 1638), Karin 1642, Olof 1647, Per 1650, Nils 1655. Dör Karin 1657 då Jon mellan mönstring och avfärd fick leja ersättare? När rätten kom till resultatet att Olof Jonsson var rätt bördsman betyder det närmast att hans far eller mor härstammar från Ön. Eftersom fadern kommer från Jansjö är det modern. Byn Ön bestod på 1600-talet av två hemman. Skattelängderna visar Per Olofsson 1583-1643 samt h Karin 1644-1647. På det andra hemmanet var det mera ombyte.
Per Olsson, finns i Orrnäs 1580 - 1600. Född ca 1560, död 1640-talet. Barn: Olov och Johan. Bodde troligen på Ön där Orrnäs hade halva byn den här tiden. Kan han ha varit gift med en Karin Persdotter? Kan hon i sin tur ha varit dotter till Peder Svensson, Sven Spiellessons i Jansjö, son född ca 1530, vilken skall ha gift sig till Norrnäs (sommarfäbod till Orrnäs By). Med Peder skall en slåtter ha följt som arvedel, Åsmyran, som det processades om på 1750-talet.
Peder Svenssons son Nils var gift med Märit Ersdotter från Bölen och de hade sonen Per född cirka 1600. Kan de ha haft en dotter Karin Persdotter? Vid tinget den 21 januari 1705 påstår Erik Johansson i Böle att hans farfader Per Erikson (farbror till Gam-Knut att han givit bort en slåtter, som var belägen på norra sidan älven bland Böle bys ägor, till sin systerson Per Nilsson på Norrnäs, svärfar till Karin Olofdotter född 1742.
En Jon Olofsson finns på Ön 1627-1629. Hos denna familj finns först son + dotter sedan inhyses. Bodde Jon Olofsson i början av sitt äktenskap hos hennes föräldrar vilket väl var en fördel eftersom han ofta var i Tysk-land. Krigade i Tyskland 1631-41 och troligen också 1643-45. En dag i maj månad år 1644 ägde en händelse rum som går under benämningen Massakern i Mörsil eller Mörsils gästabud. Ett hundratal soldater från Västerbottens regemente och deras kapten Olof Svensson ska då ha blivit dräpta av dansk-norska armén. Olof Svenssons kompani år 1644 bestod av soldater från flertalet socknar i Ångermanland. I det här sammanhanget kan nämnas Jon Olofsson Jansjö, Fjällsjö sn, och Per Olofsson, Ön, Bodums sn. Om dessa soldater verkligen fick sätta livet till vid massakern är inte känt, men om en änka Karin år 1644 tog över Öden (Ön) kan hon ha varit hustru till Per Olofsson. Vad gäller Jon Olofsson så var han en garvad knekt så han klarade sig. Han skall ha varit med redan vid Breitenfelt och Lûtzen och hade varit knekt i 16 år vid det här tillfället. Han omnämns på ett betryggande sätt 1646 och blev far 1647. Per Olofsson blev nog dödad.  
1646 den 20  juli Jon Olofsson i Jansjö vederkom sin broders hemman 7 seland jord och skall hava hemmanet för knekteståndet. Samtidigt uppbjöd Mårten Olofsson i Sil första gången 8 seland jord samt gården derefter, som han köpt av hustru Gunilla där fordom boendes.
1646 den 12 dec Eftersom Mårten Olofsson i Sil haver förut någon fordran inpå fädernehemmanet i Jansjö som hans broder Jon Olofsson nu bebor, alltså efterlåtes honom att föra därifrån och inpå sitt hemman viss mängd hö. Peder Påhlsson i Backe, Olof Helgesson och Erik Olofsson ibidem, skola så snart jorden bliver bar, rannsaka över gränserna mellan Mårten Olofsson och Marcus Jonsson i Sil.
När Jon Olofsson skulle lösa jansjöhemmanet 1646 fick han en sedel från landshövdingen Hans Striijk där det anges att han varit knekt i 18 år (från 1628). Han mönstrade in ännu 1657 och var då korpral (Mohlund) men hade innan kompaniet lämnade Sverige lejt en man i sitt ställe.  
Vid tinget 1700 får vi veta att han gift sig rikt i första äktenskapet. Den första hustrun var moder till Olof och Olof får ta emot hemmanet vid 15-16 års ålder, ca 1662-63 sedan andra hustrun dött. Jon ville inte förestå hemmanet efterson han inte ägde det utan barnen i möderne. Han avsade sig hemmanet och gifte om sig troligen med en kvinna från Junsele. Det enda barn som föds under denna period tycks vara Abraham född 1660 som växer upp i Junsele och flyttar till Fjällsjö. Den tredje hustrun, styvmodern förde sådan olåt och träta att Olof måste fly fadershemmanet.  Sker detta före 1664? Är det hustru nr 2 som för olåt ?Jon Olofsson kom till Holme 1664 då bodde väl styvmodern där?
Det ser ut att ha varit 1687 som han bytte sig till Orrnäs där han blev boende till sin död 1726. Sedan gifte Jon sig en trejde gång och avlade en dotter som Per Eriksson (Båtsman) Näset gifter sig med och på hennes vägnar återkräver det jordbyte som Olof Jonsson gjort med Elias Persson mot 6,5 sel Crono i Orrnäs, som Elias Persson upptagit av öde.  
Tredje hustrun Anna Christersdotter (dotter till Christer i Holme).  I det äktenskapet föds Ella och Sara troligen omkring 1665 och Jon 1670. Jon Jonsson kallas Järpe. Sara gifter sig med båtsmannen Håman, Ella med Per Eriksson (båtsman) som vill lösa in Jansjö-hemmanet men hamnar i Sunnansjö där de återfinns med tre barn. Olof Jonsson är en av faddrarna Den stora trolldomsprocessen som börjar på Ön har många namn och där finns Jon med tillsammans med kusinen Elias Sjulsson. Han får som nämndeman uppdrag att utreda ägogränser på en myr (Åsmyran?) i Fjällsjö tillsammans med Mårten Olofsson hans yngre bror.  
dombok 1684: Olof Jonsson i Jansjö begärde att få inlösa 1 1/4 seland jord i Öden (Ön),som Anders Knutsson köpt av hustru Karin i Öden. Härtill svarade Anders Knutsson sig hava fordran allenast i underpant mot lånta pengar, och vägrar honom intet lösen, sade att Olof Jonssons syskonbarn, Olof Persson i Näset, har begärt inlösen. Emedan Olof Jonsson i Jansjö var rätta bördsman till dessa 1 1/4 seland i Öden, anser Rätten att det honom inte lösen kan vägras.  
Dombok 1687: Olof Jonsson i Jansjö dömdes berättigad inlösa 1½ seland jord i Öden av salig Christopher Perssons änka, hustru Cherstin Knutsdr, den man i underpant haft för lånta pengar uti Johan (Jon)Olofsson gäld. Detta alldenstund Olof Jonsson bördig är till hemmanet och det mesta av jorden besitter. Olof Jonsson bodde på Ön innan han flyttade till Orrnäs, H Cherstin är syster till Anders Knutsson så den rika släkten finns i Bölen.
 
Under 30-åriga kriget deltog Jon Olofsson under många år, från 1631 då slaget vid Breitenfeld stod fram till 1645 då kriget i stort sett var över, utom 1642-43 då hans bror Mårten deltog. Denne överlät hemmanet i Jansjö till brodern Jon och flyttade själv till Sihl, där fortfarande ättlingar till honom finns och även traditionen om hans krigsdeltagande levt kvar. Sägnen om Jon Olofssons återkomst till Jansjö ridande över öppna sjön, berättades för Uno Persson av Janne Bergman, Johannesberg. ”Det sa bara klapp, klapp, han var trollkonstig”. Uno Persson har velat förklara ritten med att sjön höll på att gå upp och hästen hoppade mellan isflaken. En som hade varit ute så länge i fält hade förmodligen varit med om värre äventyr. Ur Vad som sig i Jansjö tilldragit haver under 450 år.

[Ingjerd Gustavson]

Jon Olofsson igen!
 
Jag har försökt sammanställa de uppgifter om honom som har förekommit här Har jag förstått er rätt?
Född ca 1612.  Far Olof Örjansson, 1570 -1640,Jansjö 2. Mor Märit Olofsdotter, ca 1590 -1660. Per Ersson lejd som knekt i Märits ställe? 1647. Per död i Danmark 1658, efter tåget över Stora Bält.  
 
Jon gifte sig första gången omkring 1637 med Karin Persdotter född omkring 1615 död omkring 1657. Barn; (möjl Märta 1638), Karin 1642, Olof 1647, Per 1650, Nils 1655. Dör Karin 1657 då Jon mellan mönstring och avfärd fick leja ersättare? När rätten kom till resultatet att Olof Jonsson var rätt bördsman betyder det närmast att hans far eller mor härstammar från Ön. Eftersom fadern kommer från Jansjö är det modern. Byn Ön bestod på 1600-talet av två hemman. Skattelängderna visar Per Olofsson 1583-1643 samt h Karin 1644-1647. På det andra hemmanet var det mera ombyte.
Per Olsson, finns i Orrnäs 1580 - 1600. Född ca 1560, död 1640-talet. Barn: Olov och Johan. Bodde troligen på Ön där Orrnäs hade halva byn den här tiden. Kan han ha varit gift med en Karin Persdotter? Kan hon i sin tur ha varit dotter till Peder Svensson, Sven Spiellessons i Jansjö, son född ca 1530, vilken skall ha gift sig till Norrnäs (sommarfäbod till Orrnäs By). Med Peder skall en slåtter ha följt som arvedel, Åsmyran, som det processades om på 1750-talet.
Peder Svenssons son Nils var gift med Märit Ersdotter från Bölen och de hade sonen Per född cirka 1600. Kan de ha haft en dotter Karin Persdotter? Vid tinget den 21 januari 1705 påstår Erik Johansson i Böle att hans farfader Per Erikson (farbror till Gam-Knut att han givit bort en slåtter, som var belägen på norra sidan älven bland Böle bys ägor, till sin systerson Per Nilsson på Norrnäs, svärfar till Karin Olofdotter född 1742.
En Jon Olofsson finns på Ön 1627-1629. Hos denna familj finns först son + dotter sedan inhyses. Bodde Jon Olofsson i början av sitt äktenskap hos hennes föräldrar vilket väl var en fördel eftersom han ofta var i Tysk-land. Krigade i Tyskland 1631-41 och troligen också 1643-45. En dag i maj månad år 1644 ägde en händelse rum som går under benämningen Massakern i Mörsil eller Mörsils gästabud. Ett hundratal soldater från Västerbottens regemente och deras kapten Olof Svensson ska då ha blivit dräpta av dansk-norska arm?n. Olof Svenssons kompani år 1644 bestod av soldater från flertalet socknar i Ångermanland. I det här sammanhanget kan nämnas Jon Olofsson Jansjö, Fjällsjö sn, och Per Olofsson, Ön, Bodums sn. Om dessa soldater verkligen fick sätta livet till vid massakern är inte känt, men om en änka Karin år 1644 tog över Öden (Ön) kan hon ha varit hustru till Per Olofsson. Vad gäller Jon Olofsson så var han en garvad knekt så han klarade sig. Han skall ha varit med redan vid Breitenfelt och L?tzen och hade varit knekt i 16 år vid det här tillfället. Han omnämns på ett betryggande sätt 1646 och blev far 1647. Per Olofsson blev nog dödad.  
1646 den 20  juli Jon Olofsson i Jansjö vederkom sin broders hemman 7 seland jord och skall hava hemmanet för knekteståndet. Samtidigt uppbjöd Mårten Olofsson i Sil första gången 8 seland jord samt gården derefter, som han köpt av hustru Gunilla där fordom boendes.
1646 den 12 dec Eftersom Mårten Olofsson i Sil haver förut någon fordran inpå fädernehemmanet i Jansjö som hans broder Jon Olofsson nu bebor, alltså efterlåtes honom att föra därifrån och inpå sitt hemman viss mängd hö. Peder Påhlsson i Backe, Olof Helgesson och Erik Olofsson ibidem, skola så snart jorden bliver bar, rannsaka över gränserna mellan Mårten Olofsson och Marcus Jonsson i Sil.
När Jon Olofsson skulle lösa jansjöhemmanet 1646 fick han en sedel från landshövdingen Hans Striijk där det anges att han varit knekt i 18 år (från 1628). Han mönstrade in ännu 1657 och var då korpral (Mohlund) men hade innan kompaniet lämnade Sverige lejt en man i sitt ställe.  
Vid tinget 1700 får vi veta att han gift sig rikt i första äktenskapet. Den första hustrun var moder till Olof och Olof får ta emot hemmanet vid 15-16 års ålder, ca 1662-63 sedan andra hustrun dött. Jon ville inte förestå hemmanet efterson han inte ägde det utan barnen i möderne. Han avsade sig hemmanet och gifte om sig troligen med en kvinna från Junsele. Det enda barn som föds under denna period tycks vara Abraham född 1660 som växer upp i Junsele och flyttar till Fjällsjö. Den tredje hustrun, styvmodern förde sådan olåt och träta att Olof måste fly fadershemmanet.  Sker detta före 1664? Är det hustru nr 2 som för olåt ?Jon Olofsson kom till Holme 1664 då bodde väl styvmodern där?
Det ser ut att ha varit 1687 som han bytte sig till Orrnäs där han blev boende till sin död 1726. Sedan gifte Jon sig en trejde gång och avlade en dotter som Per Eriksson (Båtsman) Näset gifter sig med och på hennes vägnar återkräver det jordbyte som Olof Jonsson gjort med Elias Persson mot 6,5 sel Crono i Orrnäs, som Elias Persson upptagit av öde.  
Tredje hustrun Anna Christersdotter (dotter till Christer i Holme).  I det äktenskapet föds Ella och Sara troligen omkring 1665 och Jon 1670. Jon Jonsson kallas Järpe. Sara gifter sig med båtsmannen Håman, Ella med Per Eriksson (båtsman) som vill lösa in Jansjö-hemmanet men hamnar i Sunnansjö där de återfinns med tre barn. Olof Jonsson är en av faddrarna Den stora trolldomsprocessen som börjar på Ön har många namn och där finns Jon med tillsammans med kusinen Elias Sjulsson. Han får som nämndeman uppdrag att utreda ägogränser på en myr (Åsmyran?) i Fjällsjö tillsammans med Mårten Olofsson hans yngre bror.  
dombok 1684: Olof Jonsson i Jansjö begärde att få inlösa 1 1/4 seland jord i Öden (Ön),som Anders Knutsson köpt av hustru Karin i Öden. Härtill svarade Anders Knutsson sig hava fordran allenast i underpant mot lånta pengar, och vägrar honom intet lösen, sade att Olof Jonssons syskonbarn, Olof Persson i Näset, har begärt inlösen. Emedan Olof Jonsson i Jansjö var rätta bördsman till dessa 1 1/4 seland i Öden, anser Rätten att det honom inte lösen kan vägras.  
Dombok 1687: Olof Jonsson i Jansjö dömdes berättigad inlösa 1? seland jord i Öden av salig Christopher Perssons änka, hustru Cherstin Knutsdr, den man i underpant haft för lånta pengar uti Johan (Jon)Olofsson gäld. Detta alldenstund Olof Jonsson bördig är till hemmanet och det mesta av jorden besitter. Olof Jonsson bodde på Ön innan han flyttade till Orrnäs, H Cherstin är syster till Anders Knutsson så den rika släkten finns i Bölen.
 
Under 30-åriga kriget deltog Jon Olofsson under många år, från 1631 då slaget vid Breitenfeld stod fram till 1645 då kriget i stort sett var över, utom 1642-43 då hans bror Mårten deltog. Denne överlät hemmanet i Jansjö till brodern Jon och flyttade själv till Sihl, där fortfarande ättlingar till honom finns och även traditionen om hans krigsdeltagande levt kvar. Sägnen om Jon Olofssons återkomst till Jansjö ridande över öppna sjön, berättades för Uno Persson av Janne Bergman, Johannesberg. ”Det sa bara klapp, klapp, han var trollkonstig”. Uno Persson har velat förklara ritten med att sjön höll på att gå upp och hästen hoppade mellan isflaken. En som hade varit ute så länge i fält hade förmodligen varit med om värre äventyr. Ur Vad som sig i Jansjö tilldragit haver under 450 år.

[Ann-Britt Sjödin Eriksson]

Hej Ingjerd. Kul att även du deltar i debatten Jon Olofsson. Var har du funnit att Jons 3:dje hustru hette Anna Christersdotter? Jag har nämligen ej funnit hennes namn någonstans,vore kul att få läsa detta själv och äntligen få skriva in något namn på Jons övriga hustrur, nr 2 känner jag inte heller till nämligen. Du nämner även titeln Vad som sig i Jansjö tilldragit haver under 450 år. Var kan jag finna denna bok eller vad det nu är?
Tacksam för hjälp.
Mvh, AnnBritt

[Roger Henriksson]

Hej AnnBritt!
 
Vad som sig i Jansjö tilldragit haver under 450 år av Per Persson finns på Sambiblioteket i Härnösand!
 
Följer diskussionen med intresse då hans finns också bland mina anor.

[Bertil G Johnson]

Ingjerd!  
 
Jag vill kommentera några saker i din sammanfattning om Jon Olofsson från Jansjö -- som väl egentligen borde ha placerats under Fjällsjö och inte Bodum.
 
1. Märit som lejde ersättare för Jon Olofsson var inte Jon Olofssons mor utan änka efter hans kusin Olof Hansson. Jons mor hette med all säkerhet Karin.  
 
2. Det möjliga barnet Märta f 1638 får nog anses höra till fablernas värld. Jons första dotter bör vara namnad  efter mor eller farmor -- troligen i båda fallen Karin. Uppgiften om en dotter gift med Per Eriksson är nog riktig, men det gäller en annan Per Eriksson och en yngre dotter Elin/Ella.  
 
2. Sonen Nils 1655 förutsätter att Jansjö-Jon är densamme som Jon Olofsson i Krånge och Nyland från början av 1660-talet. Det finns saker som stöder detta antagande, men också sådant som talar emot.  
 
3. Vid tinget den 21 januari 1705 påstår Erik Johansson i Böle att hans farfader Per Erikson (farbror till Gam-Knut) att han givit bort en slåtter, som var belägen på norra sidan älven bland Böle bys ägor, till sin systerson Per Nilsson på Norrnäs, svärfar till Karin Olofsdotter född 1742.
 
Detta går väl inte ihop?  
 
Gam-Knuts farbror Per Eriksson var född ca 1568 och kan väl knappast ha givit bort någonting efter ca 1635. En svärfar till Karin Olofsdotter född 1742 kan ju inte ha varit född då. Hennes svärfar måste vara en yngre Per Nilsson, troligen den som är född 1710-11 och son till Nils Nilsson. Vid tinget 1705 kan för övrigt ingenting ha sagts om denna ofödda Karin Olofsdotter, så vad är citat och vad är det inte?
 
Framgår det av domboken att den aktuelle Per Eriksson verkligen är Gam-Knuts farbror? Det finns ju några med det namnet att välja mellan. I så fall är det också fråga om en äldre Per Nilsson -- gissningsvis den Per som invandrar från Junsele och är son till Seborg Persdotter  från Bölen men gift i Vallen, Junsele.

[Per Näsström]

Hej Ingjerd! Det finns visst några fel i ditt inlägg och jag vill nämna att den Per Olofsson som nämns 1583-1643 måste vara två personer. Skifte troligen 1627. De inhyses och barn Du nämner hör hemma på 1640-talet hos Per Olofsson och det finns anledning att tro att det var Jon Olofsson och hans hustru.Här återkommer jag kanske senare.
Men det var den bortskänkta myran som jag mest tänkte orda om. En hel del stämmer men slutet måste var en miss. Svärfar till Karin Olofsdotter född 1642. Här tror jag du har 100 år fel och felaktigt efternamn. Jag tror att det gäller Karin Jonsdotter född 1642, Jon Olofssons hustru.
Jag utgår ifrån att Erik Persson född ungefär 1630 i Böle hade Barnen Anders Eriksson, Per Eriksson och Märit Eriksdotter.  Deras ålder brukar anges olika men jag anser att de är födda i början av 1570-talet.
Domboken anger Erik Johansson och Nils Nilsson som parter och det är Erik Johanssons farfar som givit bort myran. Han hette Erik Persson f 1597 men det måste vara farfarsfar som jag anser vara ovan nämnda Per Eriksson.  
Jag anser att Nils Persson född ung 1570,( far Per Svensson) gifte sig med Märit Eriksdotter från Bölen. Han var knekt dog i Kirkholm 1604 så Per Nilsson som omtalas i dombok var nog född omkring 1600.  Han dog som knekt i Tyskland 1629.
Han var gift med Anna möjligen Per Jakobssons dotter. De hade sonen Nils Persson som gifte sig med Karin Jonsdotter född 1642. Ett av barnen var just Nils Nilsson. Mvh Per

[A. Sandin]

Jag har fastnat på en anfader som var bosatt på Ön i Bodum ca 1770-1780. Han hette Israel Israelsson var gift med Brita Erik- (el.) Johansdotter. Barnen hette:
Eric Israelsson f. 1773
Ingrid Israelsson f. 1776
Brita Israelsson f. 1780
 
Den ungerfärliga fortsättningen av deras öde har jag någorlunda koll på. (Att fadern och barnen flyttade till Tåsjö.)Men jag har svårt att hitta både Israels och Britas ursprung. Är det någon som känner till dessa människor.
 
Med hopp om svar  A. Sandin

[Magnus Johansson]

Den 2 juni 1765 i Junsele sn gifte sig drängen Israel Israelsson i Ön, Fjällsjö sn med pigan Brita Ersdotter i Krånge.
 
Hoppas detta kan hjälpa lite?!
 
Hälsningar
Magnus

[Olof Stenum]

Bästa Anita,
 
Jag har följande uppgifter om Israel och hans familj:
 
Israel Israelsson, f 1738 på Sunnansjö 5 i Fjällsjö, d 1814-03-22 i Tåsjö av ålderdom. Föräldrarna är Israel Jonsson, f 1705, d 1787-12-17, och hans hustru Mareta Jonsdotter, f ca 1710, d 1777.
 
Gift första gången ca 1765 med Brita Ersdotter, f ca 1740 på Vallen 4 i Fjällsjö, d 1787-04-02 i Backe, Fjällsjö av bröstfeber. Hennes föräldrar är Erik Abrahamsson, f 1715-08-01, d 1790-06-21, och hans andra hustru Ingri Eliasdotter, f 1716 i Fjällsjö, d 1791-03-03 i Vallen, Fjällsjö, gifta 1737.
 
Israel gift andra gången 1797-10-25 med Cherstin Eliasdotter, f 1760-11-11 i Norrnäs, Fjällsjö, d 1852-01-25. Hennes föräldrar är Elias Olsson, f 1733-11-05 i Bölen, Fjällsjö, d 1804-11-25, och hans första hustru Anna Henriksdotter, f 1722 eller 1723-03-18 i Nordankäl, d 1772-03-29 i Norrnäs, Fjällsjö (på Anna har jag en liten antavla, som längst sex generationer bakåt).
 
I de båda äktenskapen hade Israel sju barn:
 
Märeta, f 1766-04-01
Eric, f 1773-12-09
Ingrid, f 1776-07-02
Brita, f 1780-11-07
Elias, f 1801-05-27
Anna Stina, f 1802-10-06
Maria, f 1805-04-05
 
Israel och hans familj var först bosatta i Ön, Fjällsjö, men flyttade 1790 till Kroknäset, Tåsjö.
 
Källor: kyrkböckerna för Fjällsjö, Junsele, Resele och Tåsjö, Agneta Olofsson, m fl
 
 
Med vänlig hälsning
Olof Stenum

[A. Sandin]

Å, Olof, du är gudomlig!
 
Om du vetat vad jag har grubblat äver denne Israel! Jag hade tappat hoppet för länge sedan att hitta Israel I. ursprung eftersom jag inte hittade sidorna till Fjällsjö födelsebok för 1735-39! Jag visste att han troligtvis var född kring 1737 eftersom hans åldern var antecknad när han avled. Och övrig information är strålande nyheter!
 
Tusen tack än en gång!
 
Anita

[A. Sandin]

Hej igen Olof!
 
Jag vet inte om följande uppgifter är till någon gangn för dig, med jag har hittat följande som jag tror kan vara ovanstånde Israel Israelsson.
 
 Ännu  i början av 1760-talet angives Ön i jordeböckerna som utgjordes under Näset och Orrnäs, ehuru Israel Israelsson från Sunnansjö efter avtal 1756 brukat och bebott hemmanet. I januari 1764 köpte han av Anders Perssons änka på Näset inrymmningsrätten till 4 sel. jamtä halva förmedlingen för 180 Rdr kmt och erhöll genom resolution samma år åborätt..//...
....Ön avvittrades 1783. Byns inägor befanns vara av svag beskaffenhet och utsatta för frost, och åkerjorden jämte slåttern svarade ej mot det åsatta skattetalet. .//...
...avvittrings förättaren föreslog att byamännen skulle övergiva Ön och  nödig åker vid Gänsets fäbodar upparbeta och deras gårdar dit flytta. För gårdsflyttningen skulle de åtnjuta fyra skattefria år. Åborna ställde sig inte avvisande till förslaget, och då flyttningen fastställdes av avvittringsrätten, kan man ta för givet att den var överenskommen. På grund av bristande odlingar verkställdes på närmare håll, blev gårdsfyttningen aldrig aktuell...//.
...Lagmansrätten fastställde emellertid avvittringen 1786, och fastän målet sedan fördes till hovrätten, stod utslaget fast.
 
Bodum vår Socken av Einar Hallström sid 487-488
 
OBS! Vet inte om jag har skött citeringen korrekt men håll till godo.
 
MVH Anita

[Anita Berglund Eriksson]

Olof,
Jag har i min forskning ytterligare tre barn till Israel Israelsson. Visserligen dog (åtminstone två av dem) som små, men bör kanske finnas med:
 
Ingrid f 1767 död 1768
Israel f 1769
Brita f 1771 död 1773
 
Mvh Anita  
 
Anita Sandin,
Jag har Israel Israelssons dotter Brita f 1780 som min ana. Vem är din?
Trevligt att få tips på nya böcker. Ska försöka låna Einar Hellströms bok nästa gång jag kommer till biblioteket.
 
Mvh Anita

[A.Sandin]

Hej Anita B.E.!
 
Kul med en namne som har samma släkt att forska i!
Mina anor härstammar från Eric född 1773. Jag hade ingen aning om att han hade ytterligare syskon som du beskrivit. Jag har haft urusel koll på hans syskon; jag kände bara till Brita, Eric, Ingrid och hans halvsyskon Elias och Anna Stina. Jag är strålande glad över att få denna svaga gren att blomstra. Jag tar gladeligen emot all info du har om denna familj! Jag har nämligen väldigt dålig koll på Bodum och Fjällsjös områden. Har du några tips på litteratur eller andra källor att tillgå när det gäller dessa orter?
 
Tack för all hjälp!  MVH /Anita

[Uffe Erlandson]

Hej Anita & Anita.
 
Den Israel, född 1769 som är tillägg (16 aug) i barnaskaran ovan, har jag noterat som död 31 aug 1836 i Degersjön, Gålsjö. Tyvärr har jag - slarvigt nog - inte noterat varifrån jag fått uppgiften, (troligen någon hemsida på Internet) men det kan i alla fall vara ett uppslag till vidare forskning ifall man vil veta något om hans efterkommande.