Bok om finnarna i västra Värmland.

[Anita Berglund Eriksson]

Jag vill gärna rekommendera en bok för dem som tror sig ha rötter hos de finnar som invandrade till västra Värmland under 15-1600-talet. Det är den tredje boken i en trilogi om de värmländska finnarna skriven av Jarl Eriksson 1996. Den heter Finnar i Östmark, Vitsand, Nyskoga, Södra och Norra Finnskoga. Den redovisar på ett utmärkt och lättfattligt sätt varje sockens byar med dess finländska invånare och ett par släktled framåt. Ett jättefint arbete och en bra hjälp!

[Carl-Johan Ivarsson]

Inte för att jag vill vara någon glädjedödare, men den nämnda boken är behäftad med en del fel enligt vad jag hört från forskare som är mer inne på finnsläkterna än vad jag är. Någon kanske kan exemplifiera här!
Jarl Ericsons första bok, Finnar i Väst (1990), som handlar om finnarna i Jösse, Nordmarks och Gillbergs härader är den bästa av hans böcker enligt den eminente finnexperten Nicklas Persson i Torsby.

[Anita Berglund Eriksson]

Det är möjligt att det finns fel. Själv har jag funderingar över ett par familjer där mina anor saknas bland respektive familjs barn, men jag måste själv kontrollera om mina uppgifter innan jag kan säga med bestämdhet var felet finns. Det är möjligt att Jarl inte tagit med alla barnen till alla familjer (vilket jag tror är fallet) men som sagt jag måste kontrollera. Övriga data stämde dock helt överens med de uppgifter jag redan hade.
 
Mvh Anita

[Torbjörn Norman]

Brunskogsfinnarna är en bok av författaren Magnus Linddal som jag fastnat för. Han har gått på djupet med finnarna i del lilla socknen Mangskog. Det är intressant hur han bygger upp familjer på de olika finnbosättningarna ur de ofta knapphändiga källorna.

[Kenneth Larsson]

Brunskogsfinnarna - som bara berör finnarna i Mangskog - skrevs av den på 80-talet bortgångne Karl Lindahl från Åmot i Brunskog. Mangskog hörde på den här tiden till Brunskogs socken, därav bokens titel.
Jarl Ericsson lade ner ett stort arbete på Finnar i Väst och konsulterade ofta släktforskarkollegor. Sjukdom och med ålderns rätt avtynande krafter gjorde att han stressade en aning med de två senare böckerna, vilket höjde felprocenten en bit. Jarls ambition var dock inte att skriva släktböcker, han ville nog mest utreda vilka olika finska släkter som fanns i byarna, därför följde han bara sporadiskt ättlingarna någon generation.
Men varför betona felen - det kan röra sig om några promille av alla uppgifterna! Vore det bättre om arbetet aldrig hade blivit gjort? Det tycker förhoppningsvis ingen.
 
Själv har jag gett ut två släktböcker med finska släkter: Finnättlingar från Slobyn och Några ättlingar till Pål Larsson Kukkoinen totalt omfattande dryga 20 000 människor.  
Det enda jag kan garantera vad gäller samtliga nämnda böcker är att de är behäftade med fel...
Böckerna ger en bra vägledning, men det skadar inte att dubbelkolla uppgifter som man är särskilt intresserad av!
 
MVH Kenneth Larsson, Slobyn Mangskog

[Carl-Johan Ivarsson]

Jag tycker att Kenneths sista mening skall förstärkas med att man bör eller t. o. m. skall kontrollera uppgifter i litteraturen med källorna.  
Är det orättvist att påpeka felen? Kenneths fråga om det vore bättre om arbetet aldrig hade blivit gjort är retorisk. Jag vet att vissa författare är så fästa vid sina böcker att de uppfattar kritik mot boken som kritik mot dem personligen. Men det är väl inte avsikten om man påpekar fel.
Forskningen förs ju framåt genom att man gör nya rön och samtidigt omvärderar gamla.
Jag har själv använt mig av uppgifter ur Jarl Ericsons böcker. Jag är självfallet glad för att de finns!

[Mikael Andreasson]

Käre Carl-Johan vad människor bör eller framförallt skall göra är upp till var och en.
 
Jag har läst Jarls böcker och Kenneths bok om slobyn etc etc etc. Just nu så läser jag Elias Hasselstig's bok om Lekvattnet. Jag är säker på att i alla de böcker jag läst har jag funnit saker som fört mej en bit på vägen, likaså har jag fått hjälp här på forumet och sökt i olika längder.  
Att enbart gå efter en källa även om det är mina egna anteckningar tycker jag är tveksamt, det finns mycket tolkningar som kan leda fel så genom att väva samman det hela så kanske kartan bakåt kan bli mera exakt, något facit finns ju inte !
 
Min nästa bok blir nog Några ättlingar till Pål Larsson Kukkoinen som Kenneth skrivit.
Pål är min fm,fm,mm,mf,mf,ff och med all säkerhet så kommer jag att finna pusselbitar som bidrar till min helhet  
Så tack alla ni som skriver och publicerar ert arbete i bokform eller på nätet, för jag finner lika stor lycka att finna bitar där som i kyrkoböckerna för jag lär ju aldrig bli färdig  
2 4 8 16 32 64 128 256 512 1024 2048 4096 8192 + alla syskon kusiner farbröder och mostrar.  
Vill man sen täcka in lite gårdshistoria och folks levnadsvilkor under olika tider så så behövs nog all hjälp man kan få.
 
Micke

[Carl-Johan Ivarsson]

Mikael!
Det verkar som om du om upprörts av mina inlägg, men det är lite svårt att veta hur eftersom du bara antyder det i din inledning.  
Om det är min syn på källkritiken det gäller så menar jag att källkritik inte är en fråga upp till var och en. Som släktforskare måste man vara källkritisk.
Jag är överens med dig om att man måste lägga pussel på olika sätt när man forskar, med hjälp av kyrkböcker och andra källor men också att man använder litteratur. Men pusselbitarna måste göras synliga genom att man anger sina källor och att man redogör för hypoteser.

[Mikael Andreasson]

Carl-Johan !
Det jag främst reagerade på var ditt påpekande om att man skall eller måste göra si eller så.  
Man kan ge råd och tips men inte kräva hur saker skall utföras.  
Om jag får hjälp här på forumet eller via en bok så är det ju upp till mej att verifiera det (egenintresse) och jag utgår ifrån att alla efter bästa förmåga ger uppgifter som de själva tror är riktiga och inte tvärt om.
 
Medan jag ändå skriver så vill jag passa på att ge ett tips om en i mitt tycke mycket bra bok vad gäller Finnsläkter och det är Grueboka Finnskogen
utgiven 1990 av Hans Marius Tröseid där finns många anknytningar till släktingar i Värmland.
 
Mikael

[Carl-Johan Ivarsson]

Jag tar risken igen och kan rekommendera några artiklar, som man bör läsa jämte Jarl Ericsons böcker.
Bertil Grundström har gjort rättelser och tillägg till Finnar i Gräsmark och Lekvattnet i VärmlandsAnor nr 1999:1 sid. 12-13 och 1999:2 sid. 14-15. Rättelserna är av varierande karaktär, från personer som uppges vara felaktigt identifierade av Ericson till felstavningar av typ Jon/Jan.
Magne Ivar Mellem skriver om vissa uppgifter kring Gransjön i Östmark, hämtade ur Finnar i Östmark, Vitsand, Nyskoga, Södra och Norra Finnskoga i VärmlandsAnor 1999:2 sid. 4-5. Detta är ett svar på ett inlägg av Jarl Ericson i VärmlandsAnor 1997:4, som i sin tur är ett svar på en artikel i Sl?kt & Slekt 1997:2.

[Anita Berglund Eriksson]

Är det någon som vet var man kan köpa Jarl Ericsons böcker? Har försökt via adressen på hans hemsida om ovanstående böcker, men e-mailet returneras som adressaten okänd.
 
Tack på förhand!
Mvh Anita

[Kenneth Larsson]

Ring Jarl 0570-19488, jag tror e-posten är borttagen!