Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-15

[Elaine Löfgren]

Tack ska Ni ha, Anita, Björn och Gunilla. Jag hade kört fast här och inte kommit nånstans under en lååång tid. Jag kände inte till att man kan få en kopia ur en bok via bibl. som Björn nämner ovan. Finfint!
Hälsningar Elaine L.

[Leif Andersson]

Finns det någon som kan hjälpa mig att finna föräldrarna till Erik Ersson Född 1830-04 20 i Ny.
Tack på förhand.

[Björn Sonesson]

Detta är skrivet med anledning av debatten mellan Casterud och Björk i oktober 2002 under Gustaf Adolfssidan (Gustava) som ett inlägg beträffande Näsbergs församlingstillhörighet.
 
Några ord först om ortnamnet: Näsberg - som är betydligt äldre än dalasidans Östra Näsberget - kallas alltid i de officiella kartorna för Västra Näsberget. Vad ortsbefolkningen kallar platsen för är jag inte den rätta personen att svara på.
 
Enligt SVAR-katalogens historik är Nyskoga församling en utbrytning ur Norra Ny församling och inte tvärtom. Västra Näsberg ligger därför fortfarande i Norra Ny. Pastoratet omfattar däremot både Norra Ny och Nyskoga.  
 
Men detta kanske är föråldrade uppgifter, eftersom jag har sett någonstans att Karlstad stift har under de senaste fem eller tio åren beslutat om den del kyrkoadministrativa ändringar! Gäller det också Norra Ny och Nyskoga? Heter Norra Ny församling alltså Nyskoga (d.v.s. är hopslaget med Nyskoga) så som Jan-Erik Björk påstår under Gustaf Adolfssidan? Hoppas att någon vet besked!
 
med vänl hälsn/ Björn

[Jan Myhrvold]

Hei Björn!
 
Her kommer ny informasjon om Arne Filipssons foreldre:
 
Filip Andersson og Margrete Sjursdatter (Sjur er et tyisk norsk bondenavn) ble gift 8/1 1754 i Grue. Filip var soldat (grenader), men er nok likevel den som ble født i Nordviggen i 1720.
 
Margrete var født 1729 på gården Sander (nær Kirkenør) i Grue av foreldrene Sjur Larsen og Berte Mattisdatter. Berte var sannsynligvis finsk, men jeg vet ikke mer om henne foreløpig.
 
Jan

[Anna- Lisa Göransson]

Jan Erik Björk! Vet du om Osebol, Överbyn och Gunnsjögården var finnbyar? Har i ”Fryksdals Härads domböcker ” 1726-1740 (Gunnar Almqvist) hittat mycket som handlar om bl.a.Osebol och Henrik Henriksson från Rattsjöberg. Han var ju måg till Per Jonsson i Osebol. Så jag undrar om du eller ngn annan som läser detta vet om denne Per Jonsson var av finnsläkt. Bröder till Per bodde tydligen i Överbyn och Gunnsjögården.
Anna-Lisa

[Jan-Erik Björk]

Hej Anna-Lisa
 
Tack för dina frågor.  
 
Jag vill inte påstå att något av hemmanen Gunnsjögården, Osebol eller Överbyn var finnhemman. I varje fall inte i den meningen att de upptogs av sådana. Osebol fanns redan i de första kända räkenskaperna från Värmland, d.v.s. år 1503. Gunnsjögården och Överbyn är några tiotal år yngre, emellertid upptagna i jordeboken långt före den finska kolonisationen i Fryksände.  
 
Som du kanske vet är Dalby och norra Ny två av de socknar till vilka finnarna kom lite senare än på många andra håll i Värmland. Inte förrän i mitten och slutet av 1640-talet anlände finnarna dit. Som jag nämner i mina Sammandrag av Älvdals härads domböcker 1600-1649 var norra Flatåsen det första finnhemmanet i dåvarande Norra Ny.
 
Men vi vet att finnarna om inte i första generationen, väl i den andra, ibland gifte sig med svenskar. Det finns många exempel på detta från såväl dåvarande Fryksände som Dalby och Norra Ny. Finnarna kan således dyka upp redan under 1600-talet, i rena ”svenskbygder” genom ingifte i ”svenska” gårdar.  
 
När det gäller Per Jonsson har jag ingen uppfattning om han var av finnsläkt. Det är emellertid inte troligt eftersom hans bröder bodde i ”renodlade svenskhemman”.  
 
Hälsningar
 
Jan-Erik
 
PS En god uppfattning om den finska kolonisationen i bl.a. Värmland kan du få i Rickard Brobergs bok ”Finsk invandring till mellersta Sverige” eller den av FINNSAM utgivna boken ”Det skogsfinska kulturarvet”. DS

[Anna- Lisa Göransson]

Jan Erik.
Tack för ditt utförliga svar. Skall kolla om biblioteket har ngn av böckerna-
Hälsningar
Anna-Lisa

[Sweneric Andersson]

Hej
 
Är det någon som sprungit på Johan Fredrik Nyström född 4 febr. 1807 i Ny  Finns inte i Ny eller södra Ny, Värmland.  Han blev bosatt på Öland.
Kanske någon vet mera
 
Tack på förhand  
MVH
Sweneric Andersson

[Jan-Erik Björk]

Hej Forskare i N Ny!!
 
Det är kanske intressant för er att känna till några gamla fastebrev som har utfärdats i äldre tider. De har till viss del återgivits i domböckerna för Älvdals härad.  
 
Vårtinget 1652: Sven Larsson och Jon Jönsson i Ö Värnäs visade upp två gamla brev. Det ena var givet vid laga ting i Osebol heliga Sigfrids dag år 1531. Då upplät Heden och Peder i Kårebol ”all sin börd och rättighet som de hade i N. Värnäs till Gunne ibid. både innan gård och utan”. Det andra var utgivet vid laga ting i By måndagen efter Dominicam Laetare år 1558 av Lasse, Jöns och Karin samt Margareta i Värnäs. De hade sålt sina jordeparter där till sin bror Gunne.
 
Vårtinget 1655: Jon och Bengt i Gravol samt Olof i Stöllet har sålt all sitt arv, halva delen, i Ambjörby. (Anm. Tyvärr framgår inte köparens namn).
 
Vårtinget 1656: Harald Olofsson i Värnäs visade upp ett fastebrev från den 12 sept. 1627.Av detta framgick att Torbjörn i Byn hade sålt honom (d.v.s Harald) all sin jord i Ambjörby för 5 riksdaler.  
 
Detta och mycket annat kan ni läsa om i min kommande del två av  ”Sammandrag av Älvdals härads domböcker 1651-1699.  
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

[Björn Engholm]

Hjärtligt tack till Björn Sonesson, Jan Myhrvold och alla andra för era intressanta inlägg under det år som har gått.  
Det har ju här till mycket stor del handlat om ättlingarna till ” Sjur Larsen og Berte Mattisdatter” i Norge som Jan Myhrvold så passligt bidrog med. Jag skulle vilja fråga dig Jan, om du har uttömt källorna bakåt? Kanske kan du komma fram till vilka Lars och Mattis var?
 
Björn Sonesson och andra har skrivit om ättlingarna till dottern, Margareta Sjursdatter, och maken, Filip Andersson, här i Sverige. Det blev en hel del märkligheter från förr. Noterbart kan också tyckas vara händelsen när sonen Arne Filipsson omkom i bastun. Men, hände allt detta för så längesedan egentligen? För dem som enbart lever i de skriftliga källornas värld så kan det kanske vara värt att lägga en tanke på det faktum att det fortfarande finns människor som minns de här ättlingarna! Eller i varje fall har hört berättelserna. Artonhundratalet är ändå inte så länge sedan. Jag själv tillhör dem som en gång har hört just denna specifika släkts historia berättas av personer som faktiskt levde redan vid mitten av 1800-talet. Saker som dock inte är ämnade för en vidare krets.
 
Till detta hör att jag är mycket kritisk till den övertro på både de dåliga muntliga som de skriftliga källor som allt som oftast idag används och görs till absolut sanning. Den verkliga sanningen, bygden och människornas egen historia, är långt från det som några enstaka besökare en gång fick ned på något papper i en för dem ganska främmande omgivning. Verkligheten borde ha ägnats ett större intresse på ett annat sätt.  
 
Jag ser också att även den sentida Jan-Erik Björk med en sorts ”total visshet” slår fast att ”finnarna” kom till denna trakt först vid 1640-talets slut. Jo, jo, det är till att vara tvärsäker! Jan-Erik, svara då på Björn Sonessons inlägg här den 7 oktober 2002 där han undrar över andra uppgifter av dig. Att göra domböcker till grund för så mycket mer än vad dom representerar är heller inte särskilt försvarligt. Det är förklarligt att texten så gott som aldrig ger en hel sanning, det måste vi bara böja oss inför. Jag går därför (!) vidare och kommenterar ditt svar till Anna-Lisa Göransson. Du skriver om Per Jonsson och hans bröder som bodde i ”renodlade svenskhemman”. Här nämns namnen Osebol, Gunsjögården (normaliserad stavning), Överbyn (och Rattsjöberg). Inte heller här är det underlag att vara så tvärsäker. Visst förekom det enstaka finska invandrare här före 1640-talets slut. De kom dock inte in i domböckerna med en gång - också det av förklarliga skäl. När det gäller ålder så kan man inte heller ha jorde- och domböcker till grund för att slå fast bygdens uppkomst till den tid du anger. Bygden är mycket äldre än dessa böcker. Även detta är förklarligt. Se också kyrkoindragningen nedan.
 
När det gäller Rattsjöberg och de andra skogshöjderna däromkring så utgör det intressanta att notera deras förhållande till de i dalgången bofasta - i hemman som bl.a. Överbyn och Gunsjögården. Vi måste också ta in Vadjetorp till området. Sedan gammalt hade de utjordar/fäbodar på markerna. Till Rattsjöberg och Mangen kom mycket tidigt finska odlare men de kom inte in jordaboken förrän 1660. På höjderna söderut från Rattsjöberg till Gunsjögården kom enstaka odlingar tillstånd. Med denna förklaring är det förståligt att finska bosättare kom att hamna på hemman med beteckningar som Överbyn och Gunsjögården fast de låg ganska långt bort. När det gäller Mangen (Vadjetorps utskog) på gränsen till Norra Ny (inkl. Nyskoga) så är det värt att notera att avståndet från Vadjetorp är ca 2 mil. I mer än hälften av denna sträcka utmed sjösystemet har det förresten funnits bebyggelse sedan stenåldern. Enligt en gammal sägen byggdes det tidigt en kyrka här när Norra Värmland kristnades av norrmännen. Detta bör tas med en nypa salt och jag vill inte gå längre nu med denna sägen. Under 1920-talet utgrävdes den sista medeltidskyrkan, eller kapellet, på platsen. Det konstaterades då att den hade brunnit. Det är osäkert om detta verkligen hände på 1520-talet. Församlingen indrogs ju förmodligen då och först 1822 togs beslut om att åter uppföra en kyrka. Då bodde det 350 ”finnar” i en församling på 1100 personer.
 
När det gäller Osebol, vid Klarälven, så är också det en gammal bygd. Inga av dessa byar som Anna-Lisa frågar om är alltså ”finnbyar” - om just detta nu är så intressant. Däremot skall man inte inom begreppet hemman avfärda förekomsten med några sorts absoluta sanningar. Det var trögt portföre med den finska bosättningen på utjordarna och det tog tid för dem som blev accepterade. Det finns också många faktum och förklaringar till detta förhållande.
Annars finns här redan minst en parallell till Anna-Lisas fråga om Per Jonsson  i Osebol. Det var 1600-tals bonden Jöns Jönssons son, Mats Jönsson i Osebol, som begav sig västerut för att fria, som så många andra här. Han tog sig en hustru från Vadjeskogen (kanhända av finnsläkt). Deras son ”blev finne”. Denne Per Mattsson flyttade till Kärnberget och dessa ”finska” avkomlingar är därför faktiskt ”svenskättlingar”.
 
Det sista sagt med tanke på det föga ”demokratiska” intresset för den ”bortglömda” majoritetsbefolkningen i socknarna. Deras historia borde också vara värd att få finnas.  
 
Nu nog ordat! Vill reservera mig för de eventuella fel som jag har bidragit med i dessa snabbt nedskrivna rader. Återgår därmed till den tidigare anonymiteten här. Dock, till sist, ett stort tack till Jan-Erik Björk - för din stora, intressanta och viktiga produktion.
Vänligen
Björn Engholm

[Jan-Erik Björk]

Hej Björn
 
Tack för att du tog dig tid att svara på mina ställda frågor i ett av mina tidigare inlägg. Jag hade nämligen lite svårt att förstå vad du var ute efter. Jag har kanske inte uppfattat allt rätt den här gången heller.  
 
Först vill jag slå fast att det är roligt att du möter mig i några av mina ”specialämnen”. Jag tar mig därför friheten att kommentera några av dina synpunkter. Jag går direkt in på stycke fyra där mitt namn nämns. Mina kommenterar kommer i den ordning som du har framfört dina synpunkter.
 
1) Du skriver att jag med ”en sorts total visshet slår fast att finnarna kom till denna trakt först vid 1640-talets slut”. Jag håller med dig om att uttrycket var illa valt. Det var alldeles för svepande och oklart. Det borde tydligare ha framgått att jag med ”denna trakt” avsåg dåvarande Norra Ny. Den finska bosättningen i dåvarande Fryksände är äldre, se gärna  Rickard Broberg, Finsk invandring till mellersta Sverige.
 
Min uppfattning om den finska etableringen bygger i huvudsak på studier av 1500-talets landskapshandlingar (jordeböcker, tiondelängder mm), 1600-talets länsräkenskaper (mantalslängder, jordeböcker och tiondelängder), juridiska arkiv samt militära rullor. Men jag har även tagit del av en rik muntlig tradition i ämnet.
 
Jag håller med dig om att finnarna sannolikt strövade i vårt berörda område före 1640-talets slut. Någon möjlighet att närmare fastställa detta har vi dock inte. Finnarna utnyttjade de resurser som fanns i området i form av jakt och fiske, kanske också svedjebränning. Men det visar sig ofta att bönderna i de ”svenska” hemmanen hade ganska bra kontroll på sina marker. Det fanns nämligen inga fria kronomarker i Värmland under denna tid. All mark tillhörde bönderna i svenskbygden. Bönderna hade nämligen ett intresse av att de inflyttade finnarna så snart som möjligt blev skattlagda och därmed kunde bidra till skattebetalningarna. Om finnen var till hinders försökte man bli av med honom. Oftast var tiden sex år från det att bruket upptogs till att hemmanet skattlades, d.v.s. bosättaren hade normalt sex års skattefrihet. (Se även Lennart Stenman, Rätten till land och vatten).
 
2) Nästa mening handlar om mitt inlägg den 7 oktober. Med vilken rätt uppmanar du mig att svara? Det får väl varje medarbetare på Rötter själv avgöra. Jag har faktiskt glömt bort detta inlägg. Självklart är det så att jag försöker svara efter bästa förmåga. I detta fall är jag dock helt ute och cyklar. Kanske slant tangenten, kanske tänkte jag på annat. Men det var felaktig information. Jag känner inte till någon senare administrativ justering av sockengränserna.  
 
3) Nästa del handlar om domböcker. Jag håller med dig om att målen i domböckerna togs in med visst syfte. Jag har kanske inte förstått din mening men syftena med målen är många. Om du tar del av domböckerna finner du en mängd olika måltyper av högst varierande karaktär. Till yttermera visso skrevs de av överhetens representanter. Jag är fullt medveten om allt detta. Men jag förstår inte vad det har med mina inlägg att göra.  
 
4) Sedan kommer du in på mitt svar till Anna-Lisa Göransson, men du tar upp flera saker på en gång. Min ungefärliga tidsbestämning gällde Norra Ny och inget annat. Det borde ha framkommit klarare från min sida. Jag håller självklart med dig om att det kunde ha funnits finnar i området under tidigare år än under senare delen av 1640-talet. Det fanns vid denna tid en etablerad finnbygd i såväl dåvarande Nås socken som längre söderut i dåvarande Sunne socken. Se även Henry Matsson, Nås finnmarker samt författarna Jarl Ericsons böcker, Rickard Broberg med flera. Se även kommentaren under punkt 1. Om du med bygdens uppkomst avser den i sin helhet har jag inga synpunkter på detta eftersom jag inte är särskilt väl insatt i värmländsk bosättningshistoria. Mitt svar handlade dock inte om hela bygdens uppkomst utan om tiden för den fasta finska etableringen. Här förtydligat till den tid när nybyggena skattlades.  
 
5) Nästa stycke handlar också om många olika saker. Några meningar in på stycket säger du att Rattsjöberg och Mangen inte kom in i jordeboken förrän 1660. (Denna fråga hör nog inte hemma här under Norra Ny). Det smärtar mig dock att behöva konstatera att du har fel.  
 
I jordeboken för år 1649 anges under Fryksände: Per Persson vid Mangen, upptaget på Vadje ägor 1644, tillökas, skattenybygge 1.  
 
Vidare lite längre ner: Henrik vid Rattsjöberg, upptaget på Överby ägor 1646, tillökas, skattenybygge 1. Rattsjöberg togs upp av Henrik Häkkinen, vilken kom flyttande från Rämmen.  
 
Men jag förlåter dig gärna för felaktigheten eftersom jag själv har syndat.
 
6) Nästa stycke handlar om bl.a. Osebol. Du säger där att ingen av dessa byar är finnbyar, om just detta är så intressant. Mot bakgrund av vad du tidigare har sagt är det väl bäst att inte vara så tvärsäker om detta.  
 
Vad som är intressant avgörs väl av den frågande? Ditt eventuella intresse saknar relevans i sammanhanget.  
 
7) Du pratar i nästa stycke om demokrati. Ett av de utmärkande dragen för demokrati är väl valfriheten, eller hur? Man väljer själv ämne efter intresse och fallenhet. Jag råkar vara intresserad av finnbygderna och du av majoritetsbefolkningen. Du har kanske sett att jag har publicerat ett källmaterial ”Sammandrag av Älvdals härads domböcker 1600-1649”? Här kan du läsa om såväl finnar som majoritetsbefolkning. Vad har du själv bidragit med beträffande den bortglömda majoritetsbefolkningen? Jag är idel öra.
 
Avslutningsvis tycker jag att det är lite synd att du för fram påståenden utan källhänvisning och sedan kryper bakom en allmän reservation mot eventuella felaktigheter.  
 
Till sist vill jag tacka för dina uppskattande ord.
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

[Björn Engholm]

Hej Jan-Erik!
Ser ditt svar. Jag har själv meddelat att jag inte tänker svara mer eller rada upp alla felaktigheter som du eller någon annan lägger ut här. Att jag skrev över huvud taget var för att du bedriver viss desinformation och tar dig besserwisser-friheter. Därför påminde jag dig i mitt första inlägg om ett speciellt fall där du inte ville stå för dina påståenden. Det tyckte jag att du skulle göra. Det är inte jag utan du som då och då har skrivit här.
Du ville ändå inte göra detta utan ville i stället starta upp en debatt MED MIG (!) om ytterligare exempel FRÅN MIG.
Jag lade därför in några kommentarer direkt ur minnet i största allmänhet och snabbt nedskrivet, liksom nu, för att enbart vidga perspektivet i frågorna. Detta tar du till intäkt för att jag inte skulle känna till årtalet 1649 och andra årtal här och där. Du skriver att mitt ev. intresse saknar relevans i sammanhanget men vill ändå att jag skall svara på andra saker som du fabricerar och lägger i min mun. Påstår själv och besvarar det sen med att jag har fel. Att jag har majoritetsbefolkningen som intresse. Du bör nog minska ner ambitionerna att utöka denna debatt och vara så trätsjuk. För mig är detta inte relevant, inte heller tänker jag redovisa mina skrifter. Jag behöver inte heller ha några tips om källhänvisningar. JAG är ingen novis.
 
Att du senare i livet har upptäkt olika källor gläder mig. Att du och andra tolkar dem som ni vill och lägger fram material gläder mig stort och jag läser detta med största nöje och det tänker jag fortsätta med som förut. Och ni har ju fått hållas med detta utan att jag har klagat på den biten förut.
 
Nu blir det inga mer kommentarer eller svar från mig. Lycka till - du skriver också mycket bra!
Vänligen
Björn

[Hans Pettersson]

Hej!
Jag är också intresserad av att veta om Arne Filipssons härstammning. Om den är norsk så är väl släkten norskättlingar? Norsk eller svensk?  
Men jag håller också med annat som har sagts här. Det är nog inte nationalism och nationalitet som släktforskning mest bör handla om. Finnarna var ju lika mycket svenskar som vi eller vår omkring flyttande lokalbefolkning eller som exempelvis norrlänningar var vid denna tid före 1809. Så jag är mest intresserad av personer och persondata för nämnda generation bakåt. Är det någon som har det på Filip Arnessons och Margareta Sjulsdotters föräldrars sida?  
Tacksam för svar.

[Niclas Persson]

Bäste Björn Engholm !
 
Jag är av den bestämda uppfattningen att jag absolut vill lägga mig i den debatt som Du har haft med Jan-Erik Björk.
 
Om Du vet så mycket om den lokala vidare historien kring Norra Ny, så är Du varmt välkommen att föra oss alla ”novisa” fram och ut i ljuset, genom att delge oss dessa sanningar och helhetsbilder som Du tydligen besitter. Om man besitter en så pass bra bild av ett områdes historiska utveckling skall man väl som god forskare föra ut denna till folket, för att bringa redan kring begrepp och företeelser. Det är en demokratins rättighet och ett medborgarnas behov att någon bringar reda kring olika processer i tid och rum. Men det väsentliga är att dessa sanningar liksom alla andra sanningar alltid måste ges källor och kunna testas mot verkligheten !
 
Jag tycker att Jan Erik Björk mycket väl försöker att beskriva när olika platser med finska anknytning kommer i dagen i olika källor, det är ju inte så att han ens försöker att beskriva en enhetlig historia för Norra Ny eller exempelvis Fryksände. Det är ej heller någon målsättning hos honom.Hans målsättning, som jag ser den, är att ur de skriftliga källorna kunna ta fram och verifiera när olika händelser är omnämnda och presenteras i allehanda källor. Hur skall vi kunna, för en bredare publik, presentera och säkerställa muntliga traditioner så att andra kan återknyta till dessa, de finns ju inte nedtecknade och de saknar ”ursprungsmärkning”. Muntliga traditioner är naturligtvis av stort värde, men de har den egenheten att inte kunna prövas på en mer vetenskaplig grund, då de just är muntliga. Det är i det avseende som svårigheter uppstår med att ge dessa en bredare publik. Om dessa muntliga traditioner finns nedtecknade och är tillförda vissa upphovsgrunder, då blir de en mycket större källa att tillgå och även möjliga att testa.
 
Att Du möjligen känner Dig besvärad av att det ibland finns ett fokus på den finska etniciteten, är Din ensak, men faktum är att dess historia tidigare inte alltid varit i blickfånget från den allmänna lokalhistoriens sida, istället förekom oftast en förvrängd bild av denna befolkning när den beskrevs, och det är därför av betydelse att vi idag avmystifierar och tydliggör de verkliga bilderna av en sådan befolkningsgrupp. Dessutom agerar dessa båda etniciteter[svenskar och finnar] i stor utsträckning, i början, som helt skilda kulturer, även om agerandet i ekonomiska och juridiska termer på ytan kan se exakt likadant ut. Syftena kan dock vara radikalt olika.
 
Med historiska och ödmjuka hälsningar från en historiker i Fryksände
 
Niclas Persson

[Jan Myhrvold]

Hei Björn!
 
Både Sjur (skrives Syver/Sifver/Syfver på 1700-talls dansk) Larsen og Berte Mattisdatter er f?dt ca 1700 og før kirkebokføringa i Grue tok til (1711). Det gjør arbeidet med å finne deres aner vanskelig. Jeg har ikke tenkt å bruke mer tid på deres aner, men det er mulig at Sjurs foreldre kan finnes ved hjelp av grundig granskning av militære ruller, skattemanntall, skifter og tingbøker. Ettersom Berte sannsynligvis var finsk (basert på hennes navn) og sannsynligvis tjente nede i bygda da hun ble gift, er det vanskelig å knytte henne til en familie eller en gård/torp. Foreldre kan bli nesten umulige å finne, hvis det ikke spesifikt står hvem hennes foreldre er i en rettsak eller et skifte (bouppteckning). 
 
Forhåpentligvis vil noen i fremtiden komme over tilleggsopplysninger som kan bidra til å komme lenger.
 
Vennlig hilsen
 
Jan

[Anna- Lisa Göransson]

Jan Erik Björk!
Har hållit på med mant.l. från Närke Värmland 1684-1689, och i ngn. minns inte vilken fanns en Hindrik i Näsberget n. Ny. Vet du ngt.efternamn på honom. Funderar på mina Hindriksdöttrar i Rämen, vilka vi pratat om tidigare. Hoppas på svar.
Anna-Lisa

[Jan-Erik Björk]

Hej Anna-Lisa
 
Du ställer en fråga om Henrik i Näsberget. Jag har dock svårt att besvara den, eftersom du inte nämner något patronymikon. Just i Näsberget förefaller förnamnet Henrik ha varit särskilt vanligt. Anledningen är säkerligen att Henrik heter förste uppodlaren. Jag kan nästan säga att det ”drösar” av detta förnamn. Det är ju då förenat med vissa problem när man ska försöka klara ut vem Henrik som är vem, om du förstår.  
 
Näsberget anser jag ha tagits upp av Henrik Kukkoinen någon gång under tiden 1659-1661. Hans patronymikon är inte fullt klarlagt, men kan möjligen ha varit Pålsson. Jag vill hävda detta på grundval av studier i deras ursprungsområde i Rämmen. Släktnamnet är väl inte fullt säkerställt men flera indicier pekar i den riktningen. Se mitt tidigare svar. Den förste Henrik fick bl.a. två kända söner vid namn Jöns Henriksson och Henrik Henriksson (I). Den senare dog 1703 i en ålder av 88 år (sannolikt för högt) enligt begravningsboken. Eftersom faderns namn ofta går igen finns ju förutsättningar att någon av Henrik (Pålssons) söner i sin tur döpte någon av sina söner till Henrik. Mycket riktigt har vi i tredje generationen en Henrik Jönsson (II) född på 1660-talet och en Henrik Henriksson (III) likaledes född på 1660-talet. Båda levde vid tiden för de nämnda mantalen, men båda dog också innan det nya seklets ingång.  
 
I mantalslängden angavs ofta endast mannen i familjen. Resten av familjen är registrerade i sifferkolumner eller liknande. Även de inhyses eller tillfälligt boende angavs oftast endast i de nämnda kolumnerna. Någon gång kan inhysesfolket finnas med i klartext på egen rad. Jag har dock inte någon uppfattning om detta är förhållandet för Näsberget under den tid som du frågar om. Jag har bara kollat året 1679 och några år därutöver. Där står endast Henrik. Den gamle Henrik Henriksson kan vi nog räkna bort eftersom han har fallit för åldersstrecket. Därmed återstår endast Henrik Jönsson och Henrik Henriksson den yngre. Någon av dem bör det vara som förekommer i mantalet under 1680-talet. Frågan är om vi kommer så mycket längre. Men du kan ju trösta dig med att de båda tillhör släkten Kukkoinen. För övrigt kan jag nämna att Jarl Ericson har behandlat finnarna i Näsberget i den senaste av sina böcker. Men som alltid gäller ju att själv kontrollera i källorna.  
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

[Anna- Lisa Göransson]

Jan Erik!
Tack för ditt utförliga svar. Det står bara Henrik i mtl. så jag vet inget patronymikon. Skall kolla lite i Jarl E. Det är kanske en omöjlig fråga att lösa. Tack än en gg och  trevlig helg.
Anna-Lisa

[Anna- Lisa Göransson]

Jan Erik Björk!
Har nu läst igenom Jarl Erikssons böcker. Om jag fattat det hela rätt, så skall Ingeborg Henriksdtr. gift med Olof Persson Kropp, vara dtr. t. Henrik Henriksson i Näsberget, N. Ny. I den 3e boken, om ”Finnar i Östmark” på sidan 169, talas om Ingeborg Henriksdtr. f ca 1617, att hon blev gift m. Olof Kropp Korppinen. Men där finns inte det finska efternamnet på Ingeborg. Har du ngn aning om vad det kan vara? Olof Persson har jag hittat kallad både Krop och Korp. Är Korppinen alltså det rätta? Tacksam för svar.
Anna-Lisa

[Jan-Erik Björk]

Hej Anna-Lisa
 
Kukkoinensläkten i Näsberget lär med stor sannolikhet härstamma från Rämmen i dåvarande Färnebo. Exakt år för Kukkoinensläktens ankomst till Rämmen har jag tyvärr ingen uppgift om. Alltnog, de befann sig i Rämmen vid 1640-talets början. Henrik (med sannolikt patronymikon Pålsson, troligen inte Henriksson) hade med sin hustru Agnes förutom sönerna Jöns och Henrik även två, möjligen tre döttrar. Den här aktuella dottern benämns i vissa källor som Ingeborg och i andra som Ingegerd.  Jag har tyvärr inga uppgifter om hennes födelsetid. Ingegerd, vilket jag föredrar att kalla henne eftersom hon benämns så i källorna från Färnebo, gifte sig med Olof Persson Kropp, kanhända i Rämmen. De kan återfinnas båda i mantalet under flera år. De torde ha stannat kvar i Rämmen och bott där fram till sin respektive död. Ingegerds dödsår har jag inte antecknat, såvida inte med Ingegerd avses finskan Ingrid som dog 1690 vid okänd ort.
 
Olof Persson Kropp var finne till börden även han. Sonen Olof Olofsson Kropp som benämns finne, blev ägare till en del av Näsberget. Det är väl inte troligt att Olof Perssons släktnamn kan tolkas som Korp. De olika medlemmarna i släkten kallas genomgående, med undantag för ett enda belägg, för Kropp. Den kände finnforskaren Albert Palmqvist har gjort en tolkning. Enligt honom pekade en gammal man i Flåsjön i Gustav Adolfs socken ut ett åkerstycke som hette Romlanstäppa. Palmqvist tolkade detta som att täppan var uppkallad efter finnen Romlan eller Ruumilainen, se även Finnmarken förr och nu nr 1999:2. Olof dog 1667 i en drunkningsolycka, 53 år gammal
 
Hälsningar Jan-Erik

[Anna- Lisa Göransson]

Jan-Erik!
Tack för ditt svar. Det var många år sedan jag läste A. Palmqvists häften. Skall försöka få tag i dem igen.  
Mvh. Anna-Lisa

[Leif Svensson]

Olof Persson Kropp dog väl i Linnerhöjden i Rämmen? Och Ingeborg död 1694 i Nordmarkshyttan?
 
Märk väl att det endast var AP:s tolkning av att namnet Kropp via finska ordet för kropp Ruumis skulle kunna vara från finnen Romlan eller Ruumilainen. Han var duktigt på att koppla ihop olika namn och orter till finska. Men något belägg för att AP i detta fall har rätt har inte gått att finna. Och som Lars-Olof Herou skriver i Finnmarken - Finska forskare vill inte tro på det
 
Mvh
Leif Svensson
Västerås

[Anna-Lisa Göransson]

Leif Svensson!
Har varit inne på samma tankegång som du redovisar här. Palmqvist hade ju också han fel ibland. Liksom det kan förekomma fel i Jarl Erikssons böcker. Den uppgift jag har (Anna Westlund) säger att Olof P. Kropp dog i NäsRämen.
Det var söner till honom som flyttade till Linderhöjden. Bl.a. min ana Kristoffer. Pål bodde väl kvar i NäsRämen. Jöns också vilket framgår av domboksutdrag. Ja mer vet jag inte.  
Anna-Lisa

[Anna- Lisa Göransson]

Leif Svensson!
Nu kan du få ett bättre svar. 1667 11 nov.Oluf Persson Korps lekamen å Remmen drunknat 53 år gml.
Samt hans hu: 1694 11 febr. Peder Olssons moder på NääsRämen.
Anna-Lisa

[Sven Hultman]

Finns det någon släktforskare som kan hjälpa mej finna släktingar eller ev. efterkommande till Hindrik Brattström f. 1833 (trol. Skara uppgift fr.USA) och hans hustru Kjerstin Persdotter f. 1824 i Munkebol ? De hade följande barn: PerHenriksson f 22-6-1847 Munkebol.  Christina f 16-9-1853 Emigrerar till USA, ättlingar finns i Rockford, IL. USA. Sven Henriksson f 24-5-1857 i Munkebol. Emigrerar till USA 6-5-1881, tar där namnet Brattström. Marit f 1-8-1860 emigerar. Per finns med på 1890-års folkräkningen i Munkebol och är gift med Ingeborg Perdotter f 1853. De har barnen: Kjerstin f1877, Jan-Henrik f 1880, Maria f 1886, och Sven f 1889, samtliga i Munkebol. Det är barnbarnsbarn till Sven Brattström som jag på detta vis försöker hjälpa hitta sina rötter, och ev. släktingar. Hon bor utanför Chicago och ska besöka Värmland i augusti, då vore det jätteroligt om det finns något ställe eller släkt att besöka. Mvh Sven Hultman Töcksfors

[Björn Engholm]

Hjärtligt tack Jan Myhrvold! Detta för ditt svar tisdag den 04 mars 2003 angående Sjur Larsen og Berte Mattisdatter i norska källor. Återkom gärna om du finner något i dem i framtiden.  
Jag skrev här på Norra Ny förut men lägger in några rader på Nyskoga också nu. Det finns vissa kopplingar som kanske inte förstods. Titta där om du är intresserad.
Vänliga hälsningar
Björn

[Björn Engholm]

Kommentar till Niclas Perssons inlägg måndag den 03 mars 2003:  
Nej, jag ser inte min fakta- och attitydrättelse av Björk som debatt. Jag avböjde det försöket så som jag måste göra även med ditt. Oredig framställan och d:o bygdeuppfattning som övergår i emotionella övertoner är inget för mig, men hör väl ungdomen på området till.
Förstående och vänliga hälsningar
Björn

[Margareta Carlgren]

Kan någon säga var Backskogen No 14 finns? Har stött på detta i hfl N Ny AI:13 N Stöllet, där Per Halvardsson Stenquist f. 1794 och hans familj sägs flytta till detta ställe.  
Har fösökt leta igenom hela hfl utan att hitta dem.
 
Hälsningar
Margareta Carlgren

[Jan Myhrvold]

Et Backskogen kan også stå under Fryksände i noen husforhør. Dette grenset mot Rattsjöskogen (i nåværende Vitsand).
 
Vennlig hilsen
 
Jan

[Margareta Carlgren]

Kanske för kolla där och se om det ger något.
 
Tack!
Hälsningar
Margareta Carlgren