Ekeroth, Clemens - Bokhållare

[Helena Johansson]

Jag undrar om någon har mer uppgifter om bokhållaren Clemens Ekeroth som gifte sig i Stockholm år 1679 med Catharina Månsdotter?
Varifrån kom han och vilka var hans föräldrar samt syskon?

[Christina Norén-Svensson]

Helena!
 
I minnesboken ”Frövifors Bruk och dess föregångare Frövi Bruk” av Bertil Waldén, utg. 1951 har jag funnit en relativt fyllig beskrivning av Clemens Ekeroths liv och levene, ca 20 år, från det han gifte sig 1679 till omkring 1700. (Sidhänvisningarna nedan hänför sig till denna bok.)
 
Clemens Ekeroth var svärson till brukspatron på Ramnäs (U), Bockhammar (U), Ljusna (X), Sunnäs (X) m.fl. bruk  Måns Christiersson (1628- 89) o.h.h. Anna Pedersdotter (1628- 98). Måns Christiersson var en stor järnbruksföretagare. Ekeroths hustru Catharina Månsdotter Christiernin var syster till min anmoder Margareta Månsdotter Christiernin, gift Sahlstedt. 
 
Clemens Ekeroth har själv, utan att närmare precisera varifrån han kom, uppgivit att han hade släkt i Småland. En bror till honom, Nils, levde och verkade i Frövi och senare Lindesberg. Se nedan.
 
Ett särskilt kapitel ägnas den nära halvsekellånga ”förpantningstiden 1680- 1727” då medlemmar ur ”familjebolaget Måns Christiersson & Co” styrde och ställde på Hinseberg och Frövi bruk. Bakgrunden var att greve Magnus De la Gardie i ett flertal ekonomiska trångmål 1679- 80 blev hjälpt av Måns Christiersson och Clemens Ekeroth. Som säkerhet för lånen pantförskrev De la Gardie Frövi bruk och ett antal hemman lydande under Hinseberg. Det framgår av undertecknade kontrakt från 1679, febr. resp. juli 1680. I det tredje kontraktet avhände sig De la Gardie - ”på Ekeroths ödmjuke anhållande” - dispositionsrätten till Hinseberg och Näsbybacka ladugård med allt -  hus, åker, äng, fiskevatten, skog och mark, torp - ”jämväl dess inventarier i dött och kvickt.” Därmed var praktiskt taget hela Hinsebergsdomänen pantförskriven. Det troliga är att Måns Christiersson investerade pengar i Frövi bruk i syfte att där placera sin svärson Clemens Ekeroth. Det uppstod stridigheter förstås kring förpantningen av Hinseberg och Frövi bruk. Tack vare de följande otaliga rättsprocesserna, delvis orsakade av de oklara ägarförhållanden, så finns idag rik kunskap om släktrelationerna. 
 
Clemens Ekeroth var ofta stursk inför rätta. Som regel företräddes han av sin bror Nils.
Clemens verkar ha varit en kontroversiell herre, omvittnat hård och stridbar, illa tåld av de grannar och underhavande, som han ideligen råkade i tvist med. Assisterad av sin finurlige bror Nils försummade han inget tillfälle att dra alla och envar inför rätta som han kunde pressa en styver av. Än var det en granne, än en arrendator, en torpare, smed eller kolare. Han var en orostiftare och det mesta han företog sig fick rättsliga efterspel.  Aldrig ett ting, där inte en Ekeroth var målsägare, tycks ha varit de processlystna brödernas motto. Ibland fick de finna sig i att själva sitta på de anklagades bänk. Svart på vitt finns i form av mängder av domstolsprotokoll från Högsta domstolen, Svea hovrätt, Stockholms rådstugu- och kämnersrätter samt först och inte minst Fellingsbro häradsrätt.(sid.160)   
 
Slutligen utsågs 1683 fyra gode män med uppdrag att utreda frågan om Ekeroths och greve Magnus krav och motkrav rörande förpantningen av Hinseberg och Frövi bruk.
 
Vid hösttinget 1683 lät Måns Christiersson inteckna sin svärsons revers av den 24 september 1683. ”Till Frövi Bruks gods och lösen” hade Måns försträckt så ”ansenlige PenningePoster” att han måst inteckna sina gods Ljusneberg och Bockhammar.(sid.49)
 
Under hösten 1683 slog Clemens Ekeroth sig ner med sin familj på Hinseberg. De flyttade närmast från Frövi. (sid.47) Totalt föddes 9 barn i denna familj. Medan olycksmolnen skockades över Clemens Ekeroths huvud, huserade han på Hinseberg och vid Frövi bruk. Åtskilliga  fruktlösa försök gjordes att få Ekeroth vräkt från ”Herrebyggnaden”. (sid.78)
 
Våren 1685 hemställde Ekeroth hos häradshövdingen om ett extra ting för att avgöra ägaretvisten. Han blev över hövan bönhörd. Det blev inte bara ett utan två extra ting. Det första ägde rum 30 juni- 4 juli, det andra 14- 16 september. Protokollen från dessa båda ting omfattar sammanlagt åttio sidor folio! Förhandlingarna upptogs av ändlösa trätor om ömsesidiga skadestånds- och andra krav.
Den 16 september 1685 avkunnades häradsrättens utslag. Kontentan blev att Ekeroth inte skulle behöva avstå från panten förrän han fått betalt såväl kapital som ränta. Han stannade alltså som segrare, men det var en alltför dyrköpt framgång. Ekeroths affärsställning hade underminerats, och i själva verket var det hans kreditorer, som tog hem spelet.(sid.54-55)
 
Hösten 1686 försattes Clemens i en penibel situation.; tålamodet tröt för Måns Christiersson, som i en skrivelse till landshövding Wrangel begärde svärsonens häktning och försättande i konkurs, då denne - enligt Måns? utsago - hade för avsikt att ”rymma riket”. För säkerhets skull lade han samtidigt beslag på boskap och husgeråd på Hinseberg. Vid vintertinget den 29 januari 1687 uppträdde Nils Ekeroth på sin brors vägnar ytterligt indignerad. Clemens protesterade mot den ”skymf, skada och misscredit” han fått lida. (sid.55)
 
Clemens Ekeroth blev kvar på Hinseberg, men fick härbärgera sin svärmor, Anna Persdotter, som 1689 blivit änka efter Måns. Clemens var nu brukspatron bara till namnet. Hur länge Clemens Ekeroth med familj bodde kvar på Hinseberg och vart familjen sedan tog vägen är inte känt.
 
Av allt att döma tycks Måns Christiersson ha fått sin svärson avhyst från Hinseberg. I varje fall beboddes herrgården 1990 av Måns änka Anna. Den 1 oktober 1990 slöt hon ett kontrakt med en annan av sina mågar, inspektoren Abraham Sahlstedt, enligt vilket Sahlstedt övertog förvaltningen av Hinsebergs gård och gods jämte Frövi bruk. Änkefru Anna förband sig att med 10.000 dlr kmt inlösa Södra hammaren av Clemens Ekeroth. Sahlstedt, som sedan 1685 var gift med Måns? dotter Margareta, hade tidigare (liksom ännu tidigare Ekeroth) förvaltat sin svärfaders bruk Bockhammar, där han fanns kvar ännu 1690. Sahlstedt avled under 1693 och Margareta, som hade 3 minderåriga barn i åldrarna 3-7 år gifte om sig 1699. Margaretas 12 år äldre bror Per Månsson Christiernin , g.m. Catharina Robsahm, flyttade då med sin familj in på Hinseberg.
 
Ännu 1692 hade den avsatte brukspatronen Ekeroth affärer att ordna på orten, men sedan försvann han spårlöst. Han var dock med säkerhet i livet år 1700. Då omtalas i ett brev hans döttrar Margareta och Christina, vilka ”med sin faders samtycke” rest från Frövi bruk till Bockhammar och därifrån till Ljusne bruk i Hälsingland. Flickornas förmyndare var deras morbror, brukspatron Daniel Christiernin på Ljusne. ”Det förefaller som om släkten tagit sin hand från Clemens - tydligen änkeman vid det laget - men ej försummat att draga försorg om hans små döttrar, som ju hade kusiner å samtliga de ovannämnda bruken.(sid. 79)
 
Hülphers uppger att Clemens Ekeroth ”fick i 2:a giftet Beckerfelt” och har noterat en dotter i detta senare äktenskap. År 1711 är Clemens Ekeroth avliden, för då transporterade de ”Ekerothske och Christierninske sterbhusen” sina panträttigheter till Hinseberg och Frövi Bruk på brukspatron Petter Löfman, g. m. Magdalena Robsahm. (sid.60)
 
Ett avsnitt ägnas ”Bröderna Ekeroths bravader”(sid.160- 167). Clemens Ekeroth beskrivs ha haft ett hetsigt temperament, ha varit dryg och tvärsäker, en obstinat brukspatron. Omständigheterna med oklara ägarförhållanden kring Hinseberg och Frövi bruk och därmed förknippade rättsprocesserna kanske delvis bidrog till det eftermälet.
 
Om Clemens bror Nils Nilsson Ekeroth skriver Wald?n: ”Nils Ekeroth, Clemens broder, trogne drabant och trägne sakförare, förvärvade sig vid Frövi ett något tvivelaktigt ... rykte” (sid.34).  Nils var troligen en studerad karl och säkert en skicklig lagvrängare för det var inte bara brodern Clemens, som anlitade honom som ombud/ advokat. (sid.160). 
 
Nils Ekeroth anställdes i maj 1692 som stadsskrivare i Lindesberg. Enligt stadens hävdatecknare, Wilhelm Tham, blev han där ”en skötsam och av borgerskapet mycket uppskattad man. Under flera år skötte han i praktiken borgmästaresysslan. I januari 1696 åtog han sig även att sköta de göromål, som dittills ålegat stadskassören, och därmed äro stadsskrivar- och stadskassörtjänsterna för lång tid förenade. År 1700 försvinner Ekeroth plötsligt ur källorna; ovisst är, om han dog eller befordrades till annan plats.” Wald?n skriver att Nils avled 1700 och fick som synes ett aktat eftermäle.
 
Mvh Christina
 
Källor:
- ”Frövifors bruk och dess föregångare Frövi Bruk” av Bertil Waldén, 1951
- ”STAM-TAFLOR till upplysning om den Christierninska slägten”, av Pehr Niclas Christiernin, 1785, tab.2.
- Hülphers genealogier 3:126.