Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014

[Andreas Rasmussen]

Jag har också haft problem att hitta föräldrarna till Nils Persson, bonde i Fröseke Bölnagård. Han gifte sig 28/12 1742 i Älghult med Kirstin Persdotter från Fröseke Bölnagård, han var själv änkeman och bosatt i Fröseke Oxlagård. Han avled 21/6 1754 i Fröseke Bölnagård, enligt uppgift om dödsåldern född 1705.
 
Nils Persson hade enligt mantalslängden 1747-1759 följande barn: Per Nilsson, 14 år, Elin Nilsdotter, utan angiven ålder, och Jonas Nilsson, 5 år. Per föddes 18/10 1734 i Fröseke Oxlagård av Nils Persson och hans första hustru Maria Persdotter. Eftersom jag inte har hittat Nils Perssons vigsel med Maria Persdotter i Älghults vigselbok vet jag inte var Nils och Maria kom ifrån.
 
Dopvittnen vid Nils Perssons barns dop var följande personer:
 
Per, född 18/10 1734: Jon Nilsson i Fröseke Ekagård, Per Persson i Fagraskog, Sven Persson i Fröseke Oxlagård, hustru Kirstin Persdotter i […?]måla, Ingeborg Persdotter i Fröseke Ekagård, Kirstin Persdotter i Fröseke Oxlagård.
 
Jonas, född 9/1 1744: Carl Nilsson i Fröseke Bölnagård, Per Persson i Fröseke Oxlagård, drängen Jon Persson i Fröseke Oxlagård, hustru Elin Persdotter i Fagraskog, hustru Sara Persdotter i Fagraskog, pigan Elin Persdotter i Fröseke Bölnagård.
 
Förutom dopvittnen från Fröseke kom alltså tre stycken (Per Persson, Elin Persdotter och Sara Persdotter) från Fagraskog.
 
Elin Persdotter var gift med Daniel Jonsson i Fagraskog Östergård, och var född 18/12 1714 i Fagraskog av Per Nilsson och Elisabet Persdotter. Även Sara var dotter till dessa, född i Fagraskog 23/4 1719. Per Persson har jag däremot inte hittat i Fagraskog i husförhörslängden 1747-1759. Var även han son till Per Nilsson.
 
Nils Persson i Fröseke Bölnagård var enligt åldersuppgift vid sin död och husförhörslängden 1747-1759 född 1705. Under perioden 1703-1707 föddes två Nils Persson i Älghult, båda 1706, den ene i Brädebol och den andre i Fagraskog.
 
Är detta tillräckligt med fakta för att skriva in Nils Persson som son till Per Nilsson i Fagraskog i mitt släktträd, och är det tillräckligt med fakta för att jag ska föra in Per Mårtensson i Bockaskruv som far till Per Persson i Gödeshult Västergård (se mitt förra inlägg) i min släktforskning?
 
MVH Andreas

[Johan Axelsson]

Andreas.
 
Dopvittnen är i sig själv inga bevis för släktskap, även om de givetvis gör släktskap troliga i många fall. För in ditt resultat i släktträdet men flagga posten ifråga och ange vilka tveksamheter som råder kring förfadern ifråga. För om man inte för in sådana här teorier överhuvudtaget är det väldigt svårt att sedan minnas dem. Men flagga posten noggrant som sagt. Du kan vara ganska säker på att släktskapet går att hitta någonstans i uppbuden i domböckerna. Domboksforskning är krävande, men ska man komma riktigt långt tillbaka är det enda vägen. Det går inte att gena sig till troliga lösningar om man vill vara säker:-) Uppbud skedde vid ordinarie ting, och gjordes därefter även på de två nästföljande tingen (alltså totalt 3 stycken). Har man lite tur framgår av uppbudet vilka släktingar som köpts ut ur en gård, var de är bosatta och ofta också hur släktskapet ifråga ser ut, m a o lika bra som en bouppteckning. Om ingen bördsberättigad satte sig emot gårdsköpet fick köparen fasta ett år efter sista uppbudet. Uppbuden hittar du precis i början av varje ting. Vad gäller Uppvidinge är informationen i början av 1700-talet inte alltid superdetaljerad, men blir sedan mer och mer detaljerad ju längre fram under århundradet man kommer. Tips är att söka efter uppbud nummer 1, eftersom infon där ofta är mer detaljerad än uppbud nr 2 och 3 i början av 1700-talet. Det kan även vara så i vissa fall att det är när personen ifråga får fasta på gården som infon blir riktigt detaljrik. Fasta på gård hittar man till skillnad från uppbuden inte i början av tingen utan under någon punkt under själva tinget. Det är inte alltid lätt att veta vilket år man ska börja leta, men ofta är året då fadern alternativt modern gått bort en bra tidpunkt att börja leta.
 
Med vänlig hälsning, Johan

[Andreas Rasmussen]

Problemet är att jag i så fall behöver forska i domböcker från mitten av 1700-talet, som inte finns scannade av varken SVAR eller AD. Finns det andra sätt att bevisa släktskapet?
 
I båda fallen i mina inlägg ovan bor personen någon annanstans vid vigseln än där han troligen föddes. Vad kan vara anledningen till att en son inte bor kvar hos familjen, när en eller båda föräldrarna fortfarande var i livet och brukade gården?
 
MVH Andreas

[Johan Axelsson]

Nej, domböcker är enda tänkbara källan i det här fallet. AD kan ibland vara flexibla. Skriv till dem och undra om de inte kan fotografera domböcker för den aktuella perioden. Ibland är de vänliga nog att göra det om man önskar. Visst är det i regel så att orten vid giftermål är föräldrarnas gård, och att en annan ort vid giftermålet ofta indikerar att en eller båda föräldrar dött, alternativt att personen inflyttat från annan socken. Men det är långtifrån alltid det är på det sättet. Unga människor fick i regel i tidig ålder ge sig ut och tjäna dräng på andra gårdar (ett år åt gången), men det vanliga (vilket man ser exempel på i HFL) är att personen ifråga sedan flyttade hem till föräldrarna strax innan sina giftermål, och att orten vid vigseltidpunkten därför oftast är föräldrarnas. Men jag har flera exempel på sådana situationer även i Älghult där ingen förälder dött tidigt eller liknande, men där personen ändå har annan ort vid giftermålet. Det är det man får betänka - att det är orten vid giftermålet som avses, och inte föräldrarnas by, vilka dock i de flesta fall sammanfaller. Givetvis finns det också personer som kunde tjäna hos föräldrarna själva ända tills de gifte sig, men stora barnaskaror gjorde att detta inte var möjligt om familjen var alltför stor. Faderns fick ju dessutom skatta för barnen när de fyllt 15 år, vilket säkerligen bidrog till att han inte hade råd att ha för många av dem hemma åt gången efter att de fyllt 15. Det var också därför föräldrar gärna ville se sina barn bortgifta så fort som möjligt. Erfarenhetsmässigt kan sägas att annan ort är något vanligare när personen ifråga gifter sig i något äldre år, och där alltså det var länge sedan personen ifråga flyttade bort från föräldrarnas gård.
 
Men som sagt, du kommer inte kunna få detta släktskap bekräftat på annat sätt än i domböckerna. Lycka till!
 
/Johan
 
(Meddelandet ändrat av Axelsson321 2014-03-09 17:30)

[Martin Brandt]

(Exempel på när de varit flexibla och fotograferat domböcker är Västbo häradsrätt AIa:204, 205 och 206 för år 1850 som finns på AD Online efter att jag beställde fotografering av dem för att lösa vem som var far till en utomäktenskapligt född ana, tre fulla volymer kostade ju en del men det var värt det för lösningen fanns där!)

[Johan Axelsson]

Kostade en del:-) Fick du betala för fotograferingen? Mina önskemål dök upp efter någon månad på AD utan att jag behövde betala något. Hursomhelst, AD är inte omöjliga på att styra i fotograferingen, även om jag anser att deras nuvarande alldeles för stora fokus på att fotografera om gamla, fullt läsbara bilder som inte anses hålla tillräckligt hög kvalitet är en enormt märklig prioritering, som dessutom måste kosta företaget en väldig massa pengar i form av löner för att fotografera om bilder som redan finns istället för att fotografera nya volymer. Men deras arbete överlag är fantastiskt, så jag ska inte klaga mer.
 
/Johan
 
(Meddelandet ändrat av Axelsson321 2014-03-10 21:40)

[Martin Brandt]

Ja de va väl en 50 öre per bild tror jag, det landade väl på en tusenlapp

[Jan Jutefors]

Benjamin Holmberg gifte sig 1754-01-20 med änkan på Fiskaretorpet (nämnd också som Hemmet) Maria Månsdotter. Han försvinner vid hennes död 1771.
Var kan han ha tagit vägen?

[Jan Jutefors]

Trädgårdsmästaren Sven Jonsson Sjöberg blev dömd 1752 för att ha begått självmord, men jag har inte kunnat finna när detta dåd skulle ha skett.
Varifrån kommer han, och när var han född?
Jag söker också giftermålet med Maria Månsdotter
När var Maria Månsdotter född och var?

[Johan Axelsson]

Jan.
 
Benjamin Holmberg blev i alla fall kvar i Älghult; 1782 återfinns B. Holmberg i dödboken, dock uppges ingen ort (Älghult EI:1, s. 212 (AID: v29845.b113.s213)). Men han bodde kvar hos styvsonen Jonas i Sjöhemmet, vilket du kan se här ---> Älghult AI:3, s. 245 (AID: v21493.b131.s245). Han står på den högra sidan. Då Benjamin är ett rätt ovanligt namn har jag en misstanke om att han kan ha koppling till en soldat Benjamin som återfinns i generalmönsterrullorna för Hälleberga socken i början av 1700-talet (har ej källan framför mig).
 
Vad gäller Sven Jonsson och Maria Månsdotter är jag ganska övertygad att det är de som vigs 1737 i Älghult (Älghult C:2, s. 19 (AID: v29838.b13.s19)), även om Sven där kallas Andersson, vilket troligen är en felskrivning. Bådas ort uppges då vara Hovgården, och Sjöhemmet låg ju under Hovgården. Båda var förmodligen tjänandes på säteriet där vid vigseln. Vet ej om de var från Älghult eller inte från början. Vid deras första barn Kristinas födelse i Älghults kyrkby 1738 är faddrarna:
 
Faddrar:
- frälsebefallningsmannen vid Hovgården Peter Lennart Wittman
- Per Svensson i Flöxhult
- Erik Hemmingsson i Krubbetorp
- jungfru Inga Kristina Lavelia på Hovgården
- hustru Sara Jonsdotter i Dubberås
- pigan Elsa Månsdotter i Hovgården
 
Sonen Jonas föddes 1741 i Fiskaretorpet, som väl är identiskt med Sjöhemmet. Då uppges inga faddrar. Sonen Magnus föds 1746 och faddrar är då:
 
Faddrar:
- Per Nilsson i Deragård
- Jonas Lönbom
- drängen Nils Jonsson i Brändebol
- hustru Karin Gissesdotter i Deragård
- pigan Eva Zakrisdotter i Brändebol
 
Jag har dock inte med hjälp av faddrarna kunnat hitta några föräldrar till paret, men vissa av faddrarna delar ju patronymikon med makarna. Svens självmord står det i alla fall om i dödboken 1752 (Älghult C:2, s. 412 (AID: v29838.b211.s413)).
 
/Johan
 
(Meddelandet ändrat av Axelsson321 2014-03-22 20:37)

[Jan Jutefors]

Johan,
 
Jag hittade notisen om Sven i dödboken, men där står inga datum förutom domen.  
Sven Jonsson Sjöberg är min MF MF MM FF

[Lotta Nordin]

Jan,
han dömdes inte för att ha begått självmord. Ordet dömdes står visserligen i död- och begravningsboken, men meningen fortsätter ju med att få [av] ärligt folk hanteras och avsides i kyrkogård begravas osv.    
 
Eftersom tingsrättens beslut dateras till 19 maj 1752, så är väl det bästa sättet att konsultera häradsrättens protokoll för att få reda på när det skedde. Där kan dessutom finnas mer uppgifter om honom som kan vara nog så intressanta.

[Jan Jutefors]

Jag har hittat häradsrättens rannsakning och dom. Det blev ett dokument på 11 sidor.
 
Jag har nu gått igenom rannsakningen.
Upprinnelsen var en tvist med gårdsfogden på Hovgårds säteri om placeringen av ett trädgårdsplank. Fogden hade blivit ursinnig på Sven och slagit omkull honom och rappat honom upprepade gånger med en töm.
14 vittnen hördes i saken och Häradsrätten konstaterar att fogden inte kunde göras ansvarig för självmordet. Sven Jonsson var helt enkelt svagsinnig och blödig. Rättens utslag blev att han skulle jordfästas i stillhet och avsides på kyrkogården, utan präst och klockringning. Dock skulle när jordfästningen var förrättad, Fader vår och välsignelsen läsas.
 
(Meddelandet ändrat av janj 2014-03-23 15:49)

[Jan Jutefors]

Lotta,
 
Såklart att han dömdes för sitt självmord, det var högst omoraliskt. Dessutom var det olagligt enligt lagboken.

[Johan Axelsson]

Jan.
 
Sven Jonsson var min mm ff mf ff. Har aldrig själv sökt upp domen, men gissar att du hittade den via SVAR? De har väl domboken för 1752 tillgänglig? Intressant i alla fall och framförallt tragiskt. Dock; eftersom Sven hade minderåriga barn vid dödstillfället, och eftersom hustrun gifte om sig, bör ett arvskifte ha hållits kring tidpunkten där någon släkting till Sven troligen blivit förmyndare för hans omyndiga barn. På så vis kan man säkerligen finna var han hade sitt ursprung.
 
Med vänlig hälsning, Johan

[Jan Jutefors]

Johan,
 
Jo det var via SVAR jag fick tag på domen.  
Källa: Uppvidinge häradsrätts arkiv, Domböcker och protokoll vid ordinarie ting, SE/VALA/01597/A I a/16 (1751-1752) bild 424-429. Det var förhandling No 2 den 19 Maj 1752.
Har skickat en pdf till dig
 
Jag letade efter en bouppteckning, men hittade ingenting. Jag ser nu att det finns inga bouppteckningar före 1756, utom några 1742.
 
(Meddelandet ändrat av janj 2014-03-23 19:03)

[Johan Axelsson]

Ok tack! Nej, det lär inte finnas någon renodlad bouppteckning, men däremot har ärendet troligen handlagts vid något av de ordinarie tingen i början av 1750-talet. Så under någon punkt kan man förhoppningsvis finna att arvskifte hållits och att barnens förmyndare godkänt den eller liknande, och vem denne förmyndare är. Arvskiftet i detalj finns således troligen inte kvar, men däremot information om att det hållits. Har dock ej SVAR-abonnemang, så har inte möjlighet att undersöka detta själv.
 
Med vänlig hälsning, Johan

[Jan Jutefors]

Kerstin Svensdotter från Deragård gifter sig 1775 med Håkan Månsson från Mörkaskog.
I Älghult AI:2 sidan 88 finns Håkan och Kerstin samt deras förstfödda son, Måns.
Längre upp på sidan finns Brukaren Sven Carlsson och Hustru Elin Nilsdotter samt tre barn, där Kerstin född 1753 är struken.
Kan någon verifiera att det är den Kerstin som gifter sig med Håkan Månsson?

[Gunilla T Smith]

Hej Jan,
ja, det går att verifiera. I bouppteckningarna efter Kerstin/Kirstins föräldrar, Sven Carlsson och Elin Nilsdotter, framgår det att deras dotter Kerstin är gift med Håkan Månsson.
 
När Elin Nilsdotter dör 1785-08 efterlämnar hon Sven och tre myndiga barn:  
1 Christina (= Kerstin/Kirstin) Svensdotter med maken Håkan Månsson
2 Samuel Svensson
3 Nils Svensson
Raderna om att Christina redan fått ut sin arvedel, har jag svårt att tyda.  
Allt undertecknas av änklingen Sven, och söner Samuel, Nils och svärson Håkan Månsson.(Elin och Sven har haft åtminstone tre barn till, Nils, Carl och Carl, vilka alla dött små.)
 
När Sven Carlsson dör 1802-04-20, efterlämnar han sina tre tidigare nämnda barn från första äktenskapet. Samt även sin hustru nummer två, Annika Christophersdotter och deras gemensamma omyndiga tvillingbarn:
1 Peter Svensson
2 Annika Svensdotter
 
I Svens bouppteckning undrar jag bl.a. över boendeorterna på Cristina, är det ”wenners bårg”? Det står ingen socken, så det bör väl ligga i Älghult i så fall. Jag känner till ett Torp Vänersborg men först på 1880-talet, vid Ideboås. Vad kan menas här?
Sonen Nils uppges bo i Sävsjö men vad står det efter det? Ser inte ut som ”bruk”, eller?
 
Glad om du kan räta ut mina frågetecken. Har du uppgifter om Cristina/Kirstin och hennes familj blir jag också glad. Jag har Kirstins födelse och dop, inga barn eller död.
 
Hälsningar!
Gunilla
 
Källor:  
Uppvidinge häradsrätt FII:4 (1784-1786) sid 1141
Uppvidinge häradsrätt FII:10 (1800-1802) sid 1631

[Mona Bergqvist]

Någon vänlig själ som kan tyda föräldrar, faddrar och boende för Lovisa f.18420602 i Älghult c:5 s.219.Tack på förhand /Mona

[Lars Ohlsson]

Hej Mona!
Faddrarna är något otydligt men föräldrarna är Jonas Johansson och Lena Stina Jonsdotter från Örås. Du finner familjen i Husförhörslängden Älghult AI:10 sid 341 (Arkiv Digital)
Lycka till
Lars

[Berry Gunnarsson]

Mona, faddrarna är Gunnar Jörgensson Örås, dess hustru Anna Jonsdotter, Drängen Erland Jonsson, pigan Johanna Isaksdotter. Erland var syster till Lena Stina och födda i Silvereke Sg.
 
(Meddelandet ändrat av edensborg 2014-04-02 12:26)

[Mona Bergqvist]

Tack båda för läshjälp...nu ska jag fortsätta dubbelkolla och sedan bita i led åtta...ha en bra kväll / MonaBq

[Jan Jutefors]

Gunilla,
 
Wennersborg finns mycket tidigare i hfl. Jag tror att jag har lyckats få ihop Sven Carlssons barn och giften nu. Har dock ingen koll på Annica Christophersdotter ännu. Jag skickar hans ansedel på din mail, så kan du kolla hur det stämmer med dina anteckningar.
 
Kerstin Svensdotter gifte sig 1775 med Håkan Månsson från Mörkeskog och fick fem barn

[Gunilla T Smith]

Jan, vad bra att Wennersborg fanns tidigare, då stämmer det ju med bouppteckningen från 1802. Var hittar du namnet/platsen som tidigast?
 
Tack för mejl med ansedel, återkommer om det.
 
/Gunilla

[Jan Jutefors]

Gunilla,
 
Det finns med i AI:8 (1825-1830) sid 191.

[Tomas Risbecker]

Ingeborg Persdotter  är moder till ßNils Persson i Grönsskåla By i Älghults sn. Den senare uppges vara född där den 26 jan 1726 - se KGFs Databas (post nr 237418), men i  Födel- lseboken Älghult C:2 (1717-1760)  [AD Bild 58/sid 107] anges att han är född den 11 jan 1729 och antecknas då komma från Ekagården (Fröseke). Modern finns  på Ekagården i HuFö  Älghult AI:1 (1747-1759) [AD Bild 188/sid 178] nu tillsammans med drängen Håkan Jonsson och (hennes son i tidgare äktenskap) Nils Persson. Den senares fader har förmodligen avlidit. Detta skulle alltså vara Ingeborgs andra äktenskap och hon anges här vara 53 år och Håkan Jonsson vara 33 år. (s.k. barnarov..) Hennes son Nils gifter sig  9 okt 1759 (vigselboken Älghult C:2 (1717-1760) [AD Bild 27/sid 45] med Annicka  Hemmingsdotter, sannolikt född i Pikaböl 1729, som dotter till Henning Jonsson  (d.1757) och Elin Månsdotter (d. 1758) - de senare är ej verifierade uppgifter. Är det någon Älghultsforskare som har mer kännedom om nämda personer är jag mycket tacksam för besked. Mfh/Tomas Risbecker

[Tomas Risbecker]

Hej igen! Vidare forskning verkar tyda på att föräldrarna till Annicka Hemmingsdotter istället kan vara Hemming Persson och h h Ingred Fabiansdotter.Jsg ber att få återkomma.
mfh/Tomas Risbecker

[Birgitta Berkemar]

Hej Tomas!
 
Annika, dotter till Hemming Persson och Ingred Fabiansdotter, var född i Skedsbygd, Bäckebo 1712 och gifte sig i Bäckebo 1729-11-23 med Jon Carlsson, så henne kan du utesluta.
Annika, som gifte sig med Nils Persson 1757-10-09!! kom säkert från Pikaböl, där hennes föräldrar bodde. Fadern hette Hemming! Hon måste fötts ca 1728 enl. åldern vid dödstillfället. Hon var troligen inte född i Älghult. Att Nils Persson bodde i Grönskåra, Kråksmåla socken (inte Älghult) är inte så långsökt. Alla de boställen med beröring till paret, Pikaböl, Grönskåra och Stenbrohult ligger nästan på gångavstånd från varandra. I Grönskåra föddes nog äldste sonen Per 1759. Där finns ingen födelselängd förrän 1760, så det är svårt att veta säkert.
1760 var familjen bosatt i Stenbrohult, Älghult, där Nils står som ryttaren Nils Hultman. Sonen Daniel föddes där 1761-03-16.
Nils Hultman dog i Karlskrona ca 1785-1791. Änkan Annika Hemmingsdotter flyttade tillbaka till Pikaböl där hon avled 1803-01-02.
 
Nils Perssons far Per Nilsson avled 1737-11-13 och Ingeborg Persdotter gifte sig med Håkan Jonsson 1739-12-28. Håkan var född 1716-01-26 och Ingeborg ca 1695, så det var en stor åldersskillnad. Håkan dog 1771 och Ingeborg 1768 i Ekagården.
 
Mvh/Birgitta B

[Tomas Risbecker]

Hej Birgitta!
Tack för din information.Jag är ense med dig om att Hemming Persson är fel spår.J - seag tror kanske det snarare rör sig om Hemming Jonsson HuFö Älghult AI:1 (1747-1759) (AD Bild 131/sid 121). När man inte varit på platsen kan det vara svårt att få en bra bild av de lokala geografiska förhållandena. Du skriver att Pikaböl(e), Grönskåra och Stenbrohult ligger nästan på gångavstånd från varandra. Ligger de alla i Kråksmåla socken eller går socken gränsen mellan dessa byar? Har du hittat någon yrkesuppgift på Per Nilsson som avled 1737 ? Har planer på att besöka trakten inom den närmaste tiden för att skaffa mig bättre kunskaper. Med forskarhälsningar/Tomas Risbecker