Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-23

[Göran Johansson]

Cicilia Catharina Brehmer, änka och kyrkoherdehustru  
född i Vissefjärda. Vilka kan hennes föräldrar ha varit?
 
Upl d 1 augusti 1722
 
Högwÿrdige och höglärde Hr Doctor
och Biskop
Widtberömde .......etc
 
Att thenna fattiga wärnlösa af fienden förderfwna
och sorgbundna änkia hustru Cicilia Catharina
Brehmer, för thetta kyrkioherde hustru uti Dor-
phische Creutz i ..?.. ..?.., är född i Wissefierda
försambling, thet wet hela försambl betÿga Hwar-
före som bem:te änke Pastorska är worden til thet
 
(ny sida)
 
bästa recommenderad så i Holsten och Dannemark, som  
ock från Venerando Consistoris Lundensi, och förleden
Winter niutet godt i Carlscrona af Wälgiärnings-
män. Men nu här i sin födelseort l¨tet ..?..
äger til sit uppehälle, ock så swårt öfwer alt med
allmogen att the eÿ kunna som höfdes förskiuta.
Hwarföre som högwÿrdige Hr Doctoren och Biskopen
af sÿnnerl ynnerst til sagt wid mötet i Liungby
d 23 Juni thet kunde ..?.. änkia und få nå-
gon dehl af änkiepengarna och bud iag ..?..
att högwÿrd Hr Doctor och Consist:ie behagade
gunstigt recomedera bem:te änkias angelägenheter
 
(ny sida)
 
så hos Högwälborne Hr General Maior och lands-
höfdingen, som och hos det ährewÿrdige Prä-
sterskapet i Stiftet, att hon kunde ärhålla
något anseenligt til föda och kläder, och thet
så mycket benägnare, som hon förer ett gud-
fruktigt nÿktert och taktligt lefwerne, är fli-
tig i hänliga arbeten tå siukdom icke hindrar.
Förblifwande Högwÿrd. Ädle och höglärde  
Herr Doctorens och Biskopens
samt
wederbörande höglärde och högährewÿrdige
Mag. Consistoriatis
Wissefierda d 23
Julÿ 1722
 
..?.. och församl tiänare
Brÿniel Kinnerus
 
Källa: Skrivelse till domkapitlet i Kalmar

[Göran Johansson]

Brändemåla, rättelse. I inägg den 28 aug 1999 kl. 14.18 påstås av mig att Lars i Brändemålas fullständiga namn var Lars Staffansson. Jan-Christer Strahlert har i Kalmar domkapitels handlingar i anslutning handlingar från ca 1730 funnit att hans rätta namn sannolikt var Lars Gummesson och att han var son till Gumme i Kryssebo. Denna upplysning förekommer otydligt i  domkapitlets handlingar redan 1692 där det står att Joen Larsson i Brändemåla och Anna  
Carlsdotter i Stekaremåla är släkt i andra resp tredje graden. Enlig Jan-Christers fynd var Annas mormor Kerstin dotter till Gumme i Kryssebo.
 
Gumme i Kryssebo:
Barn:  
1. Kirstin i Flädingstorp, hennes dotter var Bängta i Stekaremåla och dotterdotter Anna i Stekaremåa.
2. Lars i Brändemåla, hans son var Joeni Brändemåla
 
Anna i Stekaremåla och Joen Larsson ville gifta sig. Det framgår inte oom de fick lov till det.    
 
Kimramåla, rättelse. I inlägg den 01 sept 2003 kl. 06.16 antyds av mig att Joen Gummessons hustru Karin Månsdotter i Kimramåla troligen var son till en Måns Ödde. Enligt en handling i Kalmar domkapitel 18/2 1683 var Sone Månsson (som var bror till Karin) son till Måns Nilsson i Kimramåla. Måns i sin tur var son till Nils i Tinkelsboda. Det är däremot sannolikt så att Karins och Sones mor var dotter till en Per Ödde i Kimramåla. En bror till Mpns Nilsson i Kimramåla var Anders Nilsson i Båldön.
 
Nils i Tinklesboda
Barn:
1. Måns Nilsson i Kimramåla vars son var Sone Månsson i Kimramåla och sondotter Karin Sonesdotter
2. Anders Nilsson i Båldön vars dotter var Sissa Andersdotter i Hyltan och dotterson Carl Jonsson.
 
Karin Sonesdotter och Carls Jonsson ville gifta sig, vilket de troligen fick, trots släktskapet.

[Bo Olsson]

Hej Göran, spännande läsning i dina inlägg. Jag har själv en hel del anfäder från Vissefjärda så det jättekul att läsa.
 
MVH
 
Bo Olsson

[Niclas Rosenbalck]

Hej Göran!
 
Vill tacka dig för dina intressanta spännande forskarfynd som läggs ut här på anbytarforum. Det ska du ha heder av!
Läste med spänning om  notisen att Anna Carlsdotter i Stekaremåla och Jon Larsson i Brändemåla fick dispans till äktenskap pga för nära släktskap. Är Anna Carlsdotter en dotter till Carl Nilsson (c1639-1710) i Stekaremåla ? I så fall är det mina anor också (härstammar ifrån hans dotter Ingeborg Carlsdotter som var g.1:o. m. Nils Nilsson i Harebo sg, Långasjö sn, 2:o. 1711 i Långasjö k:a m. Sven Johansson i Moshult, Algutsboda sn).
Angående Lars Gudmundsson/Gummesson ifrån Krysseboda kan jag tillägga att han nämns i mantalslängden år 1640 som ryttare på krigståg. Han nämns utan hustru och var då således ogift. Samtidigt nämns i Krysseboda ryttaren Sone Persson med hustrun Ingeborg Johansdotter - pga namnkombinationen IJ, tillika med att namnet Johan är ovanligt så här tidigt i Algutsbodatrakten och att hon var bosatt i Krysseboda, håller jag det för troligt att det är länsmannen Gudmund Johanssons änka Ingeborg Johansdotter som gift om sig med Sone Persson. Detta par flyttar senare till Grimmansmåla (Algutsboda sn) där de är belagda åtm. ifrån år 1642. Lars Gummesson i Krysseboda anges i en bilängd till 1642 års mantalslängd vara utflyttad till Madesjö socken!

[Göran Johansson]

Hej Niklas!
 
Anna Carlsdotter, var det hennes fullständiga namn? Jag har bar hennes förnamn. Om det är så kan man väl nästan förmoda att hon var dotter Carl Nilsson. I så fall - välkommen till Krysseboklubben!
 
Det vore spännande att försöka finna Lars Gummessons hemvist i Madesjö. Kyrkoböckerna är nog lite för unga men kanske mantals- eller roteringslängder skulle kunna ge svaret.
 
Vad tror du om Jonas Jonae ättlingar i Vissefjärda (se mitt tidigare inlägg). Släktskapet Svebilius-Jonas Jonae känns lie osäkert.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Niclas Rosenbalck]

Hej Göran!
 
Nu gör du mig förvirrad... det är ju du som kallar henne Anna Carlsdotter i Stekaremåla ovan i ditt inlägg den 17 okt 2004 kl. 09.37, och du refererar  till att Jan-Christer Strahlert i Kalmar domkapitels handlingar (från ca 1730) ska ha funnit uppgift om äktenskapsdispensen, tillika med att du nämner om notis i domkapitlets handlingar 1692. Hur förhåller sig dina källhänvisningar egentligen? Vad är rätt?
 
Om Carl Nilsson i Stekaremåla, Vissefjärda sn har jag noterat följande_
född ca 1639 i Alsjökulla, Vissefjärda sn [källa: dödsålder; födelseort efter Göran Johansson]; död 1710 i Stekaremåla [födelsebok]
son till Nils Carlsson i Alsjökulla [källa: Göran Johansson]
Carl Nilsson i Stekaremåla var soldat 1678 vid Kalmar regemente [källa: militär rulla]
 
gift med : (?Botilla ?) [källa: Göran Johansson, ingen referens till vart namnet kommer ifrån; ifrågasätter detta nu]
Barn:
Börge Carlsson f 1670, död 1736 1675
gift med Botill Håkansdotter (f 1689 i Elmtamåla, Vissefjärda sn, dtr t Håkan Svensson ohh Sissa Jönsdtr)
Johan Carlsson
gift 1704 i Vissefjärda m. gertrud Gummesdotter i Kimbramåla, Vissefjärda sn
Botill Carlsdotter f ca 1681
Håkan Carlsson
*Ingeborg Carlsdotter
g1)m. Nils Nilsson i Harebo södregård, Långasjö sn i hans 2:a gifte
g2) 1711 i Långasjö k:a m. Sven Johansson i Moshult, Algutsboda sn  
 
Har ej forskat närmre på denna släkt i Vissefjärda sockens kyrkböcker, utan uppgifterna har jag fått ifrån dig Göran, och ifrån Lennart i Lindås. Kan således inte garantera att uppgifterna om syskonen stämmer. Det som stämmer är iaf att min ana Ingeborg Carlsdotter är dotter av Carl Nilsson i Stekaremåla.
Fanns fler syskon ?

[Göran Johansson]

Hej Niklas!
 
Inget problem - visst står det Anna Carlsdotter! Beklagar att jag gjorde dig förvirrad.
 

 
Hälsningar
Göran

[Göran Johansson]

Här kommer också, för ordningens skuld, den odaterade släktlinjen.
 

[Lena Nilsson]

Var inte Jon Larsson i Brändemåla gift med Botilla Carlsdotter i Stekaremåla? Var han kanske gift med två systrar?
 
Mvh
Lena

[Göran Johansson]

Det är inte säkert att Anna Carlsdotter och Joen Larsson blev gifta - se inlägg 17 okt 2004 kl. 09.37. För att få klarhet måste man bl.a. kolla i konsistoriets protokoll! Det som jag återger är Nils Svebilius skrivelse till domkapitlet, varifrån han avvaktar ett gunstigt swaar om dhet sig giöra låther.

[Göran Johansson]

Niklas, när fick du upplysningar om Carl Nilsson i Stekaremåla av mig? Kan du har förväxlat? Jag har dålig kännedom om just den byn.

[Per Carlzon]

Hej! Jag har med stort intresse följt diskussionen om Lars Staffansson/Gummessons anor. Det nämndes att dennes mor var Ingeborg Johansdotter och att hon var ättling till Jöns Stensson till Hå. Hur var de i släkt med varandra? Var och när levde Jöns Stensson till Hå och tillhörde han någon särskild frälseätt? Mvh Per

[Bo Olsson]

Jag är inte 100% säker, men Jöns Stensson i Hå tror jag är samma person som Jöns Stensson (Foglare) gift med Bengta Johansdotter och son till Sten Jönsson (Foglare). En son till Jöns var Per Jönsson (Halvhjort av Elmtaryd). Om detta stämmer så är han en av mina anor.

[Tomas Alriksson]

Hej! Anna Carlsdotter från Stekaremåla verkar ha varit gift med Jon i Gantesbo (möjligen hete han Gummesson?). De har faddrar till sina barn från Stekaremåla och Krysseboda, även Jon Larsson och Botilla Carlsdotter i Brändamåla finns med som faddrar där.
 
Mvh Tomas

[Per Carlzon]

Tack, Bo! Var då Jöns Stensson till Hå rentav far till Ingeborg Johansdotter? Mvh Per

[Bo Olsson]

Jag vet inte när Ingeborg levde (har inte läst alla inlägg) men den Jöns som jag skrev om levde i början av 1400-talet. Kanske det finns fler som kallas Jöns Stensson i Hå?
 
MVH
 
Bo Olsson

[Göran Johansson]

Bo och Per, sök under Småland/efterlysningar/Svanström-Baaz så får ni nog svar på era frågor.

[Bo Olsson]

Tack för tipset Göran.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Göran!
 
Har hittat brevet jag fick ifrån dig om Stekaremåla. Det var daterat 1995 den 19 mars och däri anger du bl a följande:
Ingeborg Carlsdotter g.m. Nils Nilsson i Harebo
dotter till:
Carl Nilsson i Stekaremåla 1639-1710
son till:
Nils Carlsson i Alsjökulla, Vissefjärda sn
son till:
Carl Ingesson i Alsjökulla
 
Vidare nämner du att folket i Stekaremåla är intressant på så sätt att den förmodadde Dackeättlingen Peter Ingesson (Fur i Blekinge) första hustrun (okänt namn) i sitt första äktenskap var gift med en Inge Andersson som troligen har sina rötter i Stekaremåla.
 
Har tänkt ta tag i Stekaremålagrenen nu med tanke på ovannämnda intressanta notis om kopplingen till Kryssebodasläkten. Vad är egentligen känt om Carl Nilssons familj ? Vad heter hans hustru? Vad är källan till att Jon Larsson (ej Joen, det är en dialektal skrivform, likt hoen för hon!) i Brändemåla hustru hette Botill Carlsdotter?  Finns hon nämnd som fadder, i födelsebok? Finns hon i dödboken i Vissefjärda/Långasjö ?

[Niclas Rosenbalck]

Angående den ovan, i relation till Kryssebodasläkten i Algutsboda, efterfrågade Jöns Stensson till Hå se vad jag skrivit här.

[Göran Johansson]

Hej Niklas!
 
Det har fallit i fullständig glömska. Men det var trots allt ganska länge sedan. Uppgifterna bygger sannolikt på domboksanteckningar som nu finns i mina gömmor någonstans. Jag återkommer!
 
Sambanden mellan Algutsboda och Fridlevstad (läs Fur/Baggetånga) är intressant. Tjuven Carl Torsson (1620-talet tror jag) från Algutsboda, en släkting till Gumme i Kryssebo (om jag inte tar fel) bodde under en tid i det då danska Fur.  Gummes sondotter Ingeborg Larsdotter tycks ha varit gift med Per Persson Moe i Fur (inte att förväxla med kusin och gästgivaren Per Svensson Moe i Fur). När jag får tid en gång så har jag tänkt mig att försöka knyta ihop alla dessa märkliga släktband med inslag av präster, länsmän, redliga bönder och biltogamän och kanske dackar!

[Hans Johansson]

Hej Göran!
Tack för att Du lag ut de intressanta uppgifterna om Lars i Brändemåla här.
 
Sonen Johan, gift med länsmansdottern Gunil Persdotter i Kettilhult, Arby, bör enligt dödsålder vara född i Brändemåla 1651 och Per, senare i Risingen, 1662 (enl. domboken 1678, då på sitt 16 år). Vet Du när de andra syskonen Gumme, Jöns, Måns och Joen kan vara födda?
 
I domboken 1678 står att Lars har ett syskonebarn Pär Hemmingsson i Backebo. Vem kan det vara?
 
Vänligen Hans

[Göran Johansson]

Dom: 3 Trinit Joen Larsson i Brändemåla och Pigan Bot?l Carlsdotter uti Stekramåla (Källa: Kyrkobok för vissefjärda C:I, sid. 97).
 
Jöns Larsson i Bönemåla var f. ca 1660 (begravd 6/6 1725, 65 år). För Gumme, Joen och Måns har jag ingen uppgift. Per Larsson bör enligt uppgift i dödboken för Vissefjärda ha varit född ca 1657 (begravd 13/4 1732, 75 år). Domboksnotisen 1678 handlar, om jag inte minns del, om att Per Larsson ansågs vara mogen för att bli soldat. Jag har noterat skillnaden i ålder. Man kan ha antingen ha gjort honom yngre än vad han egentligen var för att han skulle komma undan kriget eller så är uppgiften i dödboken felaktig. Lars i Brändemåla tog upp saken på tinget. Han beklagade sig icke kunna åtnjuta sin unge son tillfreds. En löjtnant Bonge som var förlagd till socknen med sitt rytteri för att värva soldater. Löjtnanaten ville också komma åt sonen Johan (senare gift i Kettilhult). Hela historien utspelades under det skånska kriget. Lars i Brändemåla tycks ha ansett att behandlingen av sönerna (Joen blev slagen i järn) berodde på omilda och avundsmäns berättelser. Hela historien är intressant och kan säkert följas upp i något av länets arkiv eftersom byamännen framförde klagomål till landshövdingen. Skulle platsa bra i Vissefjärdas hembygdsbok.
 
Syskonebarn torde väl vara kusin. Gissningsvis på mödernet i så fall, men jag vet inte.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Niclas Rosenbalck]

Jon Larsson och Botil Carlsdotter vigdes år 1697 kanske ska tilläggas. Det är fem år efter att ansökan till Kalmar domkapitel inkommit, i vilken handling Jon Larssons ämnade brud anges heta Anna Carlsdotter i Stekaremåla. Något är märkligt med detta. Eftersom det endast fanns en Carl i Stekaremåla så bör det i bägge fallen röra sig om en dotter till Carl Nilsson. Är namnet Anna felskrivning i handlingen 1692 eller är Botil det i vigsellängden år 1697?  
Har det funnits dels en Anna Carlsdotter och dels en Botil Carlsdotter?  Uteslutet är att Jon Larsson i Brändemåla ska ha varit gift med två systrar, detta var strängt förbjudet och gavs ingen dispens för vid denna tid. Har Anna Carlsdotter avlidit innan äktenskapet ingåtts och Carl i Stekaremåla ställt fram en yngre dotter Botil till Jons förfogande efter att domkapitlet givit sitt tillstånd?  
Kan Botil Carlsdotter återfinnas som avliden i Vissefjärda och kan hennes förnamn verifieras i doplängden?
 
Göran, vad är exakta källan till domkapitelshandlingen ? Är båda dina bilder ovan hämtade ur samma volym ?

[Jan-Christer Strahlert]

Hej Niclas
Botil Carlsdotter död 1748-10-09 i Brändemåla.
Botil faddrar följande personers barn:
Carl i Alsjökulla 1697-04-25
Jöns i Törsbo 1697-05-16
Sven i Tinkelsbo 1698-11-06
Johan Person i Knappsmåla 1699-12-03
Jon i Gantesbo 1701-11-03
Nils i Harebo 1704-01-09
Börje i Stekaremåla 1704-02-21
Sven Jönsson i Målatorp 1705-04-23
Johan i Stekaremåla 1707-10-13
Jon Larsson i Brendamåla 1707-12-01
Per Andersson i Kyrkeby 1710-02-13
 
Exakta källan till prästeskapets brev till domkapitlet i Kalmar är:under socknen Vissefjärda och E-IV 155. Dessa handlingar består av två kapslar E-IV 155 o E-156. Jag har fotograferat dessa (ej tidigare filmade) med 1400 bilder. Det finns fler för Vissefjärda, men i nuläget tycker jag att perioden 1652-1808 som dessa omfattar räcker.
Jan-Christer

[Niclas Rosenbalck]

Angående den intressanta noteringen ovan av Hans Johansson den 22 okt 2004 kl. 23.33 att det i domboken (Södra Möres antar jag ? vad är exakta källan?) år 1678 står att Lars i Brändamåla har ett syskonebarn Pär Hemmingsson i Backebo kan jag tillägga, i motsats till Görans gissning med släktskap via mödernet, att nämnde Lars Gummesons far länsmannen Gumme (Gudmund) Johansson i Krysseboda (Algutsboda sn) troligen är son av länsmannen Jöns Hemmingsson i Bodaskog (Algutsboda sn) och att släktskapet bör ligga på fädernet eftersom Lars´ mor Ingeborg Johansdotters syskon faktiskt är kända till både namn och bostadsort.  
Syskonebarn förr var detsamma som kusin.  
Kanske bör ange att namnet Johan = Jöns, och att namnet Johan ej är detsamma som Jon under 1600-talet, vilket jag stundom sett släktforskare ange.  
Bodaskogssläkten var en stor och inflytelserik ätt, men det kanske är dax att starta en separat diskussion om just Kryssebodasläkten då många tycks vara involverad i denna.

[Göran Johansson]

Niklas, båda handlingarna är hämtade ur samma volym E IV:55 Inkomna handlingar, ordnade efter pastorat. Beslutet om den ev. vigseln bör om vi har tur återfinnas i A:6 1691 - 1703  Protokollen ej kompletta, (konceptprotokoll?). Strykningar och rättelser i mängd. Oregelbundenheter i bindningen.  
 
Beklagar att jag glömde årtalet för vigseln.
 
Niklas, jag har kollat mina gamla domboksanteckningar och funnit följande korta utdrag:
 
S. Möre juni 1673  
Carl i Skäfveryd skall flytta till Stekaremåla
 
S. Möre oktober 1673
Carl Nilsson i Skäfveryd mot grannarna i Emmabo
 
S. Möre okt 1660
Botill i Stekaremåla ska svara Per Ingesson i Fur för stämnings försittande
 
S. Möre februari 1661 Inge Månsson i Stekaremåla var edsaman
 
S. Möre oktober 1661 Peter Ingesson i Fur klagade på att hans hustrus förre man sal. Inge Andersson i Stekaremåla inför sin död bortsålt allt deras bo... Salig Per Andersson samt Carl i Ramsjö omnämnda.  
 
Domboken bör tas fram och kollas igen.  
 
Skäfveryd är intressant. Älfsborgs lösen anger 1613 brukaren Nils på gården och 1617 Inge. Den senare bodde kvar ännu på 1640-talet. Ett gifte mellan Skäfveryd/Stekaremåla torde vara sannolikt.
 
Uppgiften om Nils Nilsson kan vara en andrahandsuppgift från annan forskare.

[Tomas Alriksson]

Hej Niclas, Göran m.fl!
Carl Nilsson i Stekaremåla verkar ha döttrarna Anna och Botil. Det har tydligen varit planerat att Jon Larsson och Anna Carlsdotter skulle gifta sig, det verkar däremot inte ha blivit något av det giftermålet. Varför?, kan Anna själv påverkat sitt val, i liknande ansökningar som jag studerat när det gäller Torsås har kusiner fått gifta sig, även om det inte är något som man i svaren från domkapilet vill uppmuntra till. Svaren brukar vara nekande, men undfallande låt gå för denna gång (= min tolkning.
Jag har följt diskussionen och tittat vad som hände med Anna Carlsdotter, jag känner mig säker på att det är samma Anna som finns i Gantesbo, gift med Jon där. Anna Carlsdotter dog 17 febr 1740 i Gantesbo, 66 år f. (1673/1674).
Botil Carlsdotter dog 9 okt 1748 i Brändamåla, 66 år f. (1682).
Anna Carlsdotter är alltså den äldre, kan det vara så att de inte är helsystrar? De kan ju ha olika mödrar och i så fall kanske det inte fanns släktskapshinder för Jon att gifta sig med den yngre av Carl Nilssons döttrar?
 
Hälsningar Tomas

[Göran Johansson]

Hej Jan-Christer/Niklas/Tomas!
Vi lyckades tydligen sända iväg ett antal inlägg nästan samtidigt! När jag sände mitt visste jag inte till att era var på gång.
 
Niklas, jag har i alla fall kollat upp källan till den gamla uppgiften som du fått av mig angående Carl Nilssons far. Jag har hämtad den ur en antavla som Herbert Jonsson i Växjö sammanställt för sin egen släkt. Han säger där att Måns Nilsson i Alsjökulla (f. ca 1645) var bror till Carl Nilsson i Stekaremåla (f. ca 1639). Deras far var enligt Herbert Nils Carlsson i Alsjökulla och farfar Carl Ingesson i Alsjökulla.

[Hans Johansson]

Det protokoll jag hänvisar till ovan och som berättar om Lars i Brändemåla och hans söner Pär och Johan, finns i Södra Möre härads dombok för vintertinget 11 januari 1678.
 
Att Pär är på sitt 16 år intygar prästen Erasmus Swebilius, länsman Joen i Klippingsbo, nämndemännen Mattis i Gustavsbygd och många sockenmän. Det är väl knappast troligt att alla dessa promenenta Vissefjärdabor vågade luras även om Lars i Brändemåla, som han uppger för waanförheet och dess stoora gårdsbruuk behövde hjälp.
 
Pär hade satts i lära att sy. Löjtnanten Bonge, som värvade så många han kunde till skånska kriget, påstod att Pär var lösdrivare och lööper medh sin Nåål och syningh ifrån den ena gården till den andra. När Pär var i Backebo hos faderns syskonebarn Pär Hemmingsson, kom löjtnanten och skulle gripa honom. Emellertid smet ynglingen och i stället slog löjtnanten Hemmingsson i handklovar för att han hjälpt Pär att fly.
 
Även sonen Johan beskylldes för att vara lösdrivare, men goda män bl.a. Pär Andersson i Kyrkeby, intygade att han tjänat hos länsman Joen i Klippingsbo i 2 års tid och endast varit hemma 14 dagar och hjälpt sin gambla Fader bränna pottaska.
 
Mvh/Hans