Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2014

[Bo Nordenfors]

Född o.ä
mor är f.d. småskolläraren Johanna Christina Johansdotter, boende Nyboholm under Nybygden,  29 år gammal
ingen fader angiven.
Källa: Pjätteryd C:7 (1880-1894) Bild 19
 
i hfl finner jag att modern är född 1853-06-07 i Pjätteryd. Källa:  Pjätteryd AI:20 (1882-1890) Bild 455 / sid 439
 
Hon dör ogift 1935-10-11 i Ignaberga fs, L-län. (Sveriges Dödbok 5)

[Daniel Johansson]

Hej igen Rolf!
 
Släktlinjen med Harald Haraldsson leder så långt jag har lyckats följa den aldrig ifrån Pjätteryds socken.
Pjätteryd ligger ju i Småland så här hittar du nog inte många snapphanar.
 
Snapphane eran ligger ju ca 100 år tidigare än den tid vi har diskuterat och det blir ju inte direkt lättare att forska under 1600-talet.
 
MVH Daniel

[Niclas Rosenbalck]

Rolf, jag undrar varför du funderar om det finns koppling till snapphanarna  på denna Pjätterydsgren. Snapphanar benämndes både de rövare och ibland även en del av de enrollerade friskyttar som verkade under krigsåren i Skåne på 1600-talet i kampen mellan Danmark-Sverige om kontrollen av detta landskap. Pjätteryd socken ligger i Småland och här uppe fanns inga bofasta snapphanar - och de likställdes klart med tjuvar då de figurerar i domböcker och protokoll, flera av gränsbönderna blev plundrade och led hårt av räder ifrån dessa snapphaneband. Tyvärr har lokala hembygdsförmågor rört ihop snapphanarna och den kupp som allmogen gjorde mot Karl XI:s krigskassa 1676, den s.k. Loshultskuppen. Det var inga snapphanar som låg bakom Loshultskuppen utan allmogen själva.

[Rolf Svensson]

Hej Niclas! Bra och uttömmande svar.
Nu vet jag klara besked. Ibland lönar det  
sig att fråga. M.V.H. Rolf.

[Ola Andréasson]

Lite tillägg till vad Niclas skriver ovan om snapphanarna: Enligt min mening fanns det på den svenska sidan en direkt motsvarighet till de militärt organiserade skånska friskyttarna: De så kallade gränsdragonerna, uppsatta i Sunnerbo härad 1657, och organiserade i fem kompanier om sammanlagt ca 400 man. Bortsett från dess chef, överste Sven Ranck (1616-1684), och en annan officer, bestod både befäl och manskap i detta förband till övervägande del av tidigare civilpersoner, alltså bönder och bondsöner. Det deltog sedan i rekognosceringar och operationer i Göinge härader, på andra sidan om dåvarande riksgränsen, bland annat vid ett anfall mot värvade göingar i Skeinge i Verum socken och i ett mindre slag mot danska trupper och uppbådade skånska bönder vid Sibbarp i Osby socken senare samma år.
 
Jag har inte haft möjlighet att undersöka det militära rullmaterialet angående gränsdragonerna, men en del av dem kan sannolikt återfinnas i mantalslängden 1658 för Sunnerbo härad, som längst till höger har en kolumn som markerar dragoner. (Antagligen för att dessa var befriade från mantalspenningar.) För Pjätteryds del anges totalt 8 personer i denna kolumn:
 
Gåaryd: Per och hustru Svenborg, pigan Kirstin, Jon och hustru Svenborg samt Jöns Jonsson. (Av dessa var en dragon. Gåarydsfolket har ju omtalats här ovan. Om den senare salpetersjuderiinspektorn Jöns Jonsson Gårdman då var omkring 17-18 år gammal, tjänstgjorde han kanske vid gränsdragonerna i sin ungdom. Åldersuppgifter i senare begravningslängder är lite osäkra, men Per och Jon Jönssöner i Gåaryd bör 1657 ha varit åtminstone i närheten av de femtio, och då kanske väl gamla för att ha tagit tjänst som dragoner.)
 
Lönshult: Jöns Liunga. (Markerad som dragon.)
          Anders i samma gård. (Markerad som dragon.)
 
Fotabol: Per Månsson. (Markerad som dragon.)
 
Håresköp: Jöns och hustru Sissela, Måns och hustru Brita samt Sven.  (En av dessa dragon.)
 
Yxnäs: Per. (Markerad som dragon.)
 
Bökeveka: Jon och hustrun. (En av dessa dragon - högst sannolikt mannen.)
 
Silvitsberg: Sven(?) och hustru Brita. (Dito)
 
Flertalet nämnda gårdar hör inte till dem jag gjort några vidare forskningar på, och jag har därför inte kunnat identifiera personerna, bortsett från dem i Gåaryd. Kanske anmärkningsvärt är att inga dragoner antecknats i den sydligaste delen av Pjätteryd socken, Klöxhult-Bökhult-Hökhult med flera gårdar, närmast den gamla riksgränsen. Dock fick ett flertal av gränsdragonerna sätta till livet vid Sibbarp, och dessa är förstås inte upptagna i mantalslängden. Hallaryd socken hade 1658 nitton personer markerade som dragoner. Göteryd socken 1658 har jag inte tillgång till just nu.
 
Till skillnad mot de skånska friskyttarna är de småländska gränsdragonerna inte särskilt omskrivna. De omnämns kortfattat i artikeln Friskyttarna (snapphanarna) under Skånska kriget (1676-79) av  Per Sörensson i Karolinska förbundets årsbok 1916. Denna artikel är för övrigt mycket läsvärd - Sörensson var kanske den som först skilde mellan de på dansk sida organiserade friskyttarna och de kriminella element som utgjorde de egentliga snapphanarna.
 
Gränsdragonerna ingår också i artikeln Striden på Sibbarps ryd år 1657 av Sven-Eric Nilsson i Osby hembygdsförenings årsbok 1992. Denna artikel, där Nilsson jämför vad som skrivits senare med vad som faktiskt går att utläsa ur de samtida källorna, är också mycket läsvärd.
 
I närheten av platsen för slaget vid Sibbarp 1657, några kilometer söder om Osby samhälle, restes 1911 ett monument över händelsen. Nära norr om monumentet finns resterna av Sibbarps skans, anlagd omkring 1611 som ett skydd för en passage över Helge å, längs vad som då var en viktig förbindelseled mellan Sverige och Danmark. Jag ska försöka få in en bild av monumentet nedan.
 
O.A.
 

[Niclas Rosenbalck]

I Thore Brogårdhs bok Småländskt och göingskt folkliv 1959 står följande:


 
Sven Ranck Sven Andersson Ranck adlades Ranck 1652. Han var enligt Elgenstierna Svenska adelns ättartavlor del 6, s. 158: överstelöjtnant vid ett dragonregemente1657, kommendant i Kristianstad 1658 7/3 och på Bohus 1659; överste för Älvsborgs regemente 1660 etc. Hans porträtt konterfej målat av Ehrenstrahl finns på Drottningholm. Sven Ranck efterträddes senast 1660 som regementschef för de småländska dragonerna av salpetersjuderinspektorn Lars Nilsson som tituleras överstelöjtnant.  
Det finns åtminstone två bevarade rullor för Smålands dragonregemente Rullor 1660:4, s 315; Rullor 1661:15,opag..  
I rullorna nämns följande Pjätterydsbor:
Jon Svensson i Bökeveka  1660,1661
Per Arvidsson i Yxnäs    1660,1661
Sven Jonsson i Håresköp  1660; 1661 nämns han vara lejd av Måns i Håresköp
Jöns Jonsson  säkerligen den som 1660 var regementsprofoss, 1661 står JJ i Gåaryd som gemen dragon i rullan; han är identisk med den senare salpetersjuderiinspektorn JJ Gårdman- märk att en kapten Johan Månsson Drufwa även nämns i rullorna för de småländska dragonerna; inspektor Gårdmans hustru var Britta Månsdotter Drufwa c1647-1731
Även kapten Sten Håkansson Qwast  nämns han var gift med Britta Kåse adlig ätt och bodde i Silvitsberg, Pjätteryd sn
 
År 1660 listas 336 dragoner vid regementet. Det vore mycket intressant om det finns bevarade rullor på dragonerna 1657-59.
 
Meddelandet ändrat av Niclas 2012-12-15 19:32
 
Meddelandet ändrat av Niclas 2012-12-16 12:10

[Ola Andréasson]

Tack för uppgifter från rullorna, Niclas. När jag nu tar fram mantalslängden 1658 igen, blir det lättare att tolka texten till Silvitsberg: Cap:Sten h.Brita. Jag tänkte mig att det gällde en vanlig bonde, och begrep då inte vad Cap: skulle stå för.
 
Sven-Eric Nilsson skriver, som en kommentar till Elgenstiernas uppgifter, att Ranck benämns som överste i handlingar redan före eller samtida med drabbningen i Sibbarp.
 
Knud Ulfeldt benämns ofta som göingarnas befälhavare eller den göingske befälhavaren, men bortsett från uppbådade göingska bönder verkar hans trupper till större delen ha bestått av soldater och ryttare från olika håll av det danska riket. Han var ägare till godset Svenstorp strax norr om Lund, som nämns i Brogårdhs text.
 
I den lokalhistoriska litteraturen har det spekulerats kring vad som fick bonden Torkel Mattisson i Malshult (Osby socken) att direkt efter Sibbarpsdrabbningen hjälpa återstoden av Rancks ryttare och dragoner att hitta en passage över Helge å för att kunna ta sig hem till Småland igen. Min teori är numera att han helt enkelt var personligen bekant med någon eller flera av dragonerna - från Malshult är det ju inte så väldigt långt åtminstone till Hallaryds socken.
 
O.A.

[Niclas Rosenbalck]

Värt att fundera kring är vilka som blev dragoner. När jag tittar på de bevarade rullorna 1660 och 1661 ser jag flera f.d. soldater och befäl som varit verksamma vid Kronobergs regemente under 1640-talet men som fått avsked vid fredsslutet. Sven Rancks och sedermera Lars Nilssons dragoner innehåller även flera av de enrollerade salpetersjudare som fanns i södra Kronobergs län (dock har inte alla dragoner varit salpetersjudare utan värvats då förbandet sattes upp). Intressant är att det även under kriget på 1640-talet (Horns krig) samt under det skånska kriget (1675-1679) överfördes ett stort antal av de mönstrade salpetersjudarna till krigsförband som behövdes i de olika krigsoperationerna. Huruvida de pjätterydska dragonerna som nämns i mantalslängden 1658 varit salpetersjudare tidigare låter jag vara osagt, men intressant är att Jöns Jonsson (Gårdman) i Gåaryd dyker upp i detta sammanhang - han blir ju sedermera salpetersjuderiinspektor.

[Niclas Rosenbalck]

Är någon släktforskare ättling till följande personer:
Jonas Jönsson (f 1828 21/9) ohh Maria Andreasdotter (f 1838 22/6) i Linnerås/Linderås ?
Första uppslaget i deras bibel ifrån 1839:


 
 
Häri står Till Anders  Anders Jönsson vid dess första nattvardsgång den 24 maj 1846.
Är denne en broder till Jonas Jönsson ovan ?  Någon som känner till denna familj mer?

[Linus Blomlöf]

Stämmer resonemanget ovan enligt inlägget från Henrik Agndal 2012-09-03 så skulle isåfall fortsättningen på antavlan se ut såhär enligt tidigare diskussioner här på Anbytarforum:
 
8. Jöns Jonsson i Gåaryd.
 
16. Jon Jönsson
 
32. Jöns Jonsson. Länsman. Nämnd 1540.

[Stellan Molinder]

Hej!
Finns det någon som kan hitta  Gårdsby tror jag det står i Pjätteryd kan inte finna det i ortsregistret, för enligt Pjätteryd C:3 bild 86/sid 173 födds det en gosse 4/5 1829 mor är Chatarina Sandberg och fader skall tydligen vara bokhållare Samuel Corsell från Gårdsby.
Tacksam för hjälp.'
Mvh
Stellan Molinder

[Björn-Åke Petersson]

Gårdsby är en socken i Kronobergs län
så han kommer nog därifrån
 
Björn-Åke

[Stellan Molinder]

Tack Björn-åke
 
Stellan

[Göran Svensson]

hej  
 
någon som kan hjälpa mej med föräldrar till  
Fransina Helena Adolfina Gift Persson  
Född 1882-10-18 i Pjätteryd  
Död 1964-01-08  
 
   vänliga hälsningar Göran

[Tommy Petersson]

Pjätteryd C:7 (1880-1894) Bild 19 (AID: v30321.b19, NAD: SE/VALA/00297)
 

[Göran Svensson]

tack Tommy, har skickat dej ett mail via din e-post  
 
  /Göran

[Tommy Petersson]

Född oktober 18, döpt november 4, flicka, Icke äkta Fransina Helena Adolfina, f.d. småskol-lärarinnan Johanna Christina Johansdotter. Nyboholm und. Nybyggen 439. 29 år.

[Uno Svensson]

Besök i Gåaryd maj 2013.

[Ola Andréasson]

Några kommentarer till Unos bilder ovan:
 
Den nedre bilden föreställer platsen där den gamla Gåaryds gård anses ha legat, sett från väster ungefär. Av bebyggelsen på platsen återstår numera endast ett antal gråstenar av olika form och storlek, liggande på marken.
 
Jag satte ihop en karta på Hitta.se som ska visa var platsen är belägen: Direktlänk (Förhoppningsvis funkar den som den ska - jag var tvungen att göra en ändring i kartans källkod innan den blev som jag ville.)
 
Sedan skylten, som tyvärr innehåller en del tveksamheter: Som vi sett tidigare på denna sida går dokumentationen betydligt längre tillbaka än 1640: Jöns i Gåaryd omtalas som nämndeman redan 5 oktober 1603, en Lasse i Gåaryd är omtalad vid Älvsborgs lösen 1571 (om jag nu tolkat längden rätt), och i samband med en häradssyn i Grävlingsrås 24 oktober 1627 finns en avskrift av ett bytesbrev från 1540 i vilket omtalas hur Jöns i Gåaryd har gjort ett jordabyte med välbördige Isak Birgersson till Elmtaryd.
 
Att Gåaryd skulle ha varit en av de största och mest ansedda gårdarna i Pjätteryds socken håller jag inte helt med om. Jöns Gårdman var förstås en ansedd person på sin tid, men för övrigt var gården enligt min mening endast en bondgård bland andra.
 
Angående Gåaryds militära anknytning är det så att något Kronobergs Kavalleri Regemente aldrig har existerat. Däremot blev Gåaryd vid slutet av 1600-talet rusthåll vid Sunnerbo kompani/skvadron av Smålands kavalleriregemente. Detta innebar att gården höll en ryttare, inklusive häst och utrustning, mot skatteförmåner. Detta ansågs i fredstid som ekonomiskt fördelaktigt för gårdens ägare, rusthållaren, och var ett frivilligt åtagande till kronan. (Om gårdens ägare inte ville ingå något rusthållsavtal med staten, kom man istället att ingå i en rote som skulle hålla en infanterisoldat.)
 
Beteckningen hästehemman hade inget samband med rusthållet. Det innebar att gårdens avkastning/skatt var avsedd att användas till ett specifikt militärt befäls hästhållning, inte nödvändigtvis vid de lokala regementena. I fallet med Gåaryd utgjorde detta mera en bisak - gården var främst ett rusthåll.
 
År 1812 avskiljdes Sunnerbo skvadron och tre andra skvadroner från det gamla moderregementet, ombildades till grenadjärer (ett slags fotsoldater) och kom att bilda vad som senare benämndes Smålands grenadjärkår. Trots att Gåaryd nu alltså istället höll kronan med en infanterist, fortsatte man ändå att utgöra ett rusthåll tills indelningsverket upphörde. (De andra rusthållen i Pjätteryd socken var Klöxhult Södregård, Bökhult, Osnaköp och Abborraslätt. Flertalet övriga hemman ingick i rotehåll under Kronobergs regemente.)
 
Den snygga teckningen av gårdsbebyggelsen är gjord av den lokale konstnären John Käll. Jag tror att han har lyckats ganska bra med att återge hur platsen såg ut i slutet av 1700-talet. Han har antagligen utgått från en karta upprättad 1797, till det storskifte av Gåaryds inägor som fastställdes vid häradsrätten 1799. Jag ska försöka få in ett utsnitt av kartan nedan. (Norr är snett uppåt vänster på den.)
 
För övrigt var gården naturskönt belägen på en höjd med utsikt över Helge å, och platsen kan även i nutiden vara värd ett besök liksom de närbelägna Fredriksfors och Gustavsfors.
 
O.A.
 

 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-06-24 11:43)

[Ola Andréasson]

Jag skrev ovan att Gåaryd utgjorde ett rusthåll tills indelningsverket upphörde. Till det bör jag nog tillägga att man kanske inte satte upp själva grenadjären så länge - en del rusthåll sattes vakanta tidigare, och fick i stället för att hålla ryttare eller grenadjär erlägga en så kallad vakansavgift till kronan. Hur det låg till just i Gåaryd har jag inga källor tillgängliga på just nu.
 
O.A.

[Uno Svensson]

Ola.
Din karta tycks stämma med skylten. Däremot är det något fel med årtalen. Om Jöns var ägare 1640 kan han ju knappast gjort ett jordabyte 1540. Att jag är intresserad beror på att jag är från Lönshult.

[Ola Andréasson]

Den ene behöver väl inte utesluta den andre. Det är ju självklart minst två olika Jöns i Gåaryd som avses: Länsmannen Jöns Jonsson i Gåaryd (nämnd 1540) och den Jöns Jonsson som levde i Gåaryd under första halvan av 1600-talet. (Jämför till exempel inläggen här på Pjätterydssidan 12 januari 2013 av Linus Blomlöf, 3 september 2012 av Henrik Agndal och 13 juli 2012 av Niclas Rosenbalck, med flera.)
 
Längre fram i tiden följer ännu fler Jöns i Gåaryd: Jöns Persson (ca.1636-1701), Jöns Jonsson Gårdman (ca.1640-1704) och Jöns Andersson (1745-1807). Överhuvudtaget är det vanligt här i trakten att samma namn följer en släkt och en gård - ibland i flera sekler.
 
För den som kanske är intresserad kan jag tillägga att den omtalade häradssynen i Grävlingsrås finns i Sunnerbo häradsrätts dombok 1627, siduppslag 17-18. (Göta hovrätts arkiv - advokatfiskalen i Kronobergs län - volym EVIIAAAD:11.) Ärendet återkommer sedan vid ett ting i Käxnäs 31 mars 1628, där Jöns i Gåaryd och hans kusiner Jöns Clemetsson i Osnaköp och Jöns Clemetsson i Väraberga gör edgång på vad de känt till om ägandet av Grävlingsrås. (Sunnerbo häradsrätts dombok 1628, siduppslag 2-3, i samma volym som föregående.)
 
O.A.
 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-06-26 22:05)

[Ingrid Falkman]

Donationsfastighet Fothult, Pjätteryds församling
Siste ägaren till Fothult Norregård var Anton Almén. Han dog 1961. Hans syster Ester dog 1940
båda som ogifta. Enl uppgifter ska fastigheten donerats till kyrkan, troligen efter 1961.
Någon som har information om donationen. Vid besök i sommar på släktgården synes boningshuset stå öde och gårdsplanen igenväxt.Synd på en så fin liten gård. Tacksam om någon kan lämna lite uppgifter.
Mvh
Ingrid

[Linus Blomlöf]

Hittade en intressant artikel i en posttidning från 1828, där bland annat min ana Jöns Allmén (1780-1857) blir belönad för 30års arbete vid Gustafsfors pappersverk.
 

 
Twenne st. Hederspenningar af silfwer, att bäras pä bröstet, den ena förgyld, tillagde af Kongl. Patriotiska Sällskapet i Stockholm åt Verkmästaren Jöns Allmén på Gustafsfors Papperswerk här i socknen, i anseende till 30 års trogen och stadig tjenst, och åt Arbetaren derstädes, Jöns Franzén, för 20 års berömlig tjenst, blefwo sistlidne Post- dag den 15 April, wid Högmäszans slut, med ett lämpligt tal, öfwerlemnade, till de belönade. Pieteryds Prestgård den 18 Oct. 1827.
P. Bråtenhielm
 
Tidningen är daterad 1828-03-07. Räknar man baklänges så måste Jöns ha börjat jobba på bruket som 17-åring. Går det att få fram det tal som framfördes denna dag i någon källa?

[Johan Nilsson]

Hej.
 
Har en Emilia Augusta Eliasdotter född 1865-07-18 i Pjätteryd som flyttar till Danmark endast 15 år
gammal om jag tyder det rätt.
Dels i Hfl över Pjätteryd på AID v19216.b122.s114  rad 14  och utflyttningslängden  AID  v30313.b70 nr 95.
Vet någon hur man hittar henne i Danmark eller vart hon flyttade om det inte var Danmark.
 
Mvh Johan N

[Annika Persson Szalai]

Hej Johan
Kanske kan du finna henne här :
http://www.ddd.dda.dk/
/Annika

[Johan Nilsson]

Hej Annika.
 
Tack för tipset men tyvärr så får jag ingen träff.
Har provat på ett par ställen på sidan.
Det var kanske inte Danmark som hon flyttade till då?
Tycker ändå att det står det i hfl. Men bara 15 år?
Får leta vidare.
 
Mvh Johan N

[Linus Blomlöf]

Tror jag har hittat Åke Jönsson Bocks dödsdatum till 1728 (begravd 1728-05-28) i Ifla, Södra Ljunga (G). Han uppges då vara 80år och skulle framräknat vara född ca 1648 i Håresköp, Pjätteryd (G).

[Martin Brandt]

Hej Linus,
 
Intressant, det var hans andra hustru som var ifrån Ifla va? Flyttade familjen dit nån gång mellan 1724 (då dottern Sissa föddes i Pjätteryd) och 1728 när han dog? Kan man utläsa det från mantalslängderna?
 
I så fall var han 76 år när dottern Sissa föddes 1724!
 
mvh
Martin

[Linus Blomlöf]

Hej Martin,
 
Ja hans andra hustru var från Ifla. Familjen finns kvar i Spånrås, Pjätteryd fram till 1725-09-11 då dottern Sissa dör. Därefter verkar de försvinna. Sonen Jöns får en son Åke 1733 vilket borde tyda på att farfadern var död vid denna tid. Pjätteryds dödböcker visar inget om någon Åke, och i Ifla dör en Åke 1728 som skulle stämma. Jag har också dubbelkollat i Södra Ljunga och det verkar bara finnas en annan Åke i trakten kring denna tid och han dör 1711.  
 
Men man bör naturligtvis försöka hitta något mer som kan bekräfta detta såsom mantalslängd eller dombok.