Dalarna- geografisk hemvist/fastighet

[Erik Stenhols]

Hej!

Jag har suttit en stund och försökt kartlägga två byar i Dalarna. Jag försöker kartlägga på vilka gårdar de större släktena har spridit sig för att kunna se släktrelationerna inom byarna. Som källor har husförhörslängderna, mantalslängderna, jordeböcker/revslängder och småprotokoll. Det visar sig att dessa handlingar är ytterst relativa i sin byordning. Sedan har jag lantmäteriets storskifteshandling från 1825 som med en viss exakthet markerar ut ägorna för varje hemman, där gårdarna ingår. Dock stöter jag på ett problem där lantmäteriets fastighetsbeteckning t.ex. Lit B Nr 2 inte stämmer överens med mantals- eller husförhörslängderna för exakt samma tidsperiod. Kyrkans ordningsnummer jämkas inte med fastighetsbeteckningen. På Lit B Nr2 bor/äger Per Persson hemmandet, men i husförhör och mantalslängd står han som ägare på Nr 6 och bor där med sin familj.

Om jag vill utgå från en absolut geografisk plats, ska jag då låta storskiftet bestämma var Per Person egentligen har sin gård eller blir det fel att antaga att fastighetsbeteckningens geografiska läge är den verkliga gården som Per bor på? För att därigenom spåra tiden bakåt och frammåt? För han och hans familj har inte flyttat, men Per föds på Nr 6 och dör på Nr3, men som i själva verket är Lit B Nr2.

Här har vi Tolftes Per Person f. 1747, Ytterboda Nr6
Leksand (W) AI:7b (1741-1772) Bild 60 / Sida 112 (AID: v130744.b60.s112, NAD: SE/ULA/10826)

Här har vi Tolftes Per Person Född 1747 på Ytterboda Nr 3
Leksand (W) AI:13b (1826-1835) Bild 202 / Sida 196 (AID: v130760.b202.s196, NAD: SE/ULA/10826)

På Nr6 bor hans brorson (Tolftes) Per Erson Rapp.

Här har vi två bilder från storskiftet som säger något helt annat:

https://imagebin.ca/v/82l1th3U9tA1

https://imagebin.ca/v/82l2N2f6ZLcH

[Erik Nilsson]

Jag tror inte att "Lit B nr 2" är en fastighetsbeteckning utan snarare en beteckning för att visa på att det har skett en förändring i fastighetsindelningen där i samband med den aktuella förrättningen. På lantmäterikartor av lite senare snitt (typ på tomten där jag bor som avstyckades för 50 år sedan) har man gjort så tex och sen har fastighetsbeteckningen kommit till i ett senare av processen.

Jag tror att man i ett sånt här fall får bestämma sig för att man använder beteckningarna från ett specifikt årtal eller en specifik husförhörslängd och är tydlig med det. Tex Ytterboda Nr 3 enligt den indelning som används i HFL 1826-1835.

[Jörgen Tollesson]

Det är alltid bättre att länka till originaldokumentet i stället för en kopia av okänt ursprung som laddats upp till en server... Jag förmodar att det är det här skiftet.

De prydliga kolumnerna med modernt textade bokstäver och siffror i svart och rött är inget som lantmätaren plitade dit för 200 år sedan. De har tillkommit i någorlunda modern tid, någon gång under 1900-talet, och är en översättning av det gamla skiftets (kartans och protokollets) Litt-beteckning (i svart) till fastighetsbeteckningen i det nutida fastighetsregistret (i rött).

T.ex.:

Litt B = R.N:r 2¹ (Ytterboda)

I dag skriver vi ju fastighetsbeckning med kolon i stället för upphöjt andra nummer, alltså 2:1. Det blev väl problem med upphöjda siffror efter datoriseringen... 

[Erik Stenhols]

Tack för svar.

Frågan var vilken källa som skall gå först då storskiftet markerar ägorna med exakthet, men överesstämmer inte med kyrkobokföringen. Titta på längden "Repartition", dvs protokollet, där du har tolftes Per Person på Åbo Lit B Nummer i byn Nr 2. Hans gård ligger på ägonummer 450, vilket sedan bestämmer exakt var gårdstomten ligger på kartan. Detta är inget som har tillkommit i efterhand, 200 år senare. Under detta storskifte ändrade man också fastighetsbeteckningen till de moderna. Sist i dokumentet kan du läsa att Tofltes Per Person bor på orningsnummer 2, åbolit B, ägonummer 2^1. Du ser klart och tydligt att detta inte är ändrat i efterhand då det är samma handstil, tryck etc. som resten av protokollet.  Men ändringen släpade efter i nästan 60 år i HFL. 

Men frågan kvarstår.




 

[Jörgen Tollesson]

Man ändrade inte till de moderna fastighetsbeteckningarna vid storskiftet 1825. Fastighetsregistret (urspr. kallat jordregister på landsbygden) fanns helt enkelt inte då. De nutida fastighetsbeteckningarna, 2¹ o.s.v., har skrivits dit någon gång under 1900-talet. I protokollet finns de på två ställen:

· Under "Beskrifning", där de i början av varje gård har skrivits in i efterhand med förkortningen "R.N:r" skriven med modern textning följt av fastighetsbeteckning. Och handstilen på de siffrorna är inte densamma som övriga siffror.

· På de allra sista sidorna med "Sammandrag" (bild 38), där numren har skrivits in i kolumnen "Ägornes nummer" med den tillagda och modernt textade underrubriken "R.N:r". Och handstilen på de siffrorna skiljer sig på samma sätt här som i den förra punkten. Denna kolumnen var alltså ursprungligen tom under "Sammandrag".

På kartan finns byggnadernas placering som de var innan skiftet. Och alla åkrar, hagar, tomter m.m. har nummer som hänvisar till "Ägornes nummer" i protokollets "Beskrifning". Därefter har resp. gårds skiften efter skiftet markerats med röda linjer och fått bokstäverna (Litt. = Littera) A, B o.s.v.

På protokollets första sida (bild 19), "Repartition" (= fördelning), är kolumnrubrikerna handskrivna, och de första är "N:o i By" följt av "Litter." (på övriga sidor med "Beskrifning" är den tryckta rubriken "Åbo Litter."). Här motsvaras nummer 2 av Litt. B. Om ett nummer har delats, så har båda delarna fortfarande det ursprungliga numret, men en av delarna har fått ett tillägg i Litt, t.ex. Litt Ba. Och i det moderna fastighetsregistret har de fått olika nummer (enl. de röda sifrorna i kartans nyskrivna kolumner samt ovannämnda tillägg i protokollet): Ytterboda 2 har delats i Litt B (2¹) och Litt Ba (11¹).

[Erik Stenhols]

Jörgen; Så kan det vara och jag ifrågasätter dig icke. Däremot är frågan fortfarande inte besvarad.

Tolfte Per Person äger fortfarande ordningsnummer 2 i storskiftet (det oavsett modern senare beteckning), men i HFL står han på Nr 3. Han har lotten som finns på kartan, så den är fysisk.

I en annan handling från samma storskifte som heter U2483-1 finner du också att Per Person har byorningsnummer 2 (inte fastighetsnummer). Denna handling är utan de tillagda fastighetsbeteckningarna.

Så frågan är åter igen; vad ska man lita på?
Jag vet nu utifrån storskifteskartan att Tolftes Per Person bor där han bor på ägonummer 450 (bynummer 2) (HFL Nr 3)
Hans brorson (Tolftes) Per Erson Rapp bor på ägonummer 568 (bynummer 3) (HFL Nr 6)
Hans andra brorson Tolftes Stenhols Anders Erson (mitt släktled) äger ägonummer 155 (bynummer 4) (HFL Nr5)
Hans tredje brorson Tolftes Olof Frimodig, ägonummer 154 (bynummer s4/4 lit Da) (HFL Nr 14)

Så frågan kvarstår, var bor egentligen dessa familjer?

Anledningen till frågan är att jag har, som du ser, en stor släkt (Tolftes) som sprider ut sig över hela byn under en tidsperiod på 200 år. Min egentliga frågeställning är hur Stenhols Anders Erson fick sitt hemman, om det är på marker som hans far ägde eller om han har köpt en del mark. Eftersom att Tolftes äger ett antal hemman i byn så är det ganska intressant att se om Stenholsgården låg där den ligger nu även på 1700-tal eller om den upprättades när Anders Erson flyttade ut från Tolftes.

[Michael Lundholm]

Som komplement till Jörgens redogörelse tror jag det kan vara bra att komma ihåg varför de olika källorna tillkom och varför informationen fanns där. När det gäller lantmäteriförättningar särskilt skiftena var det viktigt att dokumentera vem som ägde vad. Så är inte alls fallet med mantals- och husförhörslängder. Syftet med mantalslängderna var att säkerställa uppbörden av mantalspenningen och husförhörslängderna hade främst kyrkliga syften som att dokumentera kunskap i trosdoktrinen etc. De kan inte ensamt användas för att dra slutsatser om ägandet. En person kunde bo på en gård i en by och därför finnas i mantalslängden under den gården. Men det kan ha berott på att man var landbo. Ägandet kan ha funnits i andra gårdar i byn. Likaså kan syskon haft innestående arvslotter i gården men bott på helt annan plats. Samma sak gäller jordeböckerna. Deras syfte var inte att dokumentera ägandet utan att säkerställa uppbörden av jordskatterna. Det kan finnas en påfallande skillnad mellan antalet bönder  på gården som upptas i jordeboken och antal bönder samma år i mantalslängderna. Det är också väl känt, bland annat i Dalarna, att den bonde som fanns upptagen i jordeboken kan ha varit avliden sedan lång tid.


Det är först med lagfartsböckerna från 1875 som kan följa ägandet i fastigheterna. Givet uppgifterna där kan man relativt lätt backa tillbaka med hjälp av bouppteckningar och lantmäteriakter i vart fall en bit tillbaka.

[Erik Stenhols]

Tack för alla svar!

Dock missar vi målet lite; frågan var vilken källa som skall prioriteras och vilka nummer som gäller för vad.
Vi pratar som sagt om Dalarna och inte Skåne. Hemmansägarna i Dalarna var de som bodde på fastigheten om inget annat anges. I samtliga fall ovan stadgar också  bouppteckning ärvd och avlinge fastighet. Att personerna äger fastigheten är det ingen tvekan om utan jag försöker ta reda på vilken position på kartan som fastigheten låg.
Eftersom skiftesprotokollet, husförhörslängderna, mantalslängderna och revslängder använder olika ordningsnummer så blir det svårt.

[Ulf Berggren]

Michael drar en för kategorisk slutsats om ägandet i hfl och mtl. Dvs. det stämmer generellt att en sådan källa inte ensam kan användas för slutsatser om ägande. Däremot finns det åtskilliga exempel på att ägande framgår där, och då kan de självklart ensamt användas för att dra sådana slutsatser i det enskilda fallet.