Hej Mikael,
Tack för all information ...och för visat intresse!
Eftersom Barchon tydligen uttalas bårrschå'ng tycks det mig tyvärr
inte troligt att detta namn skulle bli stavat som Bancon på svenska. En svensk variant av Barchon (bårrschå'ng) borde ha fått bokstaven å eller o efter bokstaven B, och inte bokstaven a, eller? I och för sig kan någon svensk, utan franska kunskaper, ha läst upp namnet Barchon (i samband med att personen skulle registreras någon stans) och då uttalat det med ett a-ljut efter bokstaven B.
Informationen i Kjell Lindbloms bok, att Petter Barfong jobbade
1637-38 vid Högfors bruk, tycks mig stå i kontrast med informationen i Sällskapet Vallonättlingars släktlista ("Smältaren Piron de Barchon skriver kontrakt
1632 i Liège men
avlider året därpå i Österbybruk").
Var Petter Barfong son till smältaren Piron de Barchon, som dog 1633? Det skulle vara kul att få en kommentar om detta av Kjell och/eller från Sällskapet Vallonättlingar.
Dina avslutande frågor i ditt inlägg, Mikael, tycker jag är intressanta! Tyvärr är jag själv okunnig, men hoppas att du får svar här av någon annan. Förmodligen fanns då, precis som nu, olika skäl till att personer flyttade till andra länder - både ekonomiska, politiska och religiösa och kanske andra typer av motiv. Hur som helst har det slagit mig också att det förekom många släktnamn i Stockholm på 1600-talet med, i mina öron, fransk klang. Dessutom är många av dem identiska, eller snarlika, med släktnamn som fanns samtidigt bland svensk-vallonerna (de vid järnbruken). Om det hade rört sig om bara ett fåtal släktnamn skulle jag "köpa" att sannolikheten är stor att det är en slump att samma (och ett vanligt) släktnamn dök upp på olika platser i Sverige på 1600-talet
utan att personerna var släkt med varandra, men det tycks mig röra om ganska många släktnamn.
Angående
Charles Boit (dp 10/8 1662 i
tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, CI:1a, sida 455), vars hustru (eller mamma?)
eventuellt var fadder till Elsa Maria, så såg jag att han var lärling till
Signac, som i sin tur var lärling till
Toutin (Charles Boit,
https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17890, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Asplund.), hämtad 2024-03-20). Möjligen rör det sig om Hinric Toutin, men oberoende av exakt vilken Toutin det var tycks det mig troligt (enligt resonemanget ovan) att denne Toutin var släkting till
hovjuvelerare Valentin Toutin, som dog ca 1679 i Stockholm. Valentins svägerska, Johanna Uttenhofen, var svärdotter till Antony (de) Bruyn, som var både handelsman och brukspatron vid järnbruk (eller krutbruk?) i Sverige. Antonys syster, Maria (de) Bruyn, var gift med Welam Momma, som (också) var brukspatron vid järnbruk. Mitt främsta intresse är just släktnamnet Brun och dess förekomst i Stockholm på 1600-talet och början av 1700-talet samt dessa personers eventuella släktskap med de som (jag tror) anses vara "klassiska valloner" och bar släktnamnet Le Brun.
Vänliga hälsningar,
Jan
PS: Här står det lite om ovan nämnda Henric Toutin och Valentin Toutin, men tyvärr tycks det eventuella (men mycket troliga) släktskapet inte vara utrett (se sidorna 20-22):
https://nationalmuseum.diva-portal.org/smash/get/diva2:1474655/FULLTEXT01.pdf