Barchon

[Jan Johansson]

Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (ver 2019) har jag sett släktnamnet Barchon med kommentaren "Smältaren Piron de Barchon skriver kontrakt 1632 i Liège men avlider året därpå i Österbybruk".

Hade Piron barn, som bodde kvar i Sverige efter Pirons död?

Anledningen till min fråga är tre notiser i Riddarholmen församlings volym CI:1 och det rör sig om en "fransos" Pier Bancon, dvs inte exakt Barchon.

Den 17/8 1689 "christnades ett oächta barn hwarom widlyfftigare finnes ibland the
ächta barnens ram, aff samma åhr och dato, hwilket ther fördes upp för ächta
med condition then nu uphäfwen är, i dhe(t) remisset ifrå rådstugan gifwer
wid handen att H:r [herr] Pier Bancon hafwer deth samma barnet adopterat, men om
modren, hade man ännu intet får besked."

Länk till notisen (Riksarkivets bild 458):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00458#?c=&m=&s=&cv=457&xywh=336%2C3580%2C3003%2C1416

I samma volym finns på Riksarkivets bild 119 en överkorsad notis som lyder:
"samma dag [dvs 17/8 1689] christnade mag. Vult ett barn wid nampn Elsa Maria
som een francois Banco benämbd bestelte om och berättade att
barnet war född upå een farkost wid Blokhus Tullen (Blockhustullen) den 13 majus(?)
kl. 2 effter middagen och woro thes föräldrar skeppare folck
fadren Peter Staffansson och modren Christina Andersdotter
hemma på Ösel i Arensborg och efftersom härwid woro suspecte
omständigheter lemnades deth till domarens ransakning
till thes man får see om detta barnet får beholla här sitt rum
ibland the ächta barnen(.) Hwad icke så warder deth aff(-)förd
i medler tid wore till doopet wetne och fadrar
mons. Piere Bancons             J. [jungfru] Elsa Utter
advocatij Decroy                   m.r [mäster] Charle Boits hustru
mon:r Schönfeldt uti Mans.(?)
Thetta barnet fans wid ransakningen wara oächta och för
then skull förs här af till sitt rum"

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00119#?c=&m=&s=&cv=118&xywh=607%2C1972%2C3840%2C1811

Den 27/11 1689 "jordfäste m. Vult cammar(-)drängens Nils Ekebergs barn och tillika uti samma
graf ett oächta barn hwarom NB [nota bene] een Francois Pier Bancon benembd sigh lät wårda".

Länk till notisen som finns i Riddarholmen fs CI:1, Riksarkivets bild 382:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00382#?c=&m=&s=&cv=381&xywh=3103%2C4119%2C2753%2C1298

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

[Mikael Eriksson]

Hej igen Jan!

Barchon och Bancon... Inte helt lika nej, men kan kanske bero på skrivarens språkkunskaper och hur han uppfattade namnet.

Hade Piron barn, som bodde kvar i Sverige efter Pirons död?

Så här skrev Erik Appelgren i Vallonernas namn (1968):

Barchon

1632 22/5 Norrköpings Journal D: Piron de Barchon, hammarsmedsdräng till Hubert le Theatre, kom från Liège över Amsterdam till Österby. K 109

1633 28/2 Liège: på ett kvitto talar Catherine, änka efter Pirot Barchon, om sin son Pirot Barchon. K 43/87

Barchon (uttal bårrschå'ng) är en ort 8 km ono Liège. Namnet betyder röjning, skogshygge. Familjenamnet är således ett ursprungsnamn = från Barchon. 1966 finns Barchan.

Och Kjell Lindblom i Vallonsläkter under 1600-talet Del III Div. släkter (1992):

de Barchon

Tabell 1

Piron de Barchon tillhör en grupp av valloner, som 22/5 1632 anländer till Österby från Liège. Åren 1637-38 arbetar han som smältare vid Högfors bruk  och kallas Petter Barfong.
Hans fader heter också Pirot de Barchon. Sonen kan möjligen ha kallats Pirot Pirot eller varför inte Pierre Pierrou. Jfr detta namn! Piron och Pierre är samma namn. Per eller Petter bör bli hans gängse namn i svenskt källmaterial.

En far och son följaktligen. Men om "fransos" Pier Bancon är son till Piron "den yngre" och barnbarn till Piron "den äldre" kanske är svårt att få fram. Pier stämmer ju bra som förnamn! Men du kämpar ju på bra Jan så kanske du finner svaret någonstans i "källorna"...

Jag såg också på nätet att det fanns en Johan Barfong i Östergötland, nämnd i Östergötlands Vallongilles skrift "Arbetskraftsvandring bland vallonsläkter i Östergötland under 1600-1700-talen":
Under titeln "Vallonsläkter som återfunnits som enstaka individer", s 44 kan möjligen sortera:
Johan Barfong (de Barchon) enl Godegårds mantal 1659

Länk: http://forum.vallon.se/discus/messages/18/1555.html?1249136771

En sak slog mig då jag tittade på dopvittnen och faddrar till Elsa Maria.
"m.r [mäster] Charle Boits hustru"

Kom att tänka på den kände emaljmålaren Charles Boit och hans franske fader köpman Charles Boit och kanske är det hustrun åt någon, som namns ovan!
"Charles Boit, född 10 augusti 1662 i Stockholm, död 6 februari 1727 i Paris, var en på sin tid berömd emaljmålare av hugenottfamilj. Han var son till en inflyttad fransman, vilken var bollmästare och galanterihandlande, och fick troligen sin första handledning i miniatyrmåleri och emaljbränning av dennes landsman Pierre Signac. Boit reste dock tidigt till London, där han först var verksam som teckningslärare och snart, rekommenderad av Mikael Dahl, som emaljmålare vann rykte och en förnäm kundkrets."
Länkar:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Boit
https://en.wikipedia.org/wiki/Charles_Boit
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Mobil/Artikel/17890

Hugenotter var de franska kalvinister som levde på 1500- och 1600-talen, under och efter de franska religionskrigen. Hugenotterna förföljdes av den franska staten/kronan och katolska kyrkan. Efter upphävandet 1685 av ediktet i Nantes, som gett dem viss religionsfrihet, lämnade mer än 300 000 hugenotter landet. Ett hundratal kom under 1600-talet till Sverige
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Hugenotter

Med tanke på de många franska namnen och släkterna i 1600-tals källorna i Stockholm...
Vilka hörde till huggenotterna och vilka hörde till bruksfolket med vallonsk härstamning??
Har någon forskat mer ingående på detta? Några utgivna böcker m.m. som har publicerats?

Mvh
Mikael Eriksson

[Jan Johansson]

Hej Mikael,

Tack för all information ...och för visat intresse!

Eftersom Barchon tydligen uttalas bårrschå'ng tycks det mig tyvärr inte troligt att detta namn skulle bli stavat som Bancon på svenska. En svensk variant av Barchon (bårrschå'ng) borde ha fått bokstaven å eller o efter bokstaven B, och inte bokstaven a, eller? I och för sig kan någon svensk, utan franska kunskaper, ha läst upp namnet Barchon (i samband med att personen skulle registreras någon stans) och då uttalat det med ett a-ljut efter bokstaven B.

Informationen i Kjell Lindbloms bok, att Petter Barfong jobbade 1637-38 vid Högfors bruk, tycks mig stå i kontrast med informationen i Sällskapet Vallonättlingars släktlista ("Smältaren Piron de Barchon skriver kontrakt 1632 i Liège men avlider året därpå i Österbybruk"). Var Petter Barfong son till smältaren Piron de Barchon, som dog 1633? Det skulle vara kul att få en kommentar om detta av Kjell och/eller från Sällskapet Vallonättlingar.

Dina avslutande frågor i ditt inlägg, Mikael, tycker jag är intressanta! Tyvärr är jag själv okunnig, men hoppas att du får svar här av någon annan. Förmodligen fanns då, precis som nu, olika skäl till att personer flyttade till andra länder - både ekonomiska, politiska och religiösa och kanske andra typer av motiv. Hur som helst har det slagit mig också att det förekom många släktnamn i Stockholm på 1600-talet med, i mina öron, fransk klang. Dessutom är många av dem identiska, eller snarlika, med släktnamn som fanns samtidigt bland svensk-vallonerna (de vid järnbruken). Om det hade rört sig om bara ett fåtal släktnamn skulle jag "köpa" att sannolikheten är stor att det är en slump att samma (och ett vanligt) släktnamn dök upp på olika platser i Sverige på 1600-talet utan att personerna var släkt med varandra, men det tycks mig röra om ganska många släktnamn.

Angående Charles Boit (dp 10/8 1662 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, CI:1a, sida 455), vars hustru (eller mamma?) eventuellt var fadder till Elsa Maria, så såg jag att han var lärling till Signac, som i sin tur var lärling till Toutin (Charles Boit, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17890, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Asplund.), hämtad 2024-03-20). Möjligen rör det sig om Hinric Toutin, men oberoende av exakt vilken Toutin det var tycks det mig troligt (enligt resonemanget ovan) att denne Toutin var släkting till hovjuvelerare Valentin Toutin, som dog ca 1679 i Stockholm. Valentins svägerska, Johanna Uttenhofen, var svärdotter till Antony (de) Bruyn, som var både handelsman och brukspatron vid järnbruk (eller krutbruk?) i Sverige. Antonys syster, Maria (de) Bruyn, var gift med Welam Momma, som (också) var brukspatron vid järnbruk. Mitt främsta intresse är just släktnamnet Brun och dess förekomst i Stockholm på 1600-talet och början av 1700-talet samt dessa personers eventuella släktskap med de som (jag tror) anses vara "klassiska valloner" och bar släktnamnet Le Brun.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Här står det lite om ovan nämnda Henric Toutin och Valentin Toutin, men tyvärr tycks det eventuella (men mycket troliga) släktskapet inte vara utrett (se sidorna 20-22): https://nationalmuseum.diva-portal.org/smash/get/diva2:1474655/FULLTEXT01.pdf