Göta hovrätt, EVIIAABB:26, 1702, sommarting no 20, sid 34.

[Anna Martinsson]

har lite svårt att tyda det sista stycket, hur många daler och vad det står efter namnet.
Jöns Lasson i Liarumb, böra taga emtt barnagods ifrån käranden fallit efter sahl: Per Ohlsson i haralstorp etthundrade fembtyo dahler Silfmt: Måns Isachsson bör äfwenwähl taga emot egit trettijo(fyr?) dahler 8 öre Silfmt: fallit efter sahl: Måns Ohls (?) i Olarp till dess doter, och Måns Persson tager emot tiugu siu dahler silfmt: fallit till sahl: Jöran Pers barn i wenestadh, och finna swarandene några andra i skyldskap här till, så lembnes dem fryst att söka och leda dett in på dem, dett bästa dhe kunna.

[Anna Martinsson]

Början av texten har jag tolkat så här:

N: 20 Bonden Jeppe Ohlsson i harastorp wisar sig hafwa instembia låtit Lasse Nilsson medh dess sohn i Liarum Måns Isachsson i Olarp och Måns Persson i Siunnarp angående dett käranden föregifwer att wara med några poster barnagods belastats, och han omöyeligen utan sin (?) kan förestå, begär och påstår nu dett swarandene som skyldemän till dhe afledne böra komma honom till hielp hafwandes han inpå sig fyrahundrade fembtyo fyra dahler silfmt:
Swarandene närwarandes, förklara sig således Lasse  Nilsson att han är öfwer sextyo åhr gammal, och förmodar att han blifwer der ifrån befriat.
Måns Isachsson föregifwer att han har in på sig barnagods för sina halfsöstrar till 100 dahler silfmt: och beer att blifwa förskonter.
Måns Persson söskonebarn till Pär Ohlsson förklarar sig att han har nyligen tagit emot gårds(?) och seyer sig icke kunna taga emot barnagods för (?) medels ringhets skull, helst han har på feg(?) des uthan till tiuge dahler Silfmt: gods för dess söstrar, käranden begär at få redning, och äfwen domb.

RESOLUTIE.
Tingsrätten finner skiälligt, att swarandene nembl: Lasse Nilsson med dess son Jöns Lasson i Liarumb, böra taga emtt barnagods ifrån käranden fallit efter sahl: Per Ohlsson i haralstorp etthundrade fembtyo dahler Silfmt: Måns Isachsson bör äfwenwähl taga emot egit trettijo(fyr?) dahler 8 öre Silfmt: fallit efter sahl: Måns Ohls (?) i Olarp till dess doter, och Måns Persson tager emot tiugu siu dahler silfmt: fallit till sahl: Jöran Pers barn i wenestadh, och finna swarandene några andra i skyldskap här till, så lembnes dem fryst att söka och leda dett in på dem, dett bästa dhe kunna.
Bonden Måns Pärssons i Siunnarp omyndige barns närmaste anhörige sedan dess hustru Kierstina Månsdotter wid (?li)tiden förl:t år genom döden aflidet: Pär Månsson i Olarp, ock Erland Månsson i Gringelstad, till sin säkerhet hålla nu Rättens betygan, ang:de det bm:te hustru ey någon ägendom efterlemnat, som de omyndige 3ne barn, till arf falla kunnat; hwilket så efter en ingifwen skrift, ock (?) undertecknade wittnens münsterskrifwarens Carl Sartlings jemte fierdingsmannens Tue Jönssons i Rickarum betygan, så wäl som som de af  (nemden?), som kände Måns Pärssons (wilkorl?)  å häradsrätten på den inkomne attesten wederbörl: påskrifwit blef

[Markus Gunshaga]

Hej Anna!
 
I inledningen till ärendet nr. 20 får jag det till att Jeppa Ohlsson var bonde i Herrestorp, samt att käranden ”omöyeligen utan sin ruin kan förestå” barnagodset.
 
Längre ner får jag det till att Pär Ohlsson ”har nyligen tagit emot gårdzbruk och seyer sig icke kunna taga emot barnagods för dess medels ringhets skull, helst han har på sigh” dessutom sina systrars arv.
 
I själva resolutionen får jag det till att Måns Isachsson ”bör äfwenwähl taga emot egit trettijo Nije” daler 8 öre silvermynt, och får det med viss tveksamhet till att arvet fallit ”efter sahl: Måns Ohls doter i Olarp till dess doter” samt att ”så lembnes dem frijt att söka och leda”.
 
Det sista stycket i ditt andra inlägg, om bonden Måns Pärssons i Sjunnarp omyndiga barn hittar jag dock inte på dessa sidor i domboken?

[Anna Martinsson]

Tack snälle Markus. Ja, jag var nog lite snabb i fingrarna igen och kopierade in mer text än jag skulle.....