1700-tal Liquidation, militärt sammanhang?

[Anna Peters]

I häradsrättsprotokoll från 1720-talet förekommer på flera ställen ordet Liquidation. Det tycks förekomma i samband med militära utgifter, men jag kan inte utesluta att det kan gälla även andra situationer. Jag uppfattar det som att det rör något slags regelbunden ekonomisk avräkning, men vill gärna förstå mera exakt vad detta betydde. Jag har en till fråga kring detta också, som jag hoppas framgår via textutdraget nedan. Det verkar som att allmogen i vissa fall får kontant betalning för vissa produkter, (nedan: får). Det får mig att tro att åtminstone dessa produkter inte avsåg ordinarie skatter eller avgifter. Vad var det i så fall för typ av transaktion? Man skulle kanske kunna uppfatta den här kontanta ersättningen som en likvidation av produkterna i fråga, men jag förstår det som att begreppet används bredare än så. 
Inom parentes är inte detta orsaken till mitt intresse för protokollet, men man vill ju gärna förstå vad som avses. Begreppet återkommer på flera ställen i texten.

"Ännu orijmeligare är att Länsmannen will betahla pundetahls, det slackt som 1718 in Julio till Armeens durchmarche uthtogs och wärderades styckeahls efter ricktig Längd pag. 318, så att han ofehlbart bör wara answarig för de pag. 45 så som disputable afsatte 493 D. sökiandes Befallningsman Sundberg på hwilken han sig beropat det bästa han gitter om Boskapen till wickten kunnat wara sämbre än han till stycketahls accorderat. Hwad siälfmyndighet Länsmannen brukat till Allmogens stora skada med innehållande af 7 D. 12 ./. för hwart Boskaps Creatur som 1718 in Julio uthtogs och affördes till Jämpteland, det uthwijsa Liquidationen pag. 45 til 49, men som Längden från pag. 320 till 326 är alldeles ostridig både till quantiteten och qualiteten så är och Lag lijkmätigt att det prijs och wärde som är träffat och slutit wijd (uttaget?) bör stå fast, kommandes den sedermehra tijmande antagen magerhet eller annan skada under resan på köparens men ingalunda säljarens Risico och således bör Länsmannen vara answarig för de pag. 49 för stridige utsatte 3326 D. Hwad angår de 16 st. Fåår som Länsman allenast will bethala med 6 mkr stycket och hwarföre således 10 D pag. 55 så som disputable blifwit upptagne, så är det så mycket mera obilligt som slika creatur på denna orthen icke allenast intet blifwit för så ringa prijs sållde, utan och hade han bordt innan de uthtages låta dem tillbörligen wärdera, och icke så egenwilligt tillbinda betahlning sedan Allmogen släpt sitt uthur händerna."

[Jörgen Tollesson]

Det är skulder som ska likvideras (betalas).

Kronan hade stora skulder efter Karl XII:s krig, för både löner och varor. Det ser ut att vara detta som det handlar om här.

[Anna Peters]

Tack, jag har ändå svårt att få ihop det. Tyvärr är det alldeles för långt att kopiera in hela texten och jag har svårt att välja vilka partier som kan vara mera relevanta än andra. Jag kopierar ändå in ett ytterligare avsnitt nedan. Utifrån min bristfälliga förståelse uppfattar jag "likvidationen" som någon sorts avräkning/avstämning enligt en förteckning. Jag uppfattar också att transaktionerna sker mellan allmogen och kronan, men inte i form av att kronan betalar skulder till allmogen. Jag förstår det inte heller som att kronan driver in pengar från allmogen för att betala skulder till andra aktörer, eftersom bönderna tydligen får betalt för får, kött, smör och annat som de levererar. Jag känner inte till hur det gick till vid dåtidens krigskommenderingar, men kan det ha varit så att det uppkom extra kostnader (= behov av förnödenheter) som inte finansierades via vanliga skatter eller de skyldigheter som rotebönderna hade, och som då fick köpas in extra från bönderna? För det är bland annat det som jag tycker mig kunna läsa in. Produkter rekvireras från (och betalas till) bönderna för att gå till Jämtland och andra ställen, eller för trupptransporter.

Wijd 2ne Posters igienom löpande i Liquidationen om 25 D. och 10 D. koppt sub Pag 43, för 14 st Fåår á 10 marker stycket. Befant man Länsmannen Lundman hafwa nekat sig mer än 10 st. Fåår handfått och allenast tillbudit dem betahla med 1 D Koppt stycket. Dock har Länsmannen Lundman dem wijd sidstl. Ting hållne ransakningens 6te punkt berörde af allmogen påtalte quantum af 14 st Fåår tillstått. Hwad prijset beträffar så postod enständigt Länsman det han eij mer uppburit för Fååren af Cronobefallningsman Lars Sundberg än 1 D. stycket. Detta Wijdgick denne, säijandes att finska officerarne hwilka Fåren fått ingalunda mera wille bestå, utan uthtagiande dem för det prijset som han wille bestyrckia med ett nu uppwijst af Regimente Gustaf Gisselkors quitence dat. D. 18 Junij sidsledne åhr 1719, öfwer hwilcken medfart Befallningsman Sundberg sig beswärat hos Landshöfdingedömet hwarpå intet swar förluppit dock innehöll samma quitence eij högre än 3 st fåår det öfrige stod man I mangel af bewijs I osäkerhet. Så war eij heller att bestyrkias det meromrörde Fåår blifwit föruth wärderade. I anseende hwar till Länsmans Debet i det måhlet effter hans tillstående blifwer 14 D. Koppt warandes denne boskapsgiärd uthgiord om Sommaren 1719, fast den i Liquidationen är uppförd för 1718, som klart war då man jämförde förtecknngen pag. 312 med samma Liquidation

Den lijkmätigt pag 318 in Julio uthgiorde Boskaps Giärd, tyckte H. Secret. Todin orimeligen hafwa bordt uträk(  ) sedan Creaturen blifwit wärderade uti Kiöttwigt. Cronobefallnignsman Sundberg swarade at han det måst giöra efter Finska troupernes påstående som welat följa Tågordningen, därest ingen Boskap nämbnes utan Kiöttgiärden. Nu är wähl i Liquidations Protocollet .. ? 45 och den disputable columnen Lundman på wärderingen af berörde lijsta pag 318 debiterad för samma Boskap till 493 D. Koppt. Men af Räkningen med Befallningsman Sundberg pag. 524 är klart det denne honom eij högre för denne Giärd Crediterat än till 477 d. 24 ./. hwilka Cronobefallningsman Löfberg gåttgiordt under en summa af 894 D. som är infördt uti Liquidations protocollet 48 pag.

[Jörgen Tollesson]

Sverige var en diktatur på Karl XII:s tid. Kungligt envälde och militärstat. Putin skulle ha känt sig hemma...

Och det var krig och armén var på marsch, bl.a. till Norge. Och på vägen genom landet försåg man sig med vad man behövde i de gårdar man passerade: Spannmål och boskap till mat, hästar till transporter, hö till hästarna m.m. Och längs gränsen mot Norge byggdes också militära magasin med förnödenheter som rekvirerades från olika håll i landet.

Men eftersom den svenska armén inte var i fiendeland i Sverige - även om man uppträdde som om man var det - så betalade man, åtminstone för en del och efter behag.

En del fick bönderna betalt i nödmynt, men en del av betalningen fick vänta tills efter kriget och Karl XII:s död. Många fick vänta i åratal. Också officerare (eller deras enkor) fick vänta på innestående lön.

[Anna Peters]

Tack! Jag får läsa helheten med detta i åtanke och se hur jag får ihop ekvationen i mitt huvud. En kompletterande fråga är om just denna tillämpning av begreppet likvidation förekommer mera generellt i riket och om det var specifikt knutet till militära finanser?

[Jörgen Tollesson]

Det var väl framför allt för militären som kronan hade skulder under Karl XII:s tid. Men ordet likvidation förekommer också i civila sammanhang och under andra tider, både i samband med kronans och privatpersoners skulder. (Och i dag används ordet likvidation om upplösning av ett bolag.)

En sökning i Nationella Arkivdatabasen (NAD) ger 236.857 träffar på "likvidation*". 

T.ex. finns Krigsarkivets serie Likvidationer: Stora nordiska kriget (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/KrA/0090) för obetalda löner till militärer. Och under Karl XI:s tid tillsattes Likvidationskommissionen (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/5326) för kronans obetalda skulder.

[Anna Peters]

Tack igen! Jag försökte kolla i SAOB och projekt Runeberg för att få lite tips, men jag skulle naturligtvis ha också ha tänkt på att söka i NAD... Då ska jag dyka ner i "storyn" med en något tydligare föreställning om bakgrunden till huvudtemat - en länsman som å det grövsta missbrukar sin ställning.

[Bertil Johansson]

Jag har sett begreppet Likvidation användas i rättegångsprotokoll i helt civila sammanhang. Vanligen rör det sig om två personer som har stämt varandra för skulder samtidigt som ingen vill betala den andre med hänvisning till genskulder. Rätten kan då kräva att parterna upprättar Likvidation. De får göra en sammanställning av alla sina krav och motkrav och räkna fram en nettoskuld för endera parten. Detta görs ofta med hjälp av en betrodd opartisk person, till exempel en nämndeman.

[Anna Peters]

Det låter lite mera som det jag förknippar med ett nutida likvidationsbegrepp, även om jag inte är ekonom. Den likvidation jag undrade över är ju uppenbarligen besläktad, men verkade ändå ha en specifik betydelse kopplat till militära utgifter. Man "pratar" i rättegångsprotokollet om likvidationen som att den är en väl känd och förmodligen återkommande procedur som rör många/alla.