Inga självägande bönder i Härlunda 1745?

[Anders Toresson]

Jag har hört talas om en artikel införd i Skara Posten från den 12/10 1949 skriven av signaturen T.H. med rubriken ”Ingen självägande bonde brukade Härlundajord 1745”.

Artikeln är skriven utifrån att ett skifte av Härlunda sockenskog som då fördelades mellan socknens samtliga hemman. En lista finns med på samtliga ägare som ger vid handen att samtliga gårdar var antingen kronojord, frälsejord eller möjligtvis någon annan rik person som arrenderade ut sin jord. T.H skriver att 1949 rådde snarare det motsatta förhållandet.

Det verkar som att hela Härlanda i mitten av 1700-talet bestod av arrendebönder. Är det någon som vet mer om detta? Hur kan det ha blivit så? När kan detta ha upphört och jorden såldes till självägande bönder?

[KG Hammarlund]

Ja, det tycks möjligt utifrån storskifteshandlingarna från 1745:
https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/16-h%C3%A4%C3%A4-1e/0001kt5k/lm16/REG/16-h%C3%A4%C3%A4-1e/Storskifte

Det finns vad jag kan se i handlingarna inga uppgifter om vilka gårdar som är frälse, krono eller skatte men tydligt är att ägarna i många fall är adliga och/eller officerare. Det finns två gårdar med namn Skattegården (Härlunda och Skrelunda) - den ena ägs av en kapten, den andra av en prost.

[Jörgen Tollesson]

Enligt 1745 års jordebok ser fördelningen ut så här i Härlunda socken (i Skånings härad, Skaraborgs län):

Skatte   3 3/4 mtl [20,5 %]
Krono   7 1/4 mtl [39,6 %]
Frälse   7 5/16 mtl [39,9 %]
Summa   18 5/16 mtl

Vem som äger gårdarna framgår inte av denna jordeboken. Skattegårdarna kan ju ha varit arrenderade.

Härlunda socken börjar på s. 596 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055809_00298), sammandraget finns på s. 599.

[Anders Toresson]

Tack båda för intressant information som kompletterar varandra bra. Men jag inser att jag får träna på 1700-talssvenskan. Dock hittar jag inte den gård som jag är mest intresserad av, Stora Gryte, men den kanske gömmer sig där i texten?

Kan de båda skattegårdarna vara på de 3 3/4 mtl som är redovisade?

Finns de andra jordeböcker från andra årtal att titta i för att se en förändring?

[Jörgen Tollesson]

Det finns flera exemplar av jordeböckerna:

Kammarkollegium:
· Arkivförteckning. Det är som synes bara vissa år som finns på nätet hos SVAR/RA.
· Arkiv Digital har 1825: AID a8482.

Landskontoret (länsstyrelsen):
· Arkivförteckning. Inga finns hos SVAR.
· Arkiv Digital har en del år: AID a1663.

[Jörgen Tollesson]

De gårdar i Härlunda socken som heter Skattegården är jordeboksgårdar i byar med flera jordeboksgårdar. De har då bara fått det tillnamnet för att skilja dem från övriga gårdar i resp. by (t.ex. Ekegården i Härlunda by eller Smedsgården i Skrelunda by).

Men det finns fler gårdar i socknen som är skattegårdar. I 1745 års jordebok finns det fyra kolumner efter gårdsnamnet. Den första är gårdens nummer inom byn. Det tre följande visar jordnaturen och mantalet: Skatte, krono, resp. frälse.

Stora Gryte är detsamma som Gryteslätt (s. 598).

[Anders Toresson]

Om jag har förstått det hela rätt är då Stora Gryte/Gryteslätt en ett frälsehemman på 1/2 mtl. Men vad är det mer för information som står på raden. Texten i mitten t ex som är något med räntan? Det som följer sedan är väl uppdelningen av marken i olika delar och avslutas med vem som äger hemmanet.

Jag har två frågor som följer på detta. Går det att se någonstans vem som arrenderade Stora Gryte vid den tidpunkten? Kan det under 1700-talet funnits några torp på Stora Gryte?

[Jörgen Tollesson]

Räntan är jordeboksskatten, vilken frälsegårdar till största delen var befriade från. Sifferkolumnerna i mitten är summorna för räntan (rubrikerna finns i bokens början).

Vem som brukade gården, och om där fanns torp, framgår av mantalslängden.

[Anders Toresson]

Jag vill givetvis tacka för all hjälp jag fått i detta, Jörgen Tollesson. Jag inser att jag har mycket kvar att lära. Mantalslängderna är intressanta, dock lite svårlästa. Tyvärr har Härlunda ett glapp mellan 1745-1763 vilket är intressanta år för mig, men det är väl så det är med släktforskning. Man kan inte få allt.

[Kalle Birgersson]

De saknade mantalslängderna finns på Arkiv Digital.

[Jörgen Tollesson]

Arkiv Digital har alla mantalslängder 1745-1763 för att de också har landskontorets (länsstyrelsens) exemplar av längderna (AID a1663).

Riksarkivet/SVAR har bara Kammarkollegiums ex. av mantalslängderna, och där finns alltså inga bevarade längder 1745-1763.

AD har också Kammarkollegiums ex. (AID a3945), men normalt bara de år som inte finns i landskontoret.

[Anders Toresson]

Det låter bra, men har ArkivDigital lagt in Västergötland för mantalslängder för denna tidsperiod?

[Jörgen Tollesson]

Mantalslängderna ligger under resp. län, i det här fallet alltså Skaraborg. Och där finns 1745-1763, och också många fler år.

Använd AID från mitt förra inlägg, så kommer du direkt dit.