Fader enligt dopattest eller bouppteckning?

[Anette Asplund]

Hej,
På ett generellt plan - vad kan man lita mest på när det kommer till angiven fader? Jag har en ana som enligt dopattest har en namngiven fader X men i bouppteckning efter Y så står samma ana angiven som hans dotter... Modern har haft en relation med båda männen. Anan har samma efternamn som Y. Otroligt rörigt!
Hur kan man forska vidare för att ev bevisa än det ena, än det andra?

[Kalle Birgersson]

Det är väl DNA som gäller då, modern kanske inte ens själv vet vem av dem som är fader till barnet

[Harald Nordius]

Som sagt om du vill veta säkert så är det DNA som gäller. Det ju lite knapphändiga uppgifter du ger , men åtminstone sedan adoption infördes i svensk lag är följande scenarion möjligt:
Modern får dottern med X som angiven fader. Senare gifter sig modern med Y som adopterar hennes dotter. Därmed bryts de juridiska banden mellan X och dottern och hon blir arvinge till Y.

[Anette Asplund]

Tack för era svar. Det är spännande att tänka att DNA är nästa steg, men jag är inte riktigt där än...

[Erik Stenhols]

Hur ser bakgrunden ut för äktenskapen? Var fader X avliden när Fader Z gifte in sig i familjen?
Isådana fall kan Fader Z "legalisera" (adoptera) barnet och göra denne till arvinge. Står det också att Fader Z efterlämnade sig en dotter, eller står det att han efterlämnade sig en hustru som hade en dotter?

Dopattest och bouppteckning presenterar två olika bilder av släktrelationer.

[Maud Svensson]

Legalisering var inte detsamma som adoption.
Legalisering innebar att de (förmodat) biologiska föräldrarna till ett oä barn gifte sig vid någon tidpunkt efter barnets födelse. Därmed förvandlades barnet till äkta och fick samma juridiska ställning som barn födda inom äktenskap.

Det framgår inte vilken tid Anettes fall härrör från, men det kan vara på sin plats att påminna om att adoption inte var möjlig i Sverige före 1917 och att det under några årtionden framåt rörde sig om ”svaga” adoptioner, där de juridiska banden till den biologiska modern eller till båda de biologiska föräldrarna delvis bibehölls.

[Anette Asplund]

Hur ser bakgrunden ut för äktenskapen? Var fader X avliden när Fader Z gifte in sig i familjen?
Isådana fall kan Fader Z "legalisera" (adoptera) barnet och göra denne till arvinge. Står det också att Fader Z efterlämnade sig en dotter, eller står det att han efterlämnade sig en hustru som hade en dotter?

Dopattest och bouppteckning presenterar två olika bilder av släktrelationer.

Fadern som uppges på dopattesten är aldrig gift med modern, inte heller den som i bouppteckningen anges vara fader. Fadern på dopattesten dör 30 år efter den andre tänkbara fadern. Fadern på dopattesten får samma år, 1858 i januari en dotter med en annan kvinna. OM han levt med två kvinnor som båda fått barn med honom som fader - borde det inte ha uppmärksammats på något sätt? Flera mil mellan familjerna iofs. Jag finner inga spår än som varken utesluter eller bekräftar vem som är mest sannolikt rätt fader. Fadern på dopattesten hittar jag ingen bouppteckning från. I den bouppteckning jag hittar på den andre fadern så står det "....samt 3ne med henne sammanhafvde barn... Och så nämns flickan vid namn med sina syskon. Klurigt det här!

[Anette Asplund]

Legalisering var inte detsamma som adoption.
Legalisering innebar att de (förmodat) biologiska föräldrarna till ett oä barn gifte sig vid någon tidpunkt efter barnets födelse. Därmed förvandlades barnet till äkta och fick samma juridiska ställning som barn födda inom äktenskap.

Det framgår inte vilken tid Anettes fall härrör från, men det kan vara på sin plats att påminna om att adoption inte var möjlig i Sverige före 1917 och att det under några årtionden framåt rörde sig om ”svaga” adoptioner, där de juridiska banden till den biologiska modern eller till båda de biologiska föräldrarna delvis bibehölls.

Mitt fall härrör till 1858.