I vilken socken bosatte sig det nygifta paret?

[Anders Toresson]

Jag försöker bringa reda i min farmors morfars farfars fars föräldrar. Hans namn var Jonas Herlin, född 1747 i Härlunda socken.

Namnet är taget under hans tid som elev på Skara trivialskola och gymnasium. Innan dess hade han ett annat efternamn, antagligen ett patronymikon. Med hög sannolikhet är han samma Jonas som i Härlunda kyrkboken står som döpt den 15 februari 1747. Med är endast faderns efternamn, Andersson och att han var från gården Gryte. Det verkar vara kutym vid den tiden att inte moderns namn är med.

Möjliga kandidater till att vara hans föräldrar är drängen Olåff Andersson och pigan Ingrid Nilsdotter gifta den 4 juni 1742. Ingrid är från gården Gryte, men Olåff kommer från en annan socken som troligen är Vilske-Kleva (inte helt lätt att se detta).

Dessa skulle kunna vara Jonas Herlins föräldrar förutsatt att de blev kvar i Gryte, eller i alla fall i Härlunda socken. Hur troligt är det att Olåff bytte gård och socken och inte Ingrid? Min föreställning om bosättning vid giftermål vid den tiden är att makan flyttade till sin make och inte tvärtom. Men jag kan givetvis ha fel.

[Jörgen Tollesson]

Jag vet inget om just detta par, men rent allmänt kunde paret absolut flytta till hustruns föräldrargård.

[Anders Toresson]

Tack för svar, Jörgen. Och det låter troligt. Men just för detta par, eller för den delen liknande par i samma situation som var dräng och piga. Hur kunde det bli då? Det fanns förmodligen ingen föräldragård att flytta till.

[Jörgen Tollesson]

När det står dräng och piga i vigselboken, så betyder det bara att de var ogifta. De kan ha tjänat som dräng och piga, men de kan också ha bott hos föräldrarna.

Och om de tjänade som dräng och piga, så betyder inte det att det inte fanns en föräldragård. Barnkullarna var stora och alla bondsöner och -döttrar stannade inte hemma hos föräldrarna tills de gifte sig. Att tjäna några år som dräng eller piga på andra gårdar var helt normalt.

Du får kolla i mantalslängden vilka som bodde i Gryte vid tiden för vigseln.

[Jörgen Tollesson]

Den Jonas som döps den 12/2 1747 är son till en Anders:

"d. 12 Christnades Anderses Son i St. Gryte Jonas"

Anders är alltså faderns förnamn.

[Jörgen Tollesson]

Den 3/4 1761 förrättades bouppteckning efter Anders Svenssons hustru Maria Pettersdotter i Stora Gryte i Härlunda socken (Skånings HR FII:7, s. 369; AID v144018.b188.s369).

De har tre barn: Sonen Jonas och döttrarna Bolla och Lena.

[Anders Toresson]

Här visar jag min okunnighet när jag trott att det stod Andersson och inte Anderses när jag läste detta i kyrkboken. Jag vidhåller dock att det är den 15/2 då jag tycker att klammern för faddrarna går in i siffran. Men här tar verkligen min fråga en tvärvändning och blir rätt ointressant, i alla fall för detta fallet.

Bouppteckningen stärker det du skriver. Det ska sägas att Jonas Herin döper en av sina döttrar till Maria och det rent ut sagt vimlar av Maja och Maria därefter i släkten. Min Farmors mor hette t ex Emma Maria Herlin.

Jag tackar verkligen för hjälpen. Men det ska sägas att några år innan Jonas dop är det en pojk som döptes till Nils (1 maj 1742) och som också har en pappa som heter Anders. Men han kommer från Lilla Gryte, så det fanns väl två Anders samtidigt på gårdarna vid Gryte.

[Jörgen Tollesson]

Ja, om man förstorar bilden och läser ordentligt, så står det 15... 

[Kalle Birgersson]

15 feb 1747 är ju exakt det datum som senare anges, Fredsberg AI:1, sidan 168, så det stärker sannolikheten för att det är rätt dopnotis

[Anders Toresson]

Ja, just det. Helt rätt att det är det datumet som anges i Fredsberg. Det skulle jag givetvis ha tänkt på.