Mikkel Sørensen 1586-1641 - uppgifter om barn

[Martin Månsson]

Hej!

Jag har arbetat ett tag med denna person, men har nu fastnat och hoppas någon kan peka mig i rätt riktning. Det finns en del uppgifter i dansk litteratur om hans arbetsliv och sociala liv där jag kunnat bekräfta nästan allt i länken nedan, men jag kan inte hitta något om uppgiften att han hade 5 söner och 4 döttrar. Mikkel Sørensen dog 25 maj 1641 och begravdes i Frue Kirke i København. Finns det några möjligheter att ta reda på vad barnen hette på en person som dog så tidigt i København, exempelvis genom skifte? Jag har uppgift på ett senare skifte 1689 i København på vad jag tror är en av hans söner, Nils Michelsen, där det listas 2 systrar och 2 bröder, men tidigare än så kommer jag inte.

//Martin

Metropolitanerbogen 1939, sid 192:

https://slaegtsbibliotek.dk/929136.pdf

[Niels Just Rasmussen]

Københavns Diplomatarium 6. Bind.
Anno 1635, den 6 maij, epter Ko. Ma. befalning bleffue Peder
Mortensen, byeschriffuer, och Michell Søffrensen, forstander i Wartoe, forordnede till at wære raadmænd her i Kiøbenhaffn, giorde
deris æed och deris sæde strax bekledde.
Side 110: https://slaegtsbibliotek.dk/932199.pdf
&
"Anno 1641, dend 25 maij, er sal. Michell Søffrensen, raadmand, wed døden affgangen udj hane alders 541/2 aar och udj wor
Frue kirche dend 31 dito begraffuit."
Side 111: https://slaegtsbibliotek.dk/932199.pdf

Jeg finder oplysninger om ham i bind 3, bind 5, og bind 6 af Københavns Diplomatarium; men ingen information om hans hustru eller børn.....
Arkivalieonline siger at de ældste bevarede skifter i København er fra 1650, så jeg tror ikke noget skifte kan findes.

Vor Frue Kirke har bevaret fødsler fra 1631 [Begravelser først fra 1649].
- men jeg kan ikke finde nogen dåb af hans børn.
Se fra side 409: https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=17119863#158929,26707664

[Martin Månsson]

Hej Niels, tack för svaret!

Det var ju typiskt att det inte finns så tidiga skifter. Mikkels änka, Mette Nielsdatter, bodde kvar i huset och gifte om sig med en Iver Iversen Rafn, som dog innan 1649. Huset gick dock inte vidare till annan ägare innan 1664/1668. Kan det ha funnits ett skifte efter henne om hon dog efter 1650, eller kan Mikkels barn ärvt genom Rafn? Jag vet inte hur arvsgången fungerade i Danmark på denna tiden.

På sida 3 i Kancelliets Brevebøger 1642-1643 https://slaegtsbibliotek.dk/927559.pdf finns uppgift att det uppstått en tvist mellan änkan/barnen och ledningen på Vartov hospital. Kan det istället finnas domstolsdokument bevarade?

15.Jan.(Christianpris). Miss, til Steen Beck til Vannaas og Melchior
Oldeland til Uggersløfgaard, Rentemestre. Da der er opstaaet nogen
Trætte mellem Lavværgen og Formynderne for Enken og Børnene efter Mickel Søfrensen, forrige Forstander for Vartous Hospital, paa den ene Side og Inspektørerne over fornævnte Vartou paa den anden Side om
adskillige Antegnelser og Mangler, der er gjort i Mickel
Søfrensens Regnskaber, gives der dem Befaling og Fuldmagt
til snarest at fordre Parterne for sig, nøje gennemse fornævnte Antegnelser og siden bilægge de muligt opkommende Tvistigheder i
Mindelighed eller afgøre dem ved endelig Dom og give deres Afgørelse
beskrevet Sj. T. 27, 271 b.

//Martin

[Niels Just Rasmussen]

Der angives en kilde: Sj. T. 27, 271 b
Dette må være Sjællandske Tegnelser nr 27, folio 271 bagsiden!
Her er originalen (s. 279 nederst venstre): https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=19976786#267881,50578734

Københavns byret ser ikke ud til at have doms-arkivalier fra denne tid; MEN
der findes "udskrifter af dokumenter til københavns bytingsprotokol" 1638-1645 [Ingen anelse om den kunne indeholde noget om Mikkel Sørensens enke og Vartov hospitals afgørelsen?]
Denne findes dog ikke online: https://www.sa.dk/daisy/arkivserie_detaljer?a=k%C3%B8benhavn&b=byting&c=&d=1600&e=1660&f=&g=&h=&ngid=&ngnid=&heid=3186348&henid=3186348&epid=&faid=&meid=&m2rid=&side=&sort=&dir=&gsc=&int=&ep=&es=&ed=

NB: Det er 2 rentemestre, som har fået missivet.
Her er en liste over Rentemestrerne:
Sten Beck til Førslevgård var rentemester 1628-1648. [missivet siger "til Vannaas"]
Melkior Oldeland til Uggerslevgård var rentermester 1640-1648.
Kilde: https://www.roskildehistorie.dk/oversigter/embeder/rigsembeder/rentemestre.htm

Kunne en afgørelse så ligger et sted i Rentekammeret?! [men hvor ??]
Det kan dog også være at sagen er blevet afgjort privat (mellem de unavngivne lavværge/formynder og Vartov Hospital), uden at der behøvede forelægge en dom.
 

[Martin Månsson]

Ja men titta, det är ju suveräna hänvisningar. Tack igen! Jag arbetar på att läsa danskan.

Den Michel Sørensen jag letar efter hade en son, Jöns Mikkelsen Ehrenborg 1621-1690, som enligt många svenskspråkiga källor ska ha varit just rentmester (räntmästare) under Christian IV i Skåne, men jag har aldrig hittat honom på någon lista som den du länkar till, eller heller kunnat utröna en förstahandskälla för påståendet.

Angående vad saken kan ha rört och eventuell afgörelse så bifogar jag ett kortare utdrag (se bild) ur Christian den Fjerdes riger og lande, Volym 8
.

[Niels Just Rasmussen]

Det siges at Jens Mikkelsen (senere adlet Ehrenborg) skulle være født ca. 1621 i Fredericia!

MEN Mikkel Sørensen født 1586 i Farstrup Sogn bliver fra 1616 forstander ved Vartovs Hospital (og ser ud til udelukkende at bo i København til sin død i 1641).
Det tyder altså meget kraftigt på at Jens Mikkelsen (Ehrenborg) er søn af en anden Mikkel. 

Ser oplysningen her:
Ehrenborg(h), släkt
Ehrenborg (Ehrenborgh), släkt, urspr. från Jylland. Den där födde Jens Mikkelsen (vars fader uppgives ha varit tingsfogden Mikkel Sorensen) uppges själv ha varit räntmästare hos Kristian IV.
Kilde: https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/16658

Der ser ikke ud fra Roskilde-historie hjemmesiden at være nogen rentemester ved navn Jens Mikkelsen (jeg har ikke kunne fundet noget om "Skånske rentemestre": De 2 rentemeste i København dækkede jo hele Danmark -> det kan jo være han har løjet, da han kom i svensk tjeneste fra 1658.

Jørgen Vind, som var rentemester 1623-1643 boede i Skåne, men da han blev rentemester flyttede han til København, og da han gik af flyttede han tilbage til Skåne, hvor han døde i 1644.
Se hans børn fødesteder nederst og man kan følge hans bevægelse.
Kilde: https://www.reventlow.dk/tng/getperson.php?personID=I5420&tree=reventlow

[Martin Månsson]

Ja precis, och jag har försökt pussla ihop det där:

- Mikkel Sørensen född 1586 i Koldby i Farstrup sogn, och död i København 1641. Men jag har inte hittat något Koldby där, men det finns ett Kølby i Farstrup. Farstrup verkar dock stämma så långt att han har livslånga vänner därifrån i form av familjen Friis https://da.wikipedia.org/wiki/Christian_Friis_til_Kragerup
- Mikkel Sørensen enligt andrahandskällorna för Jens Mikkelsen istället född 1586/1590/(1595) i Nølev, Odder (död i København 1641 enligt en andrahandskälla).
- Vidare att Mikkel Sørensen i andrahandskällor benämns tingsfogde på Jylland (någon gång Nöllöv), när tingsfogde verkar vara en lokal titel för bara Skåne under dansk lag.
- Mikkel Sørensen 1586-1641 är istället Byfogde i København, och rådman.

- Att sen Jens Mikkelsen skulle vara född i Fredericia 1621 blir kanske ännu krångligare när staden får sitt namn 1664? Fredericia nämns bara i en källa tror jag, i övriga svenska källor står det 11/11 1621 Jutland enbart.
- Också att Jens ska ha varit räntmästare men inte lämnat spår av det, han var dock svensk skatte-kommissarie från 1670.

Här finns en ytterligare intressant, muntlig historia: https://digitalcommons.augustana.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2416&context=swensonsag
Nils Michelsen 1611-1683 är sedemera bekräftad vara bror till Jens Mikkelsen, genom uppgifter om skifte i København, och DNA-analys.

Sammantaget råder en viss begreppsförvirring, och inte helt tillförlitliga andrahandsuppgifter som verkar vara muntligt traderade fram tills dess att de nedtecknades på 1800-talet!

[Niels Just Rasmussen]

Mikkels änka, Mette Nielsdatter, bodde kvar i huset och gifte om sig med en Iver Iversen Rafn, som dog innan 1649. Huset gick dock inte vidare till annan ägare innan 1664/1668. Kan det ha funnits ett skifte efter henne om hon dog efter 1650, eller kan Mikkels barn ärvt genom Rafn? Jag vet inte hur arvsgången fungerade i Danmark på denna tiden.

Hej Martin.

Vielser - Vor Frue Sogn:
Dominica ?1? post Epiphan 1644.
Iffuer Iffuersøn Raffn & Mette Nielsdatter.
Kilde (s. 9 øverst venstre): https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=17119863#158929,26707264

København Skattemandtal 1645 [I Kjøbenhavns Diplomatarium 6. Bind fra side 231].
Leyerstrede:
8. Karll von Mander, hans høstrue, Phillip Ohm, Erich Barker,
Iffuer Rafn, Jens Lauridz, Christian Hubersen, Maren Steensdaatter, Ellen Pedersdaatter, Zibilla von For 2 1/2 rdl.
Kilde (original s. 243): https://slaegtsbibliotek.dk/932199.pdf
&
Skattemandtal 1645:
Nøregade.
4. Iffuer Rafn selff 6 1 1/2 rdl.
kilde (original side 298): https://slaegtsbibliotek.dk/932199.pdf

NB: Dette kan IKKE være faderen Iffuer Raffn (ca. 1573-1643), da han allerede er død.

København Skattemandtal 1645:
Løffstrede:
15. Welb. frue Anne Basis gaard, jboer Catrine Iffuer Raffns och 1 tienistepiige 1/2 rdl.
Kilde (original side 304): https://slaegtsbibliotek.dk/932199.pdf

NB: Denne må være enken til Iffuer Raffn og moderen til Iffuer Iffuersen Raffn.

Om Mette Catharina/Catrine - Iver Ravns hustru.
Kilde: https://www.anneravnskjaer.dk/getperson.php?personID=I024&tree=tree1
&
Her indgår denne oplysning:
Nr. 86. Jochum Bächman haver Mette sahl. Ifver Rauns skiøde, dat. dend 5 martij 1649, udgifven til Wolf Ifversen Raun, Kongl. Mayt. ridefoget, en hindes hauge med fiire fag huus uden Nørreport imoed Wartow; dernest haver Wulf Raun skiøt denne pladtz dend 10 april anno 1654 til Anne sahl. Niels Pedersens, fordum prior i Wartow, ydermeere Anne sahl. Niels Pedersens skiøde, dat. d. 24 septembris 1660, til Jens Nielsen Søegaard smed udgifven, og formelder dete skiøde, at pladtzen ligger imellum hr. Anders Mathiasens pladtz paa dend eene og Sortedams broe paa dend anden side. Paa denne pladtz er inttet allnemaal. Aarlig jordskyld til Paaske 4 Mk. Disse skøder og pladtz er kommen til staden igien anno 1714, som sees i dette 1714 aars kiemner regenskab.

A) Mikkel Søffrensens hustru Mette Nielsdatter var (sandsynligvis) gift med Iver Iversen Rafn: Så er det denne Mette Nielsdatter, som har skødet -> hun har jo nok arvet skødet efter Mikkel Søffrensen!

B) Teksten overover tror at Mette = moderen "Catharina/Catrine", som var gift med Iver Rafn (1573-1643) -> men skødet dateret 5. marts 1649 og stedet ligger imod Vartov, hvilket tyder på at der er forbindelse til Mikkel Søffrensen. Wulf Rafn skøder det dernæst til i 1654 til enken til Niels Pedersen, der var prior i Vartov!

Københavns Borgere 1659:
Nøre Gade.
Mette Iffver Raffns, fattig. [Er dette Mette Nielsdatter?].
Kilde (original side 117, øverst venstre): https://slaegtsbibliotek.dk/925053.pdf
NB: Der var en Iffuer Rafn på Nørregade i Skattemandtal 1645, som nu er virker afdød! 
At mange på listen er "fattige" kan jo skyldes den tabte krig mod Sverige og at København var under lang belejring, hvor overlevelse nok har kostet mange penge!

mvh
Niels

[Niels Just Rasmussen]

Københavns Ejendomme 1377-1728 : VII - Frimands kvarter. Oversigt over Skøder og Adkomster.
Klosterstræde, Gråbrødrestræde Matr. nr. 73
1.5.1635-1.5.1636: Michel Sørensen.
-1667- Iver Ravns enke Mette.
Kilde (original side 102): https://slaegtsbibliotek.dk/931195.pdf
NB: Ingen kilde gives ude til højre for dem, desværre.

Om Mikkel Søffrensen:
"Taksering, at han ejede 3 Boder paa Nørregade og en
Haveplads uden for Voldene, som han havde købt af Raadmand Niels Hansen."
Kilde (original kilde 192): https://slaegtsbibliotek.dk/929136.pdf

Havepladsen uden for voldene må være denne her: [hauge = have; og den er uden (for) Nørreport].
Nr. 86. Jochum Bächman haver Mette sahl. Ifver Rauns skiøde, dat. dend 5 martij 1649, udgifven til Wolf Ifversen Raun, Kongl. Mayt. ridefoget, en hindes hauge med fiire fag huus uden Nørreport imoed Wartow.

Dette kunne muligvis være dommen, hvor han skulle betale penge tilbage til Helsingør (i 1633) eller måske noget helt andet?

Kongens Retterting (Straffesager)
Citantregister til herredagsdombog 1632.
Michell Søffrensen. Forstander på Wartou. Folio 498-527.
Kilde (s. 165): https://slaegt.blob.core.windows.net/slaegtdk/afskrifter/herredagsdombog-register-1616.pdf
&
Kongens Retterting.
Herredagsdombog (1632).
Original kilde starter her med folio 498b:
Kilde (s. 155): https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=17191819#197901,36407542

Finder ikke noget for Vartov eller Mette Nielsdatter i 1641-1643.....(men det er jo nok også en skiftesag, snarere end end straffesag).

[Martin Månsson]

Hej Niels!

Tack, många bra länkar, det börjar bli ett stort pussel, och med informationen du kom med nu har jag hittat tre första indicier:

1) Iver Iversen Ravn som Mette gifte sig med, brodern Wulf Iversen Ravn var enligt uppgift ridefogde i Skillinge 1664 - https://www.geni.com/people/Wulf-Ravn/6000000001776046538
Tabell 53 (generation 1) (Från Tabell 1, s *) Rafn (Iversen enl. Ragnar Odhnoff), Wulf. Ridefogde på Herrevadskloster 1658. Ridefogde på Skillinge 1664. Ridefogde i Bjäre 1676. Kronobefallningsman i Bjäre 1673-1677.

Enligt Kancelliets Brevbøger 1649, sid 125-6 https://slaegtsbibliotek.dk/927586.pdf var ridefogden under Peder Vinstrup i Skillinge 1649 en Jens Mikkelsen! (Jag var och tittade på Peder Vinstrup när de grävde upp honom i Lund 2014, en stor tilldragelse.)

Min Jens Mikkelsen hade också sin första skånska gård i Ausås, blott några km från Skillinge, och släkten i Helsingborg runt hörnet. Jag vet att han bodde i Ausås 1655, men har inte exakt årtal för inflyttning för tillfället.

2) https://slaegtsbibliotek.dk/932199.pdf Københavns Diplomatarium IV sid. 244 med mantalsskrivningen för 1645 där man återfinner på Leyerstrede sammanboende bland andra en Jens Michelsen och en Maren Michelsdaatter i hemmet för en Christen Jensen Bech. Maren är ett av de namn som jag har på syskonen. Christen Jensen Bech är precis som Michel Sørensen 1586-1641 medlem i det danske Compagnie där även kungen är medlem.

3) Wulf Iversen Ravn ser jag nu också var gift med en Otilie född Kock. Deras gemensamma dotter Ellna Wulfsdotter Kock är gift med Michael Schwertfeger som i sin tur är son till Jens Michelsens syster Karen Michelsdaatter!


Ytterligare i sammanhanget intressant uppgift som jag finner i https://runeberg.org/elgenst/2/0426.html Den introducerade svenska adelns ättartavlor avseende Jens Michelsen, ett citat med okänd källa:

”Medan han ännu var dansk undersåte, tillbjöds
honom lagmansbeställningen i Norge, vilken han
dock försakade och kvarblev i Skåne, visade sig
sedan såsom svensk undersåte allt ifrån början
trogen och nitisk för sin nya regent och fick av
honom 1666 adliga friheter, för vilket allt
danskarna vid ett tillfälle, då svenska krigsmakten drog sig
tillbaka, avtvungo honom stora penningsummor,
utplundrade hans gods Hovdala, som han nyssn. år
tillhandlat sig, och avbrände gården; gjorde
slutligen 1688 24/6 genom testamente Hovdala till
fideikommiss för sin ätt.”


Som jag förstår det är detta något som erbjuds honom av danske kungen men som vi såg i länken jag postade tidigare https://digitalcommons.augustana.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2416&context=swensonsag kom Jens Michelsen i bråk med danske kungen och tog aldrig den norska lagmansposten.

//Martin

[Niels Just Rasmussen]

Studerende ved Københavns Universitet 1611-1667:
Kilde: https://www.ronlev.dk/bibliotek/2627.pdf
&
1616: 15- [Augusti.].
Ivarus Corvinus Hadersleviensis, qvi anno 1593 Helemstadij depositus est, et
postea in academia Viteberg, studuerat, et nuper circa Pascha a collegio scholae Haders-
leviensi(s) discesserat.

Lidt interessant at både Ivar Raffn fra Haderslev og Mikkel Søffrensen ankommer til København samme år - 1616!
Er det latiniserede "Helemstadij" = Halmstad i Halland (på dansk var byens navn Halmsted).

Gentofte Kirke har spor af Mikkel Søffrensen!
Prædikestol (Fig. 5 og 7) i Sen-Renaissance, et københavnsk Arbejde af
samme Opbygning og fra samme Værksted som Store-Magleby 1614 (S. 314),
men sikkert noget yngre. De fem Storfelter har Arkader med samme svungne
Kassetteværk. I de fire Felter er der ogsaa her rige Kartoucher omfattende
Muslingeskalnicher med fremspringende Konsoller, der bærer Statuetter af
Evangelisterne. Midtfeltet fyldes helt af Rigsvaabenet. Paa Hjørnerne staar
sirligt skaarne Apostelhermer, næppe af samme Haand som Maglebys, med
Attributter (Vinkelmaal, Sav, Andreaskors, Kølle, Kalk, Nøgler). I Stedet for
Krumknægte har Frisen kun Plader med lodrette Rundstave. Det udladende
Postament er glat med Løvemasker paa Krumknægtene. Herunder en smal
Fodfrise. Stolen er nu udstyret med Hængeornamenter i usymmetrisk Rokoko,
vistnok fra 1757. Fodstolpe og Opgang fra 1927. Den nye Opgang løber parallelt
med Væggen, mens den forrige gik vinkelret paa samme. Rygskjoldet er
oprindeligt, med glat Felt flankeret af riflede toskanske Pilastre. Samtidig
Himmel med skraa Karnistænder paa Forkanterne og gennembrudte
Krumknægte over Plader med Rundstave svarende til Stolens Gesims.
Kun eet af Topstykkerne er gammelt. Paa Himmelens Underside er der et Felt
med Æggestavramme og Due. 1927 flyttedes Prædikestolen fra sin oprindelige Plads
umiddelbart Vest for det andet Vindue fra Østgavlen til Pillen mellem de to
østligste Vinduer i Sydmuren. Stafferingen stammer fra samme Aar.
Ved Afrensningen af Farverne konstateredes den oprindelige, brogede Staffering fra
o. 1630 samt Rester af en latinsk Indskrift: «... oeconomus Værtovi . . . ravit
anno 163?« (»Mikkel Sørensen, Forstander for Vartov, lod dette udføre 163?«),
der suppleredes. Mikkel Sørensen var Forstander 1616—36. Stolen staar nu i
renset Eg med sparsomt rødt og Guld paa Listerne, blaa Bunde, helt forgyldte
Hermer og hvidgraa Evangelister. Rigsvaabenet er heraldisk malet.
Kilde (original side 399-400): http://danmarkskirker.natmus.dk/uploads/tx_tcchurchsearch/kob_amt_390-405.pdf

Vartovs regnskaber mellem 1634-1636 (mens Mikkel Søffrensen var forstander) er faktisk bevaret; men ikke online.
Kilde: https://www.sa.dk/daisy/arkivserie_detaljer?a=&b=&c=vartov&d=1&e=2024&f=&g=&h=&ngid=3779220&ngnid=3779230&heid=1848362&henid=1848362&epid=&faid=&meid=&m2rid=&side=&sort=&dir=&gsc=&int=&ep=&es=&ed=

[Niels Just Rasmussen]

2) https://slaegtsbibliotek.dk/932199.pdf Københavns Diplomatarium IV sid. 244 med mantalsskrivningen för 1645 där man återfinner på Leyerstrede sammanboende bland andra en Jens Michelsen och en Maren Michelsdaatter i hemmet för en Christen Jensen Bech. Maren är ett av de namn som jag har på syskonen. Christen Jensen Bech är precis som Michel Sørensen 1586-1641 medlem i det danske Compagnie där även kungen är medlem.

3) Wulf Iversen Ravn ser jag nu också var gift med en Otilie född Kock. Deras gemensamma dotter Ellna Wulfsdotter Kock är gift med Michael Schwertfeger som i sin tur är son till Jens Michelsens syster Karen Michelsdaatter!

Hej Mikkel.
Disse indgiftningsforhold støtter rigtigt godt slægtsskabsteorien (er ikke et bevis, men kraftigt indicium).

Listen over folk i det Danske Compagnie skulle efter hvad jeg har fundet være i "Det Kongelige Kjøbenhavnske Skydeselskab og Danske Broderskab 1334-1934. 2 bind" af Aage Langeland-Mathiesen i 1934.
EDIT: Fandt listen her:
Så Christen Jensøn Beck bliver medlem i 1629...
Kilde (s. 57): https://archive.org/details/kjbenhavnsdiplo06kommgoog/page/n74/mode/2up?q=%22christen+jensen+beck%22
&
Michell Søffrensøn, raadmand, bliver medlem i 1638!
Kilde (s. 59): https://archive.org/details/kjbenhavnsdiplo06kommgoog/page/n76/mode/2up?q=%22christen+jensen+beck%22

Der var mange Rentemestre i Bech-familien: Lave Beck (1567-1575); Sivert Beck (1596-1622); Steen Beck (1628-1648) alle af Førslevgaard og må formodes at farfar-fader-søn.
Kan Christen Jensen Bech være af den slægt?!

Kjøbenhavns Borgere 1659.
Lederstrede: Christen Jensenn Beck. (s. 92). 
Høybroestrede: Christen Beck den unge (s. 93). [måske en søn af Christen Jensen Bech?].
Kilde: https://slaegtsbibliotek.dk/925053.pdf

Med venlig hilsen
Niels

[Niels Just Rasmussen]

Den Latinske Skole i Slangerup:
Mag. Herman Christensen Beck, f. 22/1 1628 i Kbh.,
hvor hans Fader Christen Jensen Beck var Tolder over det islandske Compagni og Kirkeværge ved
Hellig Geists Kirke; hans Moder var Anna Hermansdatter Steenbuch, død 1653.
Deponerede 1646 fra Kbhs. Skole (imm. 25/5); studerede i 3 Aar ved Universitetet, blev
derefter Informator hos Rentemester Jørgen Rosenkrantz, med hvis Børn han rejste udenlands til 1653;
19/6 1654 Rector i Slangerup (udnævnt af Biskop Laur. Scavenus); 1661 Sognepræst ved St. Hans Kirke i Odense (ord.
I s. A.); 27/6 samme Aar Magister i Kbh.; 2/9 1672 tillige
Provst i Odense Herred. død efter langvarig og smertelig Sygdom af Steenpodagra og Skjørbug 13/4 1681
uden Børn.
Viet 6/4 1662 Maren Falster, f. Krag, D. af Knud
Krag i Steenstrup og Enke efter hans Formand Mag. Peter Nielsen Falster(dep.l629f.Roesk.), f 1/9 1661 i Odense.
3ml. Bloch Fyensk Geistl. ), 829-
Kilde (s. 21): https://skolehistorie.dk/721488.pdf

29. April 1662.
Christen Jensen Beck får Bevilling til handel ved Bosands Havn på Island.
Kilde (s. 266): https://ia803003.us.archive.org/1/items/LovsamlingforIsl000195669v1IslaReyk/LovsamlingforIsl000195669v1IslaReyk_orig.pdf


Jordebogen af 1656 har følgende Ejendomme inden Portene, hvoraf der betales Jordskyld, som ikke findes i den ældre fra
1581: Jordschyld aff hauger oc boeder Wæster wold.
Christen Jensen Bech eyer nu den hauge, som fordom hafuer werit twende platzer och først af Simen Surbeck,
borgemester, och Christoffer Trøner indtaged, liggende mellom Arent Bernttsen, byeskrifuers, hauge paa den syndre och
Engelke Peter Bruns hauge paa den norder sijde, gifuer aarlig jordskyld 2 marck.
Engelke Peter Brunss tilhører nu den hauge, som først er indtaged aff Jørgenn Gaasebrog och siden tilhørde Floris
Seigllegger, liggende mellom Christen Jensen Becks hauge paa den søndre och Hendrick Møllers platz och wandmølle paa
den norder sijde, giffuer aarlig jordskyld j marck. Var 1745 en Del af den Grund, som Vartov stod paa.
Personalhistorisk Tidsskrift. Samfundet for dansk - norsk genealogi og personalhistorie. 1. bind. 1880.
Kilde (s. 81): https://slaegtsbibliotek.dk/937084.pdf

[Hakan Gustafsson]

Uppgifterna om Wollff Raffn på den nuvarande danska sidan tycks gå till  ca 1654. Geni har förutom hans barns födelse första omnämnandet med yrke Ridefogde på Herrevadskloster 1658 och sträcker sig till Kronobefallningsman i Bjäre 1677 efter att även ha varit ridefogde i Skillinge. Hans födelse anges till ca 1603-1604. Wulff skulle således ha tjänstgjort som ridefogde ännu vid 73 års ålder.  Inte helt omöjligt men man kanske även att ridefogde Skillinge i står lägre än ridefogde i Köpenhamns län. Födelseåret skulle även kunna vara felaktigt. På den svenska sidan är det inte klart hur långt källorna är från de primära, hänvisningarna är bristfälliga.   Ragnar Odhnoff citeras i Geni, i Arkiv Digitals Odhnoff samling finns Wulff omnämnd som far till Jeppe Pihls maka Eleonora, med uppgiften att Wulff var fogde på Herrevadskloster (inget årtal angivet). 
Källor: https://www.anneravnskjaer.dk/getperson.php?personID=I510&tree=tree1
https://www.geni.com/people/Wulf-Ravn/6000000001776046538?through=6000000001776103931
Arkiv Digital: Ragnar Odhnoffs genealogiska samling (F, L, M, P) Vol:15 Bild 107.

Som nämnts av andra finns Wulff Ravn även i Helsingborgs Historia, som tycks vara en relativt väl forskat verk. I del 4-1, Försvenskningen: ”Den fjärde snapphanen Niels Haagesen hade följt den danske ridefogden i Bjäre härad Wulf Raun på en expedition mot Krapperups slott i december 1676. De hade fört bort spannmålen från gården och dessutom tagit blyet från Krapperups torn – sannolikt för att tillverka kulor.”
Källa: Helsingborgs historia del 4, bok 1 – Försvenskningen (1969), s. 58.
https://issuu.com/helsingborgsmuseum/docs/helsingborgs_historia_del_4_1

Så jag undrade över ”danske ridefogden”.  I en mastersuppsats från historiska instutitionen vid Lunds Universitet finner vi dessa uppgifter:
När den danska armén ockuperade Skåne 1677 upprättades en amtsförvaltning i Kristianstad under Ove Rammel. Majoriteten av de svenska befallningsmännen flydde men tre stycken gick i dansk tjänst: Wulf Ravn i Bjäre Härad, hans broder Iver Ravn i Norra Åsbo härad och Peter Klein i Södra Åsbo härad.
Källa:  Kim Olsen: Det moraliska priset för legitimitet. Uppsats Historiska instutitionen vid Lunds Universitet 2011, s. 26-27
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1971825&fileOId=1971851
Här har vi uppgiften inte bara att Wulf Ravn var fogde i Bjäre utan även att han hade en bror Ivar som var fogde i Norra Åsbo.  Detta skulle betyda inte bara att Iver Iverson Ravn ännu levde 1677 och att båda bröderna fortfarande var aktiva vid som fogdar vid över 70 års ålder.  Från svar #8 ser det ut som om Ivers hustru var änka 1667.
En referens i uppsatsen går till en bok som möjligen kan ge mer information:
Fabricius, Knud, Skaanes overgang fra Danmark til Sverige: studier over nationalitetsskiftet i de skaanske landskaber i de nærmeste slægtled efter Brømsebro- og Roskildefredene. D. 3, (1676-1679), Gleerup, Lund 1955
Men denna finns inte tillgänglig digitalt, eftersom jag bor i Kanada kan jag inte söka i fysiska bibliotek.

I Helsingborgs Historia uppges att Wolff Ifver Ravn skriver till magistraten i februari 1683 angående skiftet efter sin svärson. Om han var i Sverige så klarade han sig väl undan efter att ha gått i dansk tjänst, det slutade inte lika väl för alla.
Källa: Helsingborgs Historia del 6, bok 1 – Personhistoriska anteckningar (1979), s. 149-150.
https://issuu.com/helsingborgsmuseum/docs/helsingborgs_historia_del_6_1

Är vi helt säkra på att allt detta handlar om samma person Wulf Ravn?

I denna bok nämns fadderskap i Köpenhamn där ridefogden Wulf Christensen Ravn och hans hustru Otilia står som faddrar i Holmens och Vor Frue Sogn1647-1652.  Har författaren angivit fel patronym eller finns det ytterligare en ridefogde Wulf Ravn med hustru Otilia?
Källa:  En samling af oplysninger om borgere der optræder i København i 1600 tallet , Udarbejdet af Karin Andersen mellem 2011-2023, s. 282.
https://slaegtsbibliotek.dk/937084.pdf,

P.S. Från anneravnskjaer.dk angående en Wulfs Iversons son Iver Wulfsen Ravn föreslås att den senare snarare än Wulfs bror var ridefogden i Norra Åsbo. Här framgår även att Fabricius bok tycks ha varit en källa till namnen på fogdarna som gick i dansk tjänst.
https://www.anneravnskjaer.dk/getperson.php?personID=I802&tree=tree1
Enligt samma sajt skulle Wulff Iversen även ha haft en son Wulff men denne tycks ha haft andra befattingar än ridefogde 1677.