Fattighjon, fattigvård, fattighus, Norrbärke, Grangärde, Wik

[Björn Karl Anders Nordin]

Min farfars farfars far Per Nordin 1801-1867 och min farfars farfars mor Hedvig Gustava Grufman 1805-1844 avled båda som fattighjon. Per är i husförhörsböckerna skriven som först mjölnare och därefter arbetare. Man kunde vara arbetare fast man var ett fattighjon. Per avled 23 år efter Hedvig. Jag hittar inte om han bodde på fattighuset eller inte. Hedvig var dock fattighjon när hon avled. Många frågor som jag inte hittar svar på. Dåligt århundrade 1800-talet.

En undran. Var hittar jag fattighusen?
Var kan man läsa om när de togs in i fattighusen?
Var barnen med på fattighuset?
Det är 23 år mellan Hedvigs och Pers död?
Med mera frågor?

deras barn
Per Gustaf (1826-1892) 66 år
Rebecka Sofa Nordin (1830-1851) blev 20 år gammal
Lars Erik Nordin (1834-1872) avled lunginflammation blev 37 år gammal
Karl Jakob Nordin (1843-1844) blev 8 månader

Även om man hade titeln arbetare som kunde man likväl vara fattighjon.

Lite fakta om 1800-talets Sverige
Vad är fattighjon: Person som åtnjöt allmänt fattigunderstöd och var intagen på fattighus, uppbar understöd ur fattigkassan eller försörjdes av en fattigrote bestående av bönder som turvis underhöll den fattiga.
I 1800-talets Sverige rådde en utspridd fattigdom. Många bodde i så kallade ”fattighus” eller ”fattigstugor”, hem som ägdes av socknen och inhyste samhällets allra mest utsatta. Fattighusen var en del av fattigvården, alltså statens omsorg om personer som inte kunde försörja sig själva.
Under 1800-talet inriktades fattigvården mot att ta hand om de som inte kunde arbeta, till exempel gamla, sjuka eller personer med funktionsvariationer. De kunde då hamna på fattiggården eller fattighuset.
År 1869, dvs i slutet av de tre stora nödåren 1867 – 1869, slogs ett dystert rekord inom fattigvården. Då fanns 217.373 registrerade fattighjon i landet. Sverige hade vid den tiden en befolkning på cirka 3,5 miljoner vilket innebär att fattighjonen utgjorde drygt 6%.
Vad man åt: Mellan 12- 1 åts middag, som endast utgjordes av mjölvälling och bröd. Klockan ½ 5 kom aftonvarden , då man serverades potatis och fläsk. Vid 8 –tiden på kvällen åt man gröt (svartegröt). Den åts oftast direkt ur ett träkar placerat mitt på bordet, som kallades för ”hagen” .
Varför så dåligt i Sverige på 1800-talet?
Vid 1800-talets början var tillståndet i Sverige allt annat än gynnsamt. Efter år av krig var landet kraftigt skuldsatt. Infrastrukturen var undermålig, och jordbruket så ineffektivt att Sverige, trots att en majoritet av befolkningen var sysselsatta inom just jordbruket, var nettoimportör av jordbruksprodukter.

Hedvig hade flera syskon alla Grufman
Erik f 1792 avled 9 år gammal
Per f 1793 -1840 47 år
Kristina f 1797 avled 1 år gammal
Katarina f 1798 avled 9 år gammal
Kristina f 1800 blev 10 månader
Karl Gustav f 1802 -1846 44 år
Hedvig Gustava 1805-1844
Johanna Katarina f 1811 5 månader gammal

Pers syskon var
Hans f 1790 blev 7 år
Anna f 1792 okänt
Anders f 1793-1857 64 år
Brita f 1795-1845 50 år
Johan f 1798 blev 15 år
Kristina f 1799 okänt
Per f 1801-1867 66 år
Erik 1804-1855 blev 51 år
Anna Margareta f 1806 blev 6 månader
Kristina Elisabet f 1808 blev 1 år gammal

[Björn Karl Anders Nordin]

Det tycks som fattigvården i hus mest kom igång i städerna efter 1860. Därefter på landsbygden.

I en av Söderbärkes dödsbok finns en anteckning om flytt till en Anders Ersson hemmansägare. Jag hittade en sådan i mitt släktträd.

Anders Ersson var Pers sons (Per Gustaf) frus pappa. Tidpunkten, den geografiska närheten med byarna och släktskapet gör att jag tror de kunde bo där och/eller fick hjälp av honom med viss hjälp av socknen. Så det är min hypotes och det är jag nöjd med.