Södersluss

[Jan Johansson]

Hej,

I en typ av lysningsnotis, daterad 4/9 1686, står att en person var "boendes på wallen vidh Söderslutz:" (Katarina fs CI:4, sida 100). Var låg Södersluss 1686?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=3304%2C217%2C2567%2C1214

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

[Staffan Bergh]

Den låg väl där Slussen ligger idag. Fast själva slussen var en annan: https://sv.wikipedia.org/wiki/Drottning_Kristinas_sluss

[Anne Wetterlind]

Jan Johansson!

Den tidiga farleden var genom Norrström, så det är nog bara en geografisk hänvisning. Finns många fina kartor.

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/19383

Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1533792/FULLTEXT01.pdf

MVH

Anne Wetterlind

[Jan Johansson]

Tack Staffan och Anne för era svar!

Jag var osäker på om Södersluss var nuvarande Slussen eller nuvarande Hammarbyslussen, men den senare fanns kanske inte 1686.

I Holms tomtbok över Katarina församling 1674 står "Wallen" ett par gånger i kvarteret Stadsgården (se bifogad bild). Det kanske var där personen bodde, även om det tycks mig konstigt.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Anne Wetterlind]

Jan Johansson!

Det inrättades på 1620-talet en inrikestull vintertid (kallad Vintertullen) vid Norra Hammarbyhamnen, men det fanns ingen sluss där. Den kom till först på 1900-talet.

https://www.stockholmshamnar.se/historia/platser/stockholm/hammarby-sjo/

MVH

Anne Wetterlind

[Jan Johansson]

Tack Anne för informationen!

Jag misstänkte att Hammarbyslussen byggdes efter 1600-talet, men när jag inte lyckades hitta information om Södersluss tyckte jag det var bäst att fråga här på Anbytarforum.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Anne Wetterlind]

Jan Johansson!

Utmärkt taktik, först egna efterforskningar och sedan fråga anbytarforum.

MVH

Anne Wetterlind

[Annika Byrenius]

Boende på vallen vid Söder Sluss 1686.
Kolla:
Swiddetavlan ca 1700-1720
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/5206

Södra Stadsbrygghuset
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/HK/HK-nya-namn/SE_SSA_0234_J1_20_NS442_HK91.jpg
En vild gissning är, att det låg någon byggnad på vallen i anslutning till Södra StadsBrygghuset. Han kanske bodde i ett rum eller i ett uthus i anslutning till Bryggeriet.
Svärfadern Joachim Bruno var kryddkrämare. Möjligen hyrde han en bod i närheten.
Annika Byrenius

[Jan Johansson]

Hej och tack Annika för ditt svar! Vad fin och innehållsrik Swiddetavlan är!!

Jo, jag såg att det låg hökare-bodar i anslutning till vallarna vid Södersluss och hade därför samma tanke, att kryddkrämare Joachim Bruno hyrde eller ägde en, eller fler, av dem. Jag har också funderat över möjligheten att Joachim bodde i anslutning till Stadsbrygghuset eller till Nya Brygghuset.

Vet man vilka som drev dessa två bryggerier? När började man brygga i dem?

Enligt Holms tomtbok 1679 ägde Clas Bruuns änka en tomt i kvarteret Lappskon, som ligger i närheten av Slussen på Södermalm. Enligt noteringar i Maria Magdalena kyrkoarkiv och i en bouppteckning var Clas Bruun bryggare. Han dog troligen i februari eller i mars 1668. Därför är jag mest nyfiken på uppgifter om vilka som drev Stadsbryggeriet och Nya Bryggeriet (om de hette så) vid Södersluss åren före 1668, såvida de fanns då. Vissa uppgifter tyder på ett släktskap mellan bryggare Claes Bruun och kryddkrämare Joachim Bruno. Uppgiften om att kryddkrämare Joachim Bruno bodde på Wallen, som kan ha legat i anslutning till Stadsbrygghuset och till Nya Brygghuset, fick mig att fundera över möjligheten att bryggare Clas Bruun drev ett av dessa bryggerier (eller båda) i stället för att driva ett bryggeri på sin tomt i kvarteret Lappskon, som jag tidigare tog för givet att han gjorde. Där kom hela bakgrunden till min ursprungliga fråga fram!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Annika Byrenius]

Grunden till StadsBrygghuset från 1600-talet framgrävd 2017. Två husgrunder funna enligt rapporten:

http://www.slussenportalen.se/index.php/component/k2/itemlist/tag/Sj%C3%B6bergsplan

Södra Brygghuset 1771
https://sklivedata.blob.core.windows.net/skblobs/24/24e83c8a-4cf9-4874-990c-25bed31ea0e5.pdf

Karta 1674 över Vallen, Järnvågen, Nya Brygghuset och Stads Brygghuset
https://sklivedata.blob.core.windows.net/skblobs/b7/b7f95e0e-eca4-4ecb-8c07-95f110564db2.pdf

Foto från  Sjöbergsplan 1932. 
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/30230Annika Byrenius

[Jan Johansson]

Tack igen Annika för all information!

StadsBrygghuset, vars grund grävdes fram 2017, misstänker jag kallas "Södra bryggeriet" på hemsidan, som öppnas då man klickar på länken.

På ritningen från 1771 undrar jag om Södra Brygghuset verkligen är med. Om jag har tolkat ritningen rätt är söder rikning uppåt på ritningen, och Södra Brygghuset bör ha legat strax under ritningens underkant.

Min mamma har varit till biblioteket och beställt Harald Thunaeus bok "Ölets hitoria i Sverige: Från äldsta tider till 1600-talets slut" (Almqvist & Wiksel 1968). I den ska det finnas information om "de två stadsbrygghusen på 16- och 1700-talen, det södra vid Slussen och det norra som låg på platsen för den lilla parken invid Rödbotorget, senare vid Kungsholmsbron" i Stockholm (Sten Simonsson i tidskriften RIG, 1969, årgång 52, häfte 3). Jag återkommer om jag hittar något i boken som jag bedömer kan vara av allmänt intresse under det här diskussionsämnet.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Efter att ha vridit och vänt på ritningarna/kartorna från 1674 respektive 1771 har jag nu sett att "Söder brygghus" finns med på ritningen från 1771. Jag bifogar en bild på vilken jag har ringat in bryggeriet med röda linjer.

[Jan Johansson]

Hej igen,

Bäst jag börjar mitt inlägg med att skriva att jag inte har läst boken än (se mitt förra inlägg). 

Istället har jag sett en dopnotis i Katarina församlings volym CI:4, sida 259. Den är daterad 12/4 1688 och det är preciserat att föräldrarna till barnen (troligen tvillingar) bodde på(!) södra vallen vid Slussen. En av faddrarna var kryddkrämare Jochum Bruno, som här blev beskriven med ett "wäl:tt", som jag undrar vad det betyder.

Möjligen, och nästan troligen, var Jochum granne med paret, vars barn döptes. Därför undrar jag också vilken av de två vallarna som kan ha kallats "södra vallen". I Holms tomtbok 1674 tycks de ligga på ungefärligt samma nord-sydlig "breddgrad". 

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=3101%2C938%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

[Annika Byrenius]

Den södra vallen ligger längre österut mot Saltsjön på kartan 1674, i mitt svar ovan.

I Katarina församling den 12 Aprilus 1688 döptes dagswärksbetienarens Öfwer Stockholms Stads dagswärksfolk Sixtus Holms hustru Catharina Johansdotters twenne döttrar, Elisabeth och Maria, föräldrarna bodde på Söder wall wid Slussen.
Faddrar woro dessa, Kryddkrämaren Wälborne Jockum Bruno, Klensmeden Mäster Gabriel i Ormsaltaregränden /Klevgränd/  Wachtmästaren Johan Andersson, Cammarbetjänaren Daniel Harsell.

Quinnsfolken /kvinnfolksvittnen/: Herr Stadts Secreterarens Holmströms hustru. Bruksherrens Erich Christiernssons hustru Agneta von Glaan. Hofslagaren Mester Daniel på Giöthegatans hustru. Hofslagare Mester Magni  wid Munkbroens hustru. Jungfrun Borgmestare Thörnes dotter.
Katarina (A, AB) CI:4 (1685-1692) Bild 135 / sid 259 (AID: v86981.b135.s259, NAD: SE/SSA/0009)

Krumeluren efter Wäl: och Mest:  står för en förkortning av ordet. H:r läses Herr.
Välboren användes enligt Dalins ordbok över svenska språket 1853, som titel på en lågadlig person.

Läser Annika Byrenius

[Jan Johansson]

Hej och tack igen för svar Annika!

Jag håller med att vallen mot Saltsjön tycks ligga mer söderut än vallen mot Mälaren. Där föll min förhoppning om en koppling mellan kryddkrämare Jochum Brun och bryggeriet.  :'( 

Istället håller jag inte med om det du skrev om krumelurerna, men min åsikt bygger bara på min erfarenhet av förkortningar. Min tolkning är att det, efter kolon-tecknet, kommer en eller flera små bokstäver, som är liksom upphöjd/upphöjda. I dopnotisen, som vi har skrivit om i de senaste två inläggen här, har vi exemplet "Mest:^r" och "H:^r". Bokstaven, eller bokstäverna efter kolon-tecknet tolkar jag som sista bokstaven/bokstäverna i en förkortning av ett ord. De två exemplen skulle därför bli "mester" (mäster) och "herr". I dopnotisen tycks det mig stå "wäl:^tt", som kanske skulle kunna betyda "välaktatt" (dvs stavningsform av "välaktade"), "välbetrott" (dvs stavningsform av "välbetrodde"), eller möjligtvis "vällärtt" (dvs stavningsform av "vällärde"), men den sista varianten tycks mig mindre sannolik. Men som sagt, mina tolkningar bygger enbart på min erfarenhet, så om det finns fler referenser till krumelurerna så blir jag övertygad om att de står för "herr". 

Vänliga hälsningar,
Jan