Snapphanen Mölle-Tröels

[Johan Peetre]

"Mölle-Tröels", som Uno Röndahl skrev om, var inte någon förfader eller ens släkting till mig, men jag är intresserad av Östafors bruks historia och har bl a grävt fram lite bortglömd information om platsen på 1680- och 1690-talen, som jag har publicerat på Wikipedia.

https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stafors_bruk_naturreservat

Att "Mölle-Tröels", som verkar kunna betecknas som snapphane, ändå intresserar mig beror på att jag tycker att det vore intressant om man kunde placera denne i en specifik kvarn runt 1660. Gärna då någon kvarn (och/eller sågverk) vid Maglefors (nuvarande Östafors bruk).

Så här skrev Uno Röndahl bl a:

Fragment från denna tid berättar om hur det en gång var. En svensk kornett låg sålunda inkvarterad hos en av bönderna i Sibbarps by i Näsums socken. Fragmenten talar inte om vem denne svensk var eller vad han haft för sig i Sibbarp, men i vart fall slutade den inkvarteringen med att en man vid namn "Mölle-Tröels", möjligen från någon av de otaliga kvarnarna i Näsumsdalen, och ett par kamrater till honom överraskade och sköt kornetten. Tröels råkade strax bli gripen av de svenska människojägarna. För Tröels var utgången given, ty påföljden blev den som svenskarna vanlig en praktiserade. Tröels blev levande upphängd på en spetsad träpåle. Den nu försvarslöse motståndsmannen fick först ett hudsnitt ovanför sätet. I snittet tvingades den spetsiga träpålen och vidare uppåt mellan ryggrad och hud till nacken där den tvingades ut genom den brustna huden. Med bundna händer och fötter och med en hatt med en fjäder i på huvudet och till knektarnas råa glåpord, fick Tröels hänga där tills hans livs ande tog slut.

En natt, en tid därefter tog hans släktingar ner liket från pålen och bar det till kyrkogården i Näsum. Under klockringning och sång grävde man här, mitt i natten, en grav åt Tröels. Vilan blev kortvarig, det dröjde inte länge förrän de skedda kom till svenskarnas öron. Någon "anpassling" hade kanske viskat, eller någon annan som tyckte att en avrättad inte fick ligga i vigd jord. Alltnog, Tröels kvarlevor togs upp och lades på sedvanligt sätt på stegel och hjul. Några av Tröels kamrater fick undergå samma hemska öde, medan åtminstone någon av dem lyckades komma över till Själland, - den enda räddningsorten.

Bakom människojakten i gränssocknarna stod den svenska regeringens utsände översten Georg Henrik Lybecker. Känd och beryktad som en av de brutalaste officerarna i den svenska armén. Denne svensk sattes som chef för straffexpeditionerna i gränsbygderna. Lybecker försökte med sin trupp, att med vapenmakt tvinga den upproriska befolkningen till hörsamhet. Pardon gavs inte, det gällde att till varje pris hävda överhögheten. De som inte fogade sig i detta tvingades ut i de djupa och ogenomträngliga gränsskogarna, men det hjälpte inte, det kom ständigt nya för att med vapen i hand freda sin fädernebygd.

I arkivens gömmor förvaras mängder med exempel på tragiska skånska och blekingska levnadsöden, som i kraft av den svenska annektionspolitiken kom att förverka sina liv i den kamp som pågick. Låt oss här nämna ytterligare något eller några exempel från motståndskampen 1658-1660. I december månad 1660 tillsattes en krigsrätt med generallöjtnanten Ebbe Ulfeld som ordförande. Rätten skulle inledningsvis sätta sig till doms mot tre infångade motståndare, nämligen Lille Gisel från Björkeröd, Ingemand Trulsen och Truls Nilsen Fisk. Deras svåraste brott bestod i att de varit med om att taga ner liken efter anförvanter eller vänner, som lagts på stegel och hjul. De anklagades även för att ha begravt offren "med klang och sång". De steglades kroppar var säkerligen svårt vanställda. De hade antingen tagits av daga genom spetsning eller halshuggning. Steglet, vanligtvis ett vagnshjul på en stör, fick därefter hysa de förgängliga resterna av den olycklige. Det var ingen helhet som lades på hjulet, ty först styckades kroppen och bands fast i bitar och därefter restes stören med sin last mot skyn.

Lille Gisel och hans två olycksbröder anklagades även för att de tvingat länsmannen i Näsum att ge dem pengar och för att de tagit bössor hos honom. Vapnen var, efter kunglig föreskrift, tagna i beslag hos allmogen i Näsum. Lille Gisel hade tillsammans med en del andra motståndsmän från ett stegel tagit ner liket efter en man vid namn Truls Ingemand. Ingemand Trulsen i sin tur hade tillsammans med flera andra varit med om att ta ner sin steglade fader. Därjämte anklagades Ingemand Trulsen och Truls Nilsen Fisk för att de på Ryssberget i Näsums socken skjutit två skarprättare och därefter plundrat deras hus. Innan deras dödsdomar gick i verkställighet skulle de "pinligen varda förhörda och av prästerna förmanas att sin salighet och sanning betänka".

Den svenska krigsrätten dömde alla tre till livets förlust. Lille Gisel avrättades i Glimåkra den 5 januari 1661. I samma månad verkställdes de båda andra dödsdomarna. Truls Nilsen Fisk slutade sina levnadsdagar på Ryssberget, på samma plats som de båda skarprättarna sköts. Ingemand Trulsen slutligen togs av daga vid, som det heter Rye, kanske menas därmed Ryedal i Gammalstorps socken. Vi kan förutsätta, att deras kroppar styckades och bands fast på varsitt stegel.

https://archive.org/details/skanelandutanforskoning/033inledande/

"Lille Gisel" hittar man enkelt på St Björkeröd i Glimåkra socken, där han finns upptagen som "Sohn Gisell" i mantalslängden 1659.

Att "Lille Gisel" fick avrättas i hemsocknen kan ha berott på att hans brott ansågs lindrigare än de båda kumpanernas. De senare verkar istället ha blivit avrättade på brottsplatsen på eller nära Ryssberget.

Jag har snabbt gått igenom jordeböcker och mantalslängder för Näsum, men det är bara i decimantboken 1651, som jag har hittat en passande Truls nämligen en "Thröels Giöngh" i Östa(d). Se länk och bild nedan.

https://arkis2dok.riksarkivet.se/lla/13550/Decimantboken1651.pdf

Östa(d) verkar på den tiden ha legat ungefär där Östafors station/busshållplats låg/ligger, vilket är i höjd med Maglefors (Östafors bruk), vilket då skulle öka sannolikheten att "Thröels Giöngh" arbetade vid en kvarn vid Maglefors och var identisk med "Mölle-Tröels". (Han bör väl även ha varit identisk med Truls Ingemandsen även om Uno Röndahls text inte riktigt verkar koppla ihop "Mölle-Tröels" med Truls Ingemandsen, eller?)

Ägare till gården i Östa(d) verkar Christian Friis (1617-1657) på Ljungby (numera Trolle-Ljungby) ha varit och eftersom Ljungby även ägde skogarna vid Ljungryda (nära Maglefors d v s Östafors bruk), så ökar det sannolikheten för att Ljungby även ägde kvarnarna vid forsarna och då även att "Thröels Giöngh" var identisk med "Mölle-Tröels". Från sidan 77 framgår ägandet av skogarna:

https://www.kulturen.com/wp-content/uploads/2017/06/l%C3%A4ttKulturen-2000-Sk%C3%A5nes-ren%C3%A4ssans.pdf

På kartor från slutet av 1600-talet fanns det i Näsums socken inte jättemånga kvarnar markerade längs Holjeån (kanske 3-4 st), vilket också ökar sannolikheten för "Mölle-Tröels" faktiskt arbetade vid Maglefors (nuvarande Östafors bruk).

Om någon har mer information om denne man eller tycker att det kan vara värt att göra ett försök att spåra honom, så tar jag tacksamt emot all information. Uppgifter om var man kan hitta originalen av rättegångsprotokollen är också intressanta.

[Johan Peetre]

Göran Mendys har kunnat bistå med följande information:

Mölle Truls befann sig en del hos Olof Pedersen i Holje, åtminstone 1658-59. Olof Pedersen hade sågverket i Holje (bruket) och exporterade timmer och plank.

Jag läste därefter själv artikeln om Olof Pedersen från 2003 och hittade i den bl a följande:

Mot aftonen kom Oluff Pedersen med åtta ryttare tillbaka till Holje by. Då han kom på den östra bybron stod Mölle Trülsen där och spände sin bössa och ville skjuta de ryttare som eskorterade Oluff. Men han ropade »Holt är her ingen skada skiedt, men elliest skall i hafwa tack for däds i hafwe lydt mitt biidh och Befallningh. Och då földe de honom enn Part, Och han gaaf dem Maath».

https://www.tidskriftenale.nu/pdfale/ALE-2003-3_v02.pdf

Slutligen har jag hittat följande om "Mölle-Tröels som haffde i druckenskap... ihielskudt denne corneet" skrivet av prästen Hans Andersson i Jämshög den 20 juli 1667:

Hand stod der nogen tid, indtil noogle aff hans paarörende slect aff Göingeherred en nat dristede sig til oc tog kroppen aff jernet…

http://libris.kb.se/bib/824488

Mölle-Truls i Holje (1658-1659) och Sibbarp (1660) kan alltså mycket väl ha varit identisk med Truls Göing i Östad (1651). Både 1651 och 1658-1660 uppehöll han sig i så fall i närheten av kvarnar nämligen den (eller de) vid Maglefors/Östafors (1651 respektive 1660 vid tidpunkten för mordet) och Olof Pedersens i Holje (1658-1659). Kanske hoppade han runt mellan olika sågkvarnar beroende på var det fanns behov av honom.

Med tanke på att "Lille Gisel" kom från Glimåkra är det troligaste kanske att även Mölle-Truls kom därifrån.
 

[Johan Peetre]

Göran Mendys hade i jordeboken från 1654 (finns i Köpenhamn) hittat att den man, som 1651 kallades Truls Göing, sannolikt hade Bendtsen (Bengtsson), som patronymikon.

Göran Mendys hade även bilder från rättegångsprotokollen och där framgår klart och tydligt att Mölle-Truls verkligen hade Ingemandsen, som patronymikon, vilket jag antog, men som inte framgår klart i ovannämnda stycke i Uno R:s bok.

Så de enda saker, som än så länge kan sägas med någorlunda säkerhet, är att Mölle-Truls:

1. hade Ingemandsen, som patronymikon
2. släktingar (och troligen Mölle-Truls själv) var från Göinge härad
3. uppehöll sig vid Olof Pedersens gård och sågkvarn i Holje 1658-1659 (där han gissningsvis arbetade)
4. befann sig i Sibbarp (nära Östafors/Maglefors, där det fanns en kvarn åtminstone 1684) vid mordet 1660

Kanske arbetade han även vid andra vattenkvarnar längs Holjeån (Ammings å, Gemsiö/Jämshög å) än Olof Pedersens i Holje, men några belägg för detta har jag inte kunnat hitta.

Om någon gör det, så tar jag fortsatt gärna emot sådan information.