Ryttaren Eric Bark f.1756 bor i Bragby med sin familj.

[Jessica Olsson]

1792 föds dottern Margreta här och 1796 föds dottern Maria. Där slutar alla spår. Vad gör jag nu?

[KG Hammarlund]

Enligt Ramsta AI:2 sid 202 (Riksarkivet bild 223 sid 71) dör Eric 1801.
Änkan Catharina och döttrarna Margreta och Maria Christina i samma volym sid 293 (Riksarkivet bild 318 sid 163) med anteckning att Catharina avlider 1811-07-16. Margreta flyttar till Sörby by, sid 278 (Riksarkivet bild 302 sid 147) i samma volym och vidare till Dalby 1809. Aven Maria Christina flyttar men jag kan tyvärr inte läsa ut vart.

[KG Hammarlund]

Maja Stina (Maria Christina) Ericsdotter Bark dyker upp i Ramsta AI:3 sid 16 (samma sida i Riksarkivet) som inflyttad från Balingsta 1816 (Balingsta AI:8 sid 99, samma sida i Riksarkivet). Vidare till sid 71 samma volym, därefter sid 80 (Riksarkivet sid 79) där hon står som gift med dragon Erik Wilhelm Holm. Hon får sonen Eric Wilhelm 1821-10-06 men avlider i samband med förlossningen, sonen dör tre dagar senare.

[KG Hammarlund]

Margreta flyttar år 1809 till Dalby enligt Ramsta AI:2 sid 278 (Riksarkivet bild 302 sid 147). På sid 284 (Riksarkivet bild 309 sid 154) i samma volym finns en Greta Ersdotter, född i Ramsta 1792 och inflyttad från Dalby 1810. Det kan tänkas vara samma person. I så fall gifter hon sig med drängen Carl Mostedt och får sonen Lars Eric 1816-12-12 (Ramsta C:2 sid 538, Riksarkivet bild 215). De flyttar till Haga och sedan (1817) till Brötorp, Uppsala Helga Trefaldighet AIa:9 sid 108 (samma sida Riksarkivet).
Familjen flyttar vidare till Fresta där sonen Carl Johan föds 1822-09-04 (Fresta AI:6 sid 71, samma sida Riksarkivet) och dottern Johanna 1826-10-10 (Fresta AI:7 sid 89, samma sida Riksarkivet). I den senare volymen står Greta som änka.
Hon flyttar med barnen Carl Johan och Johanna till Täby (Täby AI:13 sid 158, Riksarkivet bild 167) där hon dör 1841-05-16 (Täby AI:14 sid 190, samma sida Riksarkivet).

[Jessica Olsson]

Tack för all denna forskningshjälp!

[Jessica Olsson]

Jag förmodar att sidhänvisningarna är för Arkiv Digital. Är det ngn som vet vilka de är för riksarkivet?
Undrar var sonen Eric tog vägen också?

[KG Hammarlund]

Jag har redigerat posterna ovan och lagt till sidorna i Riksarkivet, alltid lika retfullt när AD valt egna numreringar.

Lars Eric finns i Täby AI:13 sid 158 med anteckningen att han dött 1838-08-17.

[Jessica Olsson]

Tack för att du la till sidorna för riksarkivet. Ja, det är jobbigt att det är olika.
Jag menar sonen Eric Bark född 17850524 i Ramsta. Om du kan finna honom?

[Jessica Olsson]

De har också en syster till född 1788 Maria Catharina. Inte så lätt att finna kanske.

[KG Hammarlund]

Eric och dottern Anna Cathrina (född 1788-09-23, någon Maria Catharina kan jag inte hitta?) finns år 1800 i Ramsta (AI:2 sid 130/66, Riksarkivet bild 150 sid 66)

Anna Cathrina flyttar till (Uppsala-)Näs 1802-10-04 enligt samma volym sid 202, Riksarkivet bild 223 sid 71. Jag hittar henne senare i Gryta AI:7 sid 77 dit hon kommit från Västeråker 1814 (Gryta AI:7 sid 77, samma sida Riksarkivet).

Erik finns som dräng på andra gårdar och flyttar från Ramsta till Giresta 1840 (Ramsta AI:2 sid 286, Riksarkivet bild 311 sid 156). Hans namn skrivs då Eric Ersson Asp.
Men vart han sedan tar vägen vet jag inte. Inflyttningslängder i Giresta saknas för 1840.

[Jessica Olsson]

Tack för svaret. Det var Anna Catharina hon hette, så det är rätt person.

[Jessica Olsson]

I Ramsta AI:8 p.107 återfinns Anna Catharina Ersdotter och hon flyttar till Giresta 1815. De böckerna saknas tyvärr.

[Jörgen Tollesson]

Jag förmodar att sidhänvisningarna är för Arkiv Digital. Är det ngn som vet vilka de är för riksarkivet?

Jag har redigerat posterna ovan och lagt till sidorna i Riksarkivet, alltid lika retfullt när AD valt egna numreringar.

Arkiv Digital väljer inte "egna" sidnummer.

Ofta har arkiven stämplat nya sidnummer i böckerna efter att mormonerna filmat dem. I sin indexering använder AD då de sidnumren, som också oftast används i registren som arkiven upprättat, medan SVAR/RA använder de gamla handskrivna numren som är de enda som finns på deras gamla mormonbilder (eller inga alls om handskrivna nummer saknas).

Läs mer i Arkivguidens Forum: Källhänvisning: Sidnummer och bildnummer. Inlägget skrevs för tio år sedan, men det är lika aktuellt i dag, eftersom det ständigt påstås att bildleverantörerna har "egna" sidnummer.

[KG Hammarlund]

Jörgen, din förklaring till skillnaderna i sidnumrering i Riksarkivets tjänst Digitala forskarsalen respektive ArkivDigitals på webben är helt korrekt. Och ADs sidnumrering är förstås inte "egen" i betydelsen "unik för AD". Jag borde skrivit "alltid lika retfullt när Riksarkivet och AD valt att utgå från olika sidnumreringar i sina menyer" vilket de ju har gjort i flera av de volymer som nämns i denna tråd.

Därför blir det problem när någon här på forumet som inte har tillgång till AD får ett svar som hänvisar till ADs sidnummer.

Vid källhänvisningar i en vetenskaplig text är olika varianter möjliga och också formellt korrekta så länge det tydligt framgår vilket system som gäller. Personligen skulle jag välja att utgå från Riksarkivet som är den officiella arkivinstitution som "äger" kyrkböckerna och använda den hänvisning som deras webtjänst genererar, t ex:
Örgryte kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13678/A I/10 (1840-1847), bildid: C0041011_00038, sida 54.

Det största problemet med skillnaderna mellan Riksarkivets och ADs sidnumrering vid informationsutbyte här på forumet uppstår när husförhörslängder eller födelse/vigsel/begravningsböcker har flera upplägg där alltså samma sidnummer kan återkomma. Bildnummer istället för sidnummer skulle idealt kunna eliminera detta, men dessvärre överensstämmer inte de heller.

Den "Anbytarforum-länk" som man kan få fram i AD är till föga hjälp för den som inte har tillgång till AD, eftersom RA-länken bara leder till rätt kyrkoarkiv, inte till rätt volym och sida.

[Jörgen Tollesson]

Vid källhänvisningar i en vetenskaplig text är olika varianter möjliga och också formellt korrekta så länge det tydligt framgår vilket system som gäller. Personligen skulle jag välja att utgå från Riksarkivet som är den officiella arkivinstitution som "äger" kyrkböckerna och använda den hänvisning som deras webtjänst genererar, t ex:
Örgryte kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13678/A I/10 (1840-1847), bildid: C0041011_00038, sida 54.

SVAR:s indexering blir ju inte korrekt bara för att böckerna förvaras i riks- och landsarkiv. De använder som sagt de handskrivna numren för att de stämplade saknas på deras gamla mormonbilder.

Dessutom ska ju den som använder AD inte behöva slå upp samma sida hos SVAR för att se deras indexering innan man kan lämna en källhänvisning.

Det största problemet med skillnaderna mellan Riksarkivets och ADs sidnumrering vid informationsutbyte här på forumet uppstår när husförhörslängder eller födelse/vigsel/begravningsböcker har flera upplägg där alltså samma sidnummer kan återkomma. Bildnummer istället för sidnummer skulle idealt kunna eliminera detta, men dessvärre överensstämmer inte de heller.

Det är just för att råda bot på detta som arkiven har stämplat nya nummer i böckerna...  Och det är ju självklart att AD ska använda de stämplade numren i sin indexering, eftersom de också används i arkivens register; t.ex. gårdsregister som är inbundna i husförhörslängderna. Också de registren saknas f.ö. oftast på mormonbilderna.

Problemet vid källhänvisning är egentligen inte att bildleverantörerna använder olika nummer i sin indexering - problemet är att forskare som lämnar en källhanvisning kopierar indexeringen. Det bör man inte göra. Se i stället på bilden vilket nummer sidan har. Om det finns två nummer, så uppge båda, och skriv mp (maskinpaginering) resp. hp (handpaginering) efter numren. Då är det inga problem för en forskare som använder den andra bildleverantören.

Om man ser i boken vilket nummer sidan har, så får man dessutom alltid rätt nummer när det är egentlig sidnumrering (alltså när uppslagets båda sidor har varsitt nummer). Kopierar man indexeringen, så blir det i snitt fel varannan gång, eftersom både AD och SVAR bara anger den ena av uppslagets båda sidor i indexeringen.

[KG Hammarlund]

SVAR:s indexering blir ju inte korrekt bara för att böckerna förvaras i riks- och landsarkiv. De använder som sagt de handskrivna numren för att de stämplade saknas på deras gamla mormonbilder.

Att i vetenskaplig text använda ansvarig arkivinstitutions egen referens kan aldrig vara fel. Att däremot, när det finns alternativ, ge en referens från en avsändare som inte är egentlig arkivinstitution och där materialet dessutom befinner sig bakom en betalvägg är om inte felaktigt så åtminstone olämpligt.

Dessutom ska ju den som använder AD inte behöva slå upp samma sida hos SVAR för att se deras indexering innan man kan lämna en källhänvisning.

Men det är ju just det man behöver göra om man här på forumet vill hjälpa dem som inte har tillgång till AD. De är ju inte särskilt hjälpta av en AD-referens. Om Riksarkivet och AD haft exakt samma bildnummer för sina avfotograferade böcker skulle man istället för att skriva "du hittar honom i Flen AI:3 sid 14" ge hänvisningen "du hittar honom i Flen AI:3 bild 18". Men tyvärr är det inte heller så enkelt, även om skillnaderna mellan bildserierna brukar vara ganska små.

[Jörgen Tollesson]

Att i vetenskaplig text använda ansvarig arkivinstitutions egen referens kan aldrig vara fel. Att däremot, när det finns alternativ, ge en referens från en avsändare som inte är egentlig arkivinstitution och där materialet dessutom befinner sig bakom en betalvägg är om inte felaktigt så åtminstone olämpligt.

Det är arkivens egna referenser som AD använder: Arkivbildarnas namn, volymbeteckningar - och de sidnummer som arkiven själva har stämplat i böckerna.

Att SVAR inte använder de stämplade numren i sin indexering i den "Digitala forskarsalen" beror ju på att de saknas på de gamla mormonbilder man använder i sin internetupplaga av böckerna - men de finns i originalen och används av arkiven i deras egna register.

Dessutom ska ju den som använder AD inte behöva slå upp samma sida hos SVAR för att se deras indexering innan man kan lämna en källhänvisning.

Men det är ju just det man behöver göra om man här på forumet vill hjälpa dem som inte har tillgång till AD. De är ju inte särskilt hjälpta av en AD-referens.

Åter igen: Kopiera inte indexeringen vid källhänvisning. Se på bilden vad det står för sidnummer i boken och ange båda numren när det finns både stämplade (mp) och handskrivna (hp). Problemet löst.