Persöns Hans Hanssons avlidna hustrus hemman 1692

[Karin Desirée Granqvist]

Hej,

i Persön finns i slutet på 1600-talet Hans Hansson i Altersund som motsvarar Persön nr 20 (det står nr 19, men längst bak för Persön står det att ett annat hemman var nr 19) källa: ArkivDigital: Nederluleå (BD) AI:1a (1708) Bild: 185 Sida: 179 genväg v138310.b185.s179

Hans Hanssons äldsta son Olof Hansson med första hustrun ärver hemmanet efter att andra sonen Per fått sin del av arvskiftet. Men Olofs och Pers mamma förefaller ha dött tidigt, för deras pappa Hans gifte om sig. Hans fick barn med nya hustrun och de två försökte vräka Olof och dennes hustru Sissela Jacobsdotter från hemmanet till förmån för ett av deras barn, dvs en av Olofs halvbröder. Halvbrodern bör alltså ha varit vuxen när kravet ställdes, något annat vore orimligt eftersom en omyndig son inte kunde överta en gård - om inte Hans hade tänkt att han skulle företräda hemmanet åt den yngre omyndig sonen de ville ha på gården. Olofs hustru Sissela var därtill brorsdotter till Olofs styvmor, alltså syskonbarn till andra hustrun till pappan Hans. Ärendet togs upp 1692 vid Luleå sockens tingsrätt, källa: Luleå sockens ting extraordinarie ting 30/9 1692, Advokatfiskalen Västerbottens län 1692, Svea hovrätts renoverade domböcker (RA), fol. 440 och 441 genväg v427337.b4520.s441 (på fol 441 nämns Olofs bördsrätt till moderns hemman).

Fast Hans och nya hustrun kunde emellertid inte få iväg Olof från hemmanet eftersom det var Olofs bördsarv efter modern. Det hade intygats av både morföräldrarna och en moster till Olof.

Det betyder att hemmanet var inte Hans Hansson hemman, utan hans första hustrus födelsehemman - och arvhemman. Men vem förestod hemmanet före Hans? Alltså vem var Olofs mammas pappa? Hans verkar ha tillträtt som företrädare av hemmanet ganska tidigt. Jag har trots försök inte klurat ut vem det kunde vara, bland annat för att Persön beboddes av en till med namnet Olof Hansson.

Persön nr 20 i Altersund var i alla fall inte Hans Hanssons födelsehemman, utan hans första hustrus hemmans. Vet någon vem hennes pappa var, vad han hette? Och vet någon vad Hans Hanssons andra hustru hette?

[Karin Desirée Granqvist]

Tack på förhand förstås. Jag blev lite ivrig och postade lite för tidigt...

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

[Karin Desirée Granqvist]

Jag tror det var Peder Hanssons hemman som delades någon gång mellan 1660 och 1665, i alla fall enligt jordeböckerna. P.H:s hemman var 1660 på 1/2 mantal fast var 1665 på 1/4 del, alltså hälften än i föregående JB. Hans Hanssons hemman var på 17/64 i JB år 1665 och hemmanet var på samma mantal när sonen Olof Hansson med första hustrun övertog det. Olof finns i JB 1691.

JB för åren 1661-1664 saknas.

Frågan om hemmanet delades i fler delar. I JB 1667 finns en Per Hansson på ett hemman med 17/64 mantal. Hans Hanssons hemman var på 17/64. I JB finns Per Hansson och Hans Hansson på hemman med samma mantal. En Peder Pedersson dyker upp men han var sannolikt en son till Peder Andersson.

Men för hustrun till Hans Hansson spelar det ingen roll. Hon kan ha varit dottern till Peder Hansson.

[Karin Desirée Granqvist]

Hans Hansson i "Ärtersund" betalade testamente efter hustrun 15 april 1661 (se skärmbild).
Hans Hansson i "Arterson" gifte sig 1 januari 1655 (se skärmbild).
Kvinnan är med största sannolikhet densamma kvinnan. Denna skulle då vara Olof och Per Hanssöners mamma.

En Hans Hansson i Persön gifte sig 23 juni 1661 och han bör vara samma Hans som begravt sin hustru två månader tidigare. Det betyder att "hustrun" i ML till Hans Hansson i Persön/Altersund är frågan om den andra hustrun, dvs Olofs och Pers styvmor.

Glappet 1661-1664 i jordeböckerna betyder att någon gång de åren delade Peder Hansson sitt hemman i Altersund som sedan Hans Hansson bör ha bebott som svärson. Men dottern/hustrun Pedersdotter avled ganska så snart. Hon fick i alla fall två söner som levde till vuxen ålder.

Är antagandet om Peder Hanssons delade hemman till Hans Hansson rimligt? Att Hans var svärsonen? Det är mycket jobb att kartlägga hela Persön för 30 år...

Mvh

[Karin Desirée Granqvist]

* Arterson *
* Artersundh *

[Leif Boström]

Jag kan inte se annat än att hemmanet Persön 21 Altersund där Hans Andersson var bonde 1609–1650 först togs över av Per Hansson 1651 och sedan delades 1665 i två lika stora delar där Pers broder Hans Hanssons hemmansdel senare fick benämningen Persön 20 Altersund. Hemmanet hade före delningen storleken 17/32 (eller 1/2) mantal och efter delningen hade båda hemmanen 17/64 mantal var. I domboksnotisen står det att det är Olofs faders hemman. Det står att fadern har uppbyggt ett nytt boställe sedan han skildes från sin broder Per Hansson.

Hans Hansson i Altersund betalade brudvigningspengar 1655-01-01 och sedan 1661-06-23. Han betalade testamente efter sin saliga hustru 1661-04-15. Han betalade även testamente för ett barn 1658-12-26.

Då sonen Olof Hansson dog 1736-04-01 i Altersund angavs han vara 79 år gammal och moderns namn sades vara Karin Olofsdotter. Då Olofs broder Nils Hansson dog 1737-09-08 i Altersund så angavs han vara 68 år och modern sades vara Marta Nilsdotter.

Enligt domboksnotisen 1692 ska Olof vara gift med styvmoderns broders dotter. Olof Hansson var gift med Cecilia (Sissla) Jakobsdotter som var dotter till Jakob Nilsson i Persön 18. Han var i sin tur son till Nils Persson som därmed bör vara far till Hans Hanssons andra hustru Marta Nilsdotter.

Enligt domboksnotisen 1692 hade Olofs Hanssons förmyndare Nils Olofsson i Smedsbyn efterlåtit några fasta ägor att bebruka oinlösta på 8 års tid, till sonens föda i dess barndom. Detta bör avse Nils Olofsson som var bonde 1651–1675 i Smedsbyn 1. Han var gift med Ingeborg Olofsdotter som troligen var dotter till Olof Hansson som 1629–1650 var bonde på Smedsbyn 1. Jag antar att Hans Hanssons första hustru Karin Olofsdotter var syster till Nils Olofsson.

Olof Hansson ska i sitt hemman ha sitt mödernearv, betygat av moderns föräldrar och en moster enligt en framvisad specifikation. Jag vet inte hur det ska förklaras. De ägor som brukades för Olof Hanssons föda i hans barndom bör kanske ha legat i Persön. I så fall bör Karin Olofsdotters och Nils Olofssons föräldrar ha haft ett hemman där.

[Leif Boström]

Dombok Luleå 1663 8/7: Hustru Dordi i Persön kan ej samsas med sin son Peder Hanssons
hustru och önskar därför sin yngre son Hans Hansson till förgångare, beslutas att så sker och
att bröderna delar hemmanet eftersom det är deras fäderne. (Anders Sandström)

[Leif Boström]

Renoverad dombok Luleå tingslag 1705 10, 11 feb, sid 354: Olof Hansson i Persön, för 10 år
sedan månde hans granne och svärfader Jacob Nilsson...

[Karin Desirée Granqvist]

Tack för det Leif. Jag har bara gått igenom 1655-1656 års dombok för att se om något hände vid tiden för giftermålet.

Det problematiska är att Olofs sitter på hemmanet för att det var hans bördsrätt på sin mammas sida. Det är så det ser ut. Juridiskt sett betyder det att hemmanet var(it) hennes, i alla fall till största delen.

Som äldste sonen hade Olof rätt att ta över hemmanet. Att han hade rätt till hemmanet på ett sätt via moderns sida som det ser ut i domboken är konstigt. 

Annars brukade det stå saker som "ängen i XX och YY är hans arv på moderns sida/på mödernet". Det är synd att specifikationen inte finns kvar för den hade kunnat ge svar.

Jag får nöja mig med att det var Hans Hanssons hemman och att äldste sonen Olof kunde sitta på det genom bördsrätten, och det oavsett hur många ungar Hans fick med nya hustrun. Mödernearvet till Olof blir bara liksom ingenting i en rättslig kontext, endast att han ärvt modern någonting, kanske den mark förmyndaren hade haft hand om sedan han var barn.

[Leif Boström]

Jag ser inte att det i domboksnotisen 1692 står att hemmanet var Olof Hanssons bördsrätt på sin mammas sida.

[Leif Boström]

För den intresserade har jag skrivit av domstolsnotisen.


ArkivDigital: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3967 (1692) Bild: 4510-4520 Sida: 440-441:


Ehuruwähl Hans Hansson i Altersund förmenar sig wara berättigad drifwa sin äldre son Olof, som gifter är, och ifrån sin barndom warit hos föräldrarna, nu ifrån hemmanet, och antaga een uthaf de andra sönerna, Olofs halfbroder, att framdeles besittia hemmanet efter sin dödh, och således totaliter afträngia den äldre ifrån bördsrätten. Likwähl och såsom der emooth befinnes och af nämbden intygas, 1^o Olof alt in till denna tijden wäll och förswarligen ståt sin faders hemman före, oansedt han medh föräldrarnas tillåtelse låtit bruka sig för båtsman några åhr, och således 2^o der widh sin bästa ålder uthnött, hafwandes jemwähl 3^o uthi hemmanet sitt mödernes arff, modrans föräldrars och een sin moder systers, betygande, efter framwijst specification, till 374 pr kmt. medh hwilka andre sonen föregifwer fadran 4^o hafwa upbygt sitt nya boställe, sedan han skildes ifrån sin broder Per Hansson, 5^o är och honom efterlåtit af Olofs förmyndare, Nils Olofsson i Smedsbyn några fasta ägor, bebruka oinlösta på 8 åhrs tijdh, till sonens föda i dess barndoom. 6^o Är sonen sedermehra medh fadrans och stiufmodrans tilståndh gifter opå hemmanet och tagit hennes broders dotter, ther dhe och alt sedan warit, hafwandes jemwähl hoon gått låfordh om sigh, att dee således 7^o eij fått tilförenne skillias ifrån föräldrarna, fast sådant skall wara söcht, altså uthi betrachtande här till och att fadran intet kunnat framtee andra skiähl medelst hwilka dess äldre son skall förwärkat sin bördsrätt till hemmanets framdeles besittiande, mehra än dee yngre halfsyskonen, uthan hafwer största arffspraetensionen der i warandes detta allenast stiufmodrans wärk och drifwande, dy kunde och rätten icke finna, fadrans Hans Hanssons macht och myndigheet extendera sig så högt, att hans äldre son med sin hustru och barn skulle äfwen nu drifwas uth på wägarna, för stiufmodrans och hennes barns egen nytta skull, emooth tilförenne skiedt aftaal och sonens godha willia, medh mindre han får wederbörligit nöija för sina arffspraetensioner, så i mödre- som fädrenet, hwilket lämbnas till theras inbördes föreeningh.