Sidnumrerar av kyrkoarkiven i efterhand

[Niklas Lundin]

Hej,
Lite sent nu kanske men varför sidnumrerar ingen kyrkoarkiven i efterhand? Viktigast är väl husförhörs-, församling-, födelse-, vigsel-, död- och flyttningsböcker. Förutom ”fader okänd” finns det få saker inom släktforskning som retar mig så som avsaknad av sida. Att inte kunna ange exakt var informationen finns i boken. Källor är i mitt tycke det viktigaste i släktforskningen och utan numrering kommer inte källhänvisningen närmare än att informationen finns någonstans i denna bok på 600 sidor. Måste vara fler än jag som inte finner det tillräckligt.

[Sören Axelsson]

ArkivDigital och Riksarkivet (gratis) anger båda bildnummer som är användbart om man har tillgång till dessa.

[Eva Dalin]

Bildnummer är inte någon källhänvisning.
Det är de olika bildleverantörernas interna nummer och kan ändras/försvinna över tid.
De fysiska  böckerna däremot är förhoppningsvis bevarade i något arkiv.
Det går alldeles utmärkt att skriva arkiv, volym, vad slags bok det rör sig om och vilket datum som avses.
T ex:  Örby kyrkoarkiv, CI:4 Födelse- och dopbok 1861-1884, 29 december 1882.

[Niklas Lundin]

Eva hann före mig Sören.
Jag kopplar både Arkiv Digital och Riksarkivet i min släktforskning och kan nå båda på en sekund med ett knapptryck.
Dessa sidor är dock inte samma sak som sidnummer.
Tänk att man har den 1 meter höga boken framför sig och ska leta fram en hänvisning. Vad hjälper bildnummer då?

[Jörgen Tollesson]

Riks- och landsarkiv har i många fall stämplat sidnummer i böcker med onumrerade sidor, både kyrkoböcker och annat. Men det var när arkiven hade råd att ha folk som gjorde detta, och också upprättade register. Men med de snåla anslag som arkiven får i dag, så får vi vara glada att de har någon personal kvar...

[KG Hammarlund]

Tänk att man har den 1 meter höga boken framför sig och ska leta fram en hänvisning. Vad hjälper bildnummer då?

Om du åker till Riksarkivet och beställer fram Östergötlands mantalslängder 1813 får du beskedet: Tyvärr, den får man inte bläddra i. Så paginering hade inte hjälpt.

I sällsynta undantagsfall kan det förstås finnas anledning att gå till arkiven, t ex om ADs och RAs bildmaterial brister i läsbarhet vilket kan inträffa särskilt när anteckningar gjorts i efterhand med annan penna eller när överstrykningar skett. Men väldigt få volymer är metertjocka och Evas lösning med arkivserie, volym, datum samt uppgift om vad det rör sig om (födsel, vigsel, död, in-/utflyttning) torde räcka långt.

Vad som skulle underlätta en del i det vardagliga arbetet vore om bild/sidnumrering i RA och AD harmoniserades. Men det är trots allt överkomligt.

[Niklas Lundin]

Tack för input KG
Nu var mitt överdrivna exempel från verkligheten en illustration på att bildnummer och sidnummer, dels inte är samma sak, dels inte kommer närmare källhänvisningen. Oavsett om du får bläddra i boken fysiskt eller ej så är källhänvisning, t.ex.
Godegård församling (E) Födelse och dopbok 1861-1873 C:6 sid 13
bättre än:
Godegård församling (E) Födelse och dopbok 1861-1873 C:6 sid saknas
håller du med om det?

[KG Hammarlund]

Visst håller jag med om att ett sidnummer är bättre än inget alls.
Utifrån Evas resonemang skulle man i brist på sidnummer kunna skriva Godegård C:6 födelsebok, februari-april 1861 - eller, om det gäller en speciell individ, t ex Godegård C:6 födelsebok mars 1861 nr 20. I de flesta fall blir det då ganska lätt att hitta sidan.