Lars Iliansson Ryss

[Anders Berglund]

Denne Lars Iliansson Ryss, soldat i Västerfärnebo, är svårfångad i källorna. En"Lars Russ/Ruus/Ruuss" förekommer sporadiskt i mantalslängderna mellan 1652 och 1672, och då alltid under Ålsvarta by. 1664 är han är också dopvittne, med Ålsvarta som bostadsort. Alla hans barn uppges däremot i dopboken vara födda i Kilen/Västerbykil, och där skrivs han genomgående "Lars Ryss". För dottern Anna, född 1664, anges dock en ort som börjar på "Sn" och sedan inte helt går att tyda. Att hans patronym var Iliansson framgår av vigselnotisen 1652 och att han var soldat sägs i alla dopnoteringarna, liksom i mantalslängden för 1652: "Lars Russ och Winter - äro Soldater".

Efter 1672 försvinner han ur mtl, tills att vi i mtl 1683 hittar "Lars Ryss Enkia" i Mählby, där äldste sonen, Mats Larsson Ryss, då redan bodde sedan några år. En "Lars Ruuss Soldat" i Örbeck(!) begravdes sedan 24/2 1684, men det är svårt att få ihop dessa två pusselbitar.

- Så var bodde han egentligen?
- Och var Lars Rus/Ruus/Ruuss och Lars Ryss rentav två olika personer?

Hoppas på att någon kan kasta ytterligare ljus på saken!
Vänliga hälsningar,
Anders Berglund

[Karin Desirée Granqvist]

Hej,

jag är inte så känd i och med Västerfärnebo socken/församling. Fast i andra socknar/församlingar kunde en man vara soldat på ett rote men bo någon annanstans. Det gällde emellertid ofta hemmansägare/gårdsägare inte 'renodlade' soldater som bodde på ett soldattorp och tillhörde ett soldatrote.

Vad gäller änkan efter soldat Lars Ryss är det inte förvånande att hon bodde någon annanstans efter makens död. Hade soldaten dött eller avgått som soldat skulle en ny soldat sättas på roten, på soldattorpet. Soldatänkor fick inte bo kvar i soldattorpet om det var på soldattorpet de hade bott.

Soldattorpen var genom (soldat)roten underhållna av sockeborna enligt upplägg, och betalningen/ansvaret skulle täcka för soldaten på det enskilda roten. Beroende på socknarna och upplägget för soldathållningen kunde tre-fyra gårdsägare/hemmansägare dela på att ansvara för ett soldatrote: hålla med torp, se till att soldaten hade kläder, låna ut häst när soldaten skulle plöja sin åker som ofta medföljde. Men de ansvariga skulle inte betala för en soldatänka. Därför måste soldatänkor avflytta ifrån soldattorpen.

[Lennart Altin]

Det är skillnad på hur det fungerade med Soldater före indelningsverket infördes på 1680-talet och därefter.
Soldattorpen är enbart aktuella från 1680-talet och framåt.
Tidigare utskrivs Soldaterna och kan läsas i serien Roterings och utskrivningsrullor.
En person i roten blev genom lottning utsedd till knekt och denne fick utgå eller kunde leja en annan i sitt ställe.
Och sedan får Soldaten följas i serien Rullor 1620-1723, i de rullor och volymer som innehåller det Regemente han tillhör.
Mantalslängden är en längd för de som betalade Mantalspenningen, och Soldater i tjänst var befriade från den skatten och om det inte finns en Hustru (hon var inte befriad) med, behöver han inte heller nämnas.

https://sok.riksarkivet.se/roterings-utskrivningslangder?Referenskod=SE%2FKrA%2F0025&DatumFran=&DatumTill=&Fritext=

[Karin Desirée Granqvist]

Fast nu nämndes ju Lars Ryss i mantalslängderna, ett exempel var "Lars Russ och Winter - äro Soldater". Så han var inte befriad. Det betyder sannolikt att han innehade eller bebodde en gård men var soldat. Det var det jag skrev. För om han var skattebefriad som soldat så skulle han inte ha varit nämnd alls såsom du menar. Poängen är att (en) Lars Ryss faktiskt nämndes. Och frågan var att eftersom han nämndes på ett ställe i ML men förefaller ha haft en annan bostadsort i födelseböckerna, så var det en person eller två personer med samma namn?

Jag vet inte, utan mitt svar var för att hjälpa Anders på traven. För tydligen känner ingen som släktforskar om Västerfärnebo till ngt om Lars Ryss eller Lars Ryss-arna.

Lycka till Anders