Efternamn i Finland

[Lena Lalera Hassinen-Karlsson]

Hur kan man avgörra vad folk heter? 

Ett exempel är min förmoder Lena Sofia Matsdotter Pulkkinen? Paasiala? Ahlskog? Tuomisalo?, 24 sept 1847,  dotter till  :

Matts Mattsson Wefvar, 09 december 1814, Ahlskog, Linnusperä, Kaarlela, Finland

 och Anna Maja Jacobsdotter Tuomisalo. f 02 juni 1818 , Tuomisalo, Sokoja, Kaarlela, Finland

Lena gifte sig med Johan Jacobsson Paasiala, f 26 september 1838, Paasiala, Alaveteli, Finland  och de bosatte sig i byn Hassinen

i Gamla Karleby, där deras son Matts Leander Johansson Hassinen , min farfar, föddes och dog. 

Jag har fått höra av finska avlägsna släktingar att jag har fel namn på min farfar.  Att han ska heta Paasiala istället. Men min far ansåg sig heta Hassinen,  och också att farfar hette Hassinen. De hade försökt få ta namnet Jacobsson, men blev nekade. Så det blev Hassinen.

Vad är rätt `?  finns det någon regel??
/Lena Hassinen-Karlsson

[KG Hammarlund]

Här kanske åtminstone delvis svar på din fråga:
https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/sprakspalter/pa_tal_om_sprak_2015/1921_finland_far_sin_forsta_slaktnamnslag.23376.news

Om din farfars föräldrar bosatte sig i byn Hassis (som jag tror är det rätta namnet) är det alltså väntat att de i tillägg till sina farsnamn skulle använda tillnamnet Hassinen, som väl sedan blir släktnamn med stöd av namnlagen 1921. De syskon och syskonbarn till din farfars far som stannade i Paasiala fick istället släktnamnet Paasiala (om de inte valde något annat).

[Lena Lalera Hassinen-Karlsson]

Tackar!!  Så -nen betyder alltså att man är därifrån som står före -nen. Hassis t ex. ?  Men Paasiala funkar inte med ändelsen nen?

[KG Hammarlund]

Jag kan för lite om finska namnformer för att svara på det, men hittade den här posten i ett annat forum som säger lite om hur namn kunde konstrueras på olika sätt:

https://narkive.com/yzobgaKK.4

Om rätt eller fel kan jag inte avgöra.

[Michael Tillander]

Hej Lena
I Österbotten, där dina anor bodde, var det vanligt att gårdsnamnet användes såsom släktnamn, utan att vara permanent. K G Hammarlund citerar en källa där det står: " De som använde gårdsnamn bytte med andra ord namn när de flyttade.". Vi kan illustrera med en av dina anor, Matts Mattsson Wefvar, som föddes och bodde i byn Linnusperä, i Karleby moder- eller landsförsamling, fi. Kaarlela (Stadsförsamlingen hette förut Gamla Karleby, nu endast Karleby, fi. Kokkola). Matts födelse:
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/syntyneet_1808-1841_mko65-73/46.htm
Fadern heter Matts Ersson Ahlskog, även hemmanet heter Ahlskog. En fadder heter Andola, som också är ett hemman i Linnusperä. En annan gård i samma by heter Wefvar (Vävars), och husbonden där heter Jacob Christersson. Han är lagman och nämndeman och dör 10 maj 1824, 67 år gammal. Hans son Fredrik Jacobsson är gift med Maria Johansdotter, han dör 22 okt 1832.
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/rippikirja_1824-1835_mko105-113/128.htm
Bondesonen Matts Mattsson Ahlskog gifter sig 15.2.1838 med bonde änkan Maria Wefvar:
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/vihityt_1808-1841_mko198/15.htm
Maria avlider i lungsot nyårsdagen 1845:
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/kuolleet_1842-1859_mko225-226/5.htm
Bonden, änklingen Matts Mattsson Vefvar gifter om sig 28 nov 1854 med Anna Maja Jacobsdotter Tuomisalo:
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/vihityt_1842-1859_mko199/6.htm
och i hfl ser vi deras gemensamma barn Lena Sofia:
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/rippikirja_1843-1851_mko124-136/123.htm
Det skulle löna sig att gå igenom böckerna för byn Hassinen eller Hassis i Nedervetil (Alaveteli), så kunde man få klarhet i "släktnamnen" där också. Hoppas detta är till hjälp.
MVH Michael

[Stefan Vesten]

Hassinen är hemman Nr 6 i Korplax by i Karleby, man använde inga efternamn utan när prästen skrev upp i kyrkoboken använde han hemmansnamnet som en sorts adress. På ett hemman kunde det finnas flera gårdar folk hade då inofficiella gårdsnamn (som idag för det mesta har försvunnit) man använde de har gårdsnamnen plus sina förnamn för att känna folk. När det blev lag att ha ett efternamn , bestämde prästen vad folk skulle heta. Oftast var det en gård som fick hemmansnamnet och de övriga något annat.

[Lena Lalera Hassinen-Karlsson]

Tack, allihop, jag behövde verkligen få reda i hela soppan.

Michael Tillander:  ja det var till stor hjälp. Så vad jag förstår ska min gammelfarmor heta Lena Sofia Wefvars.  Det är också en sten på bördan att släktforskare skriver olika namn. Folket på Geni som är från trakten,  kan inte komma överens om hon ska heta Wefvars eller Paasiala eller Hassinen.

[Michael Tillander]

Hej Lena, här kommer några till länkar in dina anors historia:
Lena Sofia Mattsdotter i kommunionböckerna (hfl):
1. https://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/rippikirja_1843-1851_mko124-136/123.htm
2. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/rippikirja_1852-1858_mko137-151/155.htm
3. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/rippikirja_1859-1865_mko152-168/174.htm
4. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/rippikirja_1866-1872_mko169-179/149.htm
5. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/rippikirja_1873-1882_mko187-201/144.htm
Observera att det i länk 1 för Matts Mattsson står "Husb på Pulkis". Om hemmanet Wefvar delats eller
om det gäller en flytt framgår inte, en sockenhistorik kunde ge svaret.

Johan Paasiala födelse
https://digihakemisto.net/item/1271659771/5865299944/113
Familjen i Nedervetil/Alaveteli kommunionbok 1836-42
https://digihakemisto.net/item/1271659771/5865299944/113
kommunionbok 1844-53
https://digihakemisto.net/item/1271673619/5865321649/139
kommunionbok 1854-65
https://digihakemisto.net/item/1271687044/5865341341/162

Vigsel 9.2.1866 i Karleby, bonde sonen Johan Jacobsson Pasiala och bondedottern Sofia Mattsdotter Pulkkis
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/vihityt_1860-1875_mko200/11.htm

Matts Mattson Pulkkis (tidigare Ahlskog, Wefvar) dör i lungsot 22.11.1860.
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/kuolleet_1860-1875_mko227-228/3.htm
fortsättning följer

[Lena Lalera Hassinen-Karlsson]

Mikael Tillander : 

Wow. Vilket jobb du lägger ner!
 
Ja där ser jag ju varför det är oenighet. Om man bara har en del info så kan man tycka att Lena heter si eller så.
Vilket råddigt system för namnsättning. Det är kanske en följd av att folk längre tillbaka inte flyttade mer än någon gång i livet.
så då hade jag inte så fel då som ville ha henne som Lena Sofia Pulkkis.

/Lena

[Michael Tillander]

Vad beträffar släktnamn tycker jag att de källor som jag redovisat visar att det inte lönar sig att ge dessa mänskor släktnamn. De namn som angetts i källorna är inte släktnamn, utan ett sätt för myndigheterna att skilja på olika personer. Min lärare i släktforsking sade för många år sen: "I Östra Finland har de släktnamn, i Södra Finland patronymer och i Österbotten adresser".
Att Johan och Lena Sofia fick back på släktnamnet Jakobsson är förståeligt, för Jakobsson är en patronym (farsnamn) och sådana användes på den tiden. Det var först 1922 med lagen om släktnamn som de som hade patronymen Jakobsson eller Jakobsdotter kunde anta släktnamnet Jakobsson (Motsvarande lag in Sverige 1901).Det var tidigare tal om Hassinen eller Hassis, det var vanligt att finska namn på -nen i stället fick ändelsen -s. I samma församling finns också byn Kallinen/Kallis.
Sen finns det en ytterligare dimension på ditt problem med namnskicket, nämligen förnamnen. Fram till 1863 var svenska ämbetsspråket, och namnen skrevs i kyrkböckerna på svenska (eller latin). Det är kutym att släktforskare i stället använder de finska motsvarigheterna, om man kan anta att vederbörande själv talade finska. Karleby kommun finns inte mera, den har uppgått i staden Karleby (Gamla Karleby, Kokkola), men 1960 var andelen finskspråkiga i Karleby 45%. Det är inte lätt att hitta källor som visar vilket språk en viss person talat! Ibland har församlingen delat skriftskolebarnen efter språk.

Vänliga hälsningar Michael

[Lena Lalera Hassinen-Karlsson]

Ah. Okej.
Familjen har varit svensktalande i ett antal generationer och min far hade illusionen att vi invandrat från Sverige. Detta har jag
inte hittat trots många generationers forskning bakåt. Jag tror att han missuppfattat det, det historiska Sverige innefattade både nuvarande Finland och tidvis stora områden och på finsk mark bodde många som kommit från andra sidan östersjön, men alla var ju då svenskar, oavsett etnicitet. Han flyttade till Sundsvall vid 18 års ålder och hade väl storebrorskomplex gentemot svenskar.
Själv är jag 75% finne, om man ska vara sån,  men är född och uppvuxen i Sundsvall och anser att vi alla är afrikaner, en del av oss mer urblekta än andra.
Tack för all info, jag uppskattar det verkligen!!