Hur koppla adress i kyrkoböcker till nutida adresser?

[Ebba Hedlund]

När jag har hittat en person i en hfl i en socken, finns det då något sätt att koppla platsen personen bor på till en någorlunda modern adress? Jag forskar mest på perioden 1850-1930 och jag fastnar ofta när jag vill försöka lista ut var personen mer exakt bodde. Jag förstår att det kan fungera olika ut i städer och på landsbygden, och kanske skiljer det sig mellan olika landsändar, så kanske det är olika metoder som måste användas.

 Just nu har jag fastnat på uppgifter från Åhls socken, så jag tar det som exempel. Axel och Märta Hedlund bor 1925-1927 i Åhls socken med adress Tunsta 1 (Ål (W) AIIa:3 (1916-1929) Bild: 650 Sida: 53). Kan jag på något sätt koppla den uppgiften till en nutida adress, så att jag kan veta någorlunda exakt var de bodde? Jag förstår att hus rivs och vägar dras om, så kanske finns det ingenting att se på just den platsen, men ibland har man tur och det kan finnas något kvar från förr. Jag har försökt med Lantmäteriets kartor och jag har försökt se om det finns något på Arkiv Digital som kan vara till hjälp, men har inte lyckats hitta en metod som fungerar.

Jag har haft ungefär samma problem med Hedemora stads adresser, där personer under 1800-talet är kopplade till en gata + ett nummer (och den numreringen verkar inte funka som nutida numrering, men jag förstår inte hur logiken var), sedan övergår man till kvartersnamn, men ingetdera är helt lätt att koppla till moderna adresser. Finns det något sätt att lösa detta?

[Lennart Altin]

Lagfartsböcker 1875–1933 kanske hjälper något för att sedan kunna följa fastigheten till en Historisk karta hos Lantmäteriet.

https://sok.riksarkivet.se/lagfartsbocker?Arkiv=SE%2FHLA%2F1340052&Socken=&Fastighet=&Nummer=&Lan=&AvanceradSok=False

[Marcus Boman]

Bra frågeställning.

Har tyvärr inga riktiga svar, endast några kommentarer.

1. Din hänvisning går till en av Åls församlingsböcker, dvs de böcker som "efterträder" husförslängderna.

2. Här en länk till lagfartsboken där Tunsta-1-relaterade affärer listas:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0006412_00347 (Arkiv: Inskrivningsdomarens i Nedansiljans domsaga arkiv; Serie: Lagfartsböcker för Åls socken; Volym: 2; Blad: 345-346).

3. Glöm inte att det finns inteckningsböcker och fastighetsböcker i samma ovannämda arkiv.

4. Tänk på frågan om de ägde eller hyrde sin bostad osv. I ditt fall ser det ut som om de inte ägde delar av Tunsta 1. Eller?

5. Om du antar att när "de dina" flyttar från Tunsta 1 så flyttar det in andra istället. Hur länge bor "efterföljarna" i Tunsta 1? Om de bor på stället tillräckligt länge kanske folk i bygden fortfarande kan komma ihåg i vilket hus de bodde i.

6. Finns hembygslitteratur eller liknande? Kan ju finnas några rader om vilka som ägde eller bodde på olika ställen i bygden.

[Ebba Hedlund]

Tack för bra tips! 
Jag tycker att det kan ge ny kunskap om man lyckas placera ut sina förfäder i geografin och se var de levde i förhållande till andra personer och platser, men det är en uppgift jag oftast har fastnar på, så jag är glad att ha fått lite nya trådar att följa.

Vad gäller hembygdslitteratur trodde jag att problemet med just Tunsta i Åhls socken, skulle vara löst när jag fick boken "Tunsta - en av byarna i Åhls socken" i min hand. Där går författaren igenom alla hushåll i Tunsta 1818, alla som bodde i Tunsta 1930 och alla hus i dagens Tunsta. I boken redovisas en koppling mellan lantmäteriets beteckningar för 1818 och dagens gatuadresser, men när jag sedan försökte följa invånarna 1927 fram till 1930 fick jag det inte att stämma i alla fall. Men det kan ju vara frågan om ett handhavandefel hos mig...

Både Axel Hedlund och hans hustru Märta (f. Persson/Mård) var barn till stationsmästare längs Siljansbanan/Södra Dalarnas järnväg, och därför var uppvuxna i stationshus, så när de gifte sig så var det inte fråga om att köpa ett hus, utan de hyrde bostad i bl.a. Tunsta i Åhl. Hade de hållit sig kvar där till 1930 hade jag fått ett direkt besked i Tunsta-boken.

Tack än en gång för tipsen!