Masreliez Louis (1748–1810). Maria Magdalenas på Södermalm, kyrkans altartavla.

[Anne Wetterlind]

Hej!



Carl Michael Bellmans farmors morfar & mormor var vinhandlaren Heere van Santen & Maria Voigt.

I sitt gemensamma testamente, nedtecknat den 21 september 1694 upptecknat av Heere van Santen och hans tredje hustru Catharina Elisabeth Palmstruch, då önskade makarna bland annat förära till Maria Magdalena kyrka 85. 000 DKmt till uppbygnad av en ny altartavla.

Altaret och altaruppsatsen är gjorda av trä, marmorerade i grågrönt med förgyllda partier. Oljemålningen i mitten av altaruppsatsen föreställer Herdarnas tillbedjan och är målad av Louis Masreliez (1748–1810). Uppsatsen är flankerad av två fristående skulpturer och kröns av ett förgyllt strålknippe och förgyllda moln. Sid 6
https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%C3%A4rfiler/Filer/130B0518-0473-4A13-AD9B-44C4B9E53C8E.pdf

Är det någon som vet när detta arbete gjordes, årtalen tillhör  Louis Masreliez, det är hans födelseuppgift och uppgift om när han avled.

https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/9152 Louis Masreliez (1748–1810).

Hur mycket är denna summa i dagsläget?

MVH

Anne Wetterlind

[KG Hammarlund]

Enligt prisomräknaren på https://historia.se var det en rejäl summa:

85 000 daler kopparmynt år 1694 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 6 172 743 SEK år 2023 mätt med konsumentprisindex.

Alternativ beräkning:
85 000 daler kopparmynt år 1694 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som
163 763 078 SEK år 2023 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005).

Enligt uppgift på https://www.svenskakyrkan.se/mariamagdalena/sta-maria-magdalena-kyrka skulle altartavlan utförts 1764 när Louis Masreliez var 16 år gammal. Det årtalet anges också i en kandidatuppsats från 2016: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139058

Wikipedia ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Maria_Magdalena_kyrka,_Stockholm ) föreslår tillkomst omkring år 1800, utan källhänvisning.

 Även år 1790 har föreslagits, återigen utan källhänvisning: https://musiktresekler.se/artiklar/juletid

[Anne Wetterlind]

KG Hammarlund!

Tack för hjälpen med beräkningarna av summan till dagens penningvärde, en imponerande donation i makarnas testamente.
Informationen från: Sankt Eriks Årsbok 1987: Marianne Nyström. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/11428
På 1580-talet började man på Johan III:s order åter bygga upp kyrkan men arbetet gick långsamt och inte förrän 1634 kunde den återinvigas, varefter den på grund av kraftig befolkningsökning på Södermalm genomgick en ganska komplicerad tillbyggnadsprocess under resten av 1600-talet. https://www.svenskakyrkan.se/mariamagdalena/sta-maria-magdalena-kyrka Det kan ju tänkas att det därför borde finnas skulder i finansieringen.

Hittade på egen hand en annan artikel av Marianne Nyström.
Vid denna tid leddes ombyggnads- och restaureringsarbetena i kyrkan av Nikodemus Tessin d. y.
Den gamla altaruppsatsen motsvarade tydligen inte hans ambitioner för kyrkans försköning. Men församlingens kassa var skral och man såg sig om efter en donator. Denne blev Heere von Santen.

Kyrkans äldre altaruppsats — från 1600 - talets första hälft — såldes till Piteå stadskyrka, där den fortfarande finns kvar. I Piteå stadsförsamlings specialräkenskapsbok för år 1700 finns noterat en uppgift på 128 daler som utgör hälften av betalningen. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1225859/FULLTEXT01.pdf


Den första konstnären vet vi föga om. I Marianne Nyström talas det om en 1687 reste Tessin utomlands tillsammans
med bildhuggaren Burchard Precht, en resa som varade i över ett år. Kan det vara Precht som på rekommendation av Tessin fick uppdraget att utföra altaruppsatsen för Maria kyrka?
1684 hade Precht skulpterat kungsstolarna till Storkyrkan efter ritningar av Tessin, 1698 skapade han predikstolen där. 1695 invigdes en predikstol i Katarina kyrka, utförd av Precht. 1675 hade Precht skulpterat predikstolen till
Uppsala domkyrka. Det finns fler exempel Precht var vid denna tid den mest anlitade för de större uppdragen.

Men vem uppförde Altartavlan? I Piteå kanske de vet detta.
https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000441992


I Riksarkivets biografi https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/9152 Louis Masreliez (1748–1810). Här kan man läsa att:

Sverige hade inte haft någon historiemålare sedan G Taravals död 1750, och M sattes i lära hos skråmålaren L Gottman, som senare blev både hovmålare och akademiledamot. Gottman hade flera uppdrag samtidigt och drev en stor verkstad. Genom honom fick M sin första större uppgift 1764, en altartavla för Maria kyrka, som ersatte en av Gottman själv, som gått förlorad i branden 1759.

Lorens Gottman levde under åren 1708 - 1779, så han kan ju knappast ha målat den första altartavlan.
Guillaume Thomas Rafael Taraval , född 21 december 1701 i Paris, död 1750 i Stockholm, inte heller han var född.

MVh

Anne Wetterlind