Läshjälp!

[Annette Ewald]

Hej alla duktiga läsare av handskrivna texter från 1700-talet!


För något år sedan hjälpte Kalle Birgersson mig att läsa inledning och avslutning av Annicka Larsdotters i Källtorp, Fogdö bouppteckning. Jag har haft anledning att komma tillbaka till hennes make Ambros Jansson och försöker nu stapplande tyda också innehållet i boets kvarlåtenskap.


Någon som har tid och lust att hjälpa mig lite på vägen här? Bouppteckningen finns i (AD) Åkers häradsrätt (D) FII:1 (1719-1759) Bild 2760 / sid 258 (AID: v147935a.b2760.s258, NAD: SE/ULA/11767)


Evigt tacksam för varje försök!


Hälsningar
Annette Ewald


P.S. En särskild fråga: Var det vanligt vid den här tiden att man utelämnade den avlidna hustruns namn helt i bouppteckningen efter henne?

[Maud Svensson]

Åhr 1757 den 13 Januarij Inventerades den quarlåten-
skap som fans i boet Efter Ambros Jansons hustru
i Kiältorp Fougdö Sochn, huilken igenom döden
afgångit, och lemnat 3^e Barn jämte sin
Man Efter sig, Söner med namn Lars, Jan
och Anders, Lars med förra giftet, och Jan
med(!) Anders i senare giftet, huilka 3^e Barn
komma at taga sit Mödernearv i denna lilla quarlåtenskap
sedan all witterlig skuld är afdragen. Lars och
Jan Myndige, Anders allenast på 17. åhret.

[Annette Ewald]

Tack snälla Maud - du är makalös!!


Men den här inledningen har jag redan av Kalle Birgersson. Jag kämpar nu med själva innehållet i kvarlåtenskapen. Kanske är du fortfarande vaken och kan hjälpa mig med första rubriken Diverse nånting -hushålls?


Hälsningar
Annette

[Maud Svensson]

Den enda rubriken är ”Diverse Husgeråd”. Överst är antecknat en styck gammal brännvinspanna, en st öskittel med järngrepe och en st mäskningskittel.
–––––

Under 1700-talet var det vanligt att hustrur inte nämndes vid namn i kyrkbokföringen vare sig när de fött barn eller avlidit. Nyligen var det någon här i forumet som hittat en vigselbok där brudens namn konsekvent utelämnats (men det var kanske 1600-tal?).

Inte förvånande alltså om en och annan dåtida bouppteckningsförrättare såg en död hustrus namn som ovidkommande. Särskilt om hon, som i detta fall, var en vanlig enkel människa, utan rikedomar och högre status. Men jag har inte fått uppfattningen att sådan namnlöshet är vanlig i bouppteckningar på 1700-talet. (Det kan eventuellt bero på att jag haft anledning att intressera mig något mer för städernas, framför allt Stockholms, bouppteckningar än för landsortens.)

[Jörgen Tollesson]

Visst händer ibland att man stöter på bouppteckningar där den avlidnes namn inte står, men det är säkert bara slarv. Ibland kan man se att det i efterhand är inklämt mellan raderna. Och jag har också stött på bouppteckningar som gjorts på anmodan av enkan (vars namn står) efter hennes avlidne man (vars namn inte står).

När det gäller den här aktuella bouppteckningen, så ser man att samme bouppteckningsförrättare, Olof Löfberg, före och efter denna bouppteckningen nämner namn på avlidna hustrur, enkor när bouppteckningen gjorts efter deras män och en "för detta avliden hustru" när bouppteckningen gjorts efter en enkeman.

[Annette Ewald]

Stort tack både Maud och Jörgen för att ni delar med er av era kunskaper!!!
Nu vågar jag mig på att fråga en sak till som intresserar mig i den här bouppteckningen och det gäller boets behållning. Den beräknas såvitt jag kan se till 319  6, men vad är det för pengaenhet? Det är 1757 och om jag minns rätt infördes väl inte Riksdalern förrän 1777, alltså 20 år senare.
Vad var det man använde innan dess - om man nu använde pengar ... Silverdaler och/eller koppardaler - eller vad? Och vad är småmynten? Fanns nåt som hette penningar, vill jag minnas - kan det vara det? Örtugar var väl ännu tidigare?
Och vad är det änklingen Ambros Jansson räknar ihop till 111:16 på sista sidan? Är det skulder som skulle betalas av dödsboet? Varför är det i så fall inte avdraget från behållningen? Och så till sist vad står det före summan 111:16? Ona?!?
Ja, det blev många frågor här …

[Maud Svensson]

Myntslaget är antecknat på första sidan: daler kopparmynt.

Före summan av dödsboets skulder står just summa, förkortat Sma.

[Jörgen Tollesson]

Den mindre enheten är öre. Det gick 32 öre på 1 daler.

[Annette Ewald]

Tack igen - då vet jag det!


Kollade i prisomräknaren och ser att man för 319 daler kopparmynt år 1757 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som man 2023 kan köpa för 12 107 SEK mått med konsumentprisindex.


/Annette