ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Tuna 16 mars 1552 - en mening är svår  (läst 77 gånger)

2023-04-26, 19:37
läst 77 gånger

Utloggad Karin Desirée Granqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 550
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 10:18
    • Visa profil
Hej,

jag har lite problem att läsa en mening i Tuna sockens tingslag den 16 mars 1552.

Det gäller hemmanet Bomansarv som hustru Brijta delat till/mellan sina barnbarn Karijn, Anna och Kerstin. Britjas make, hennes "bondi", alltså bonde, hade skilt sig ifrån henne när hon blivit sjuk i kopporna. Det talas om en fjärdedel, vilket jag tolkat som att Brijta avlidit och att de fyra kvinnorna innehaft var sin fjärdedel av Brijtas hemman. Så långt är allt klart.

Men så dök två män upp; Peder Swensson och Peder Jönsson och menade att 'barnet' hade rätt till fjärdedelen. Eftersom Brijta redan delat upp hemmanet mellan sina tre barnbarn - de tre systrarna - är det oklart vilka dessa män var. Men med tanke på att de nämndes efter att det beskrevs hur Brijtas make skilt sig ifrån henne och varför, tror jag att de kan ha varit makens släktingar.

Förmodligen hade Brijta avlidit och det var den fjärdedelen som omnämndes.

Men männens argument till varför de skulle ha den nämnde fjärdedelen förstår jag inte helt, förutom att det skulle gå till "Barnedt", alltså barnet. Hade männen varit släkt med Brijta hade de fått sin del, men det fick de inte.

Och det verkar inte som att männens argument ens skrevs ned, kanske för att det var för dumt eftersom de inte var släkt med Britja och på något sätt kunde ha anspråk på hennes hemman Bomansarv. Jag har läst:

"Och minti [menade] di [de två männen] adt Barnedt skuldi for dinskeld (?) vethß (?) ärnon (ev ärnen)
ßach Loot det ärfiendit [ärendet] till Nembdeni rannßackan i de ffor retta
funno adt hustru Karÿn är rett till fierdepaten i dith hin(?)
Efft:r Nemdinis Ranßakan iDombi (?) hach H. K. (hustru Karin) ßin firirdi
part till Forbyedinck(?) allom någhß hind[er] immot gora [göra]"

De två männen menade uppenbart att de hade krav på Karins fjärdedel, Men rätten menade att hon hade rätt till den. Det verkar alltså inte ha funnits någon släktkoppling mellan de två männen och Karin eller de två andra systrarna.

Jag har tolkat det som att männen kan ha varit släkt med Brijtas make som skilt sig ifrån henne. För
männen själva såg sig som kopplade till Brijtas hemman. Förmodligen hade Brijta avlidit och det var därför männen försökt sig på de tre efterlevande barnbarnen, varav Karin var en och densamma som tagit saken till tinget.

Tacksam för hjälp med detta.

Med vänlig hälsning,
Desirée

2023-04-26, 20:04
Svar #1

Utloggad Karin Desirée Granqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 550
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 10:18
    • Visa profil
 Jag läser nu igen och det verkar som att en av männen var en sonson till maken till Brijta som skilde sig ifrån henne när hon fått kopporna.

"[...] det sonasonadi Pid Swens
och Pid Jönson till biÿank Adt Brÿtas bondi hadhi skillhß
hinni i ffrån sörgh for deth honn syuuk aff Koppar
och mindi de adt osv."

Sonsonen bör alltså ha varit Brijtas makes i hans nya äktenskap. De försökte alltså kapa åt sig del av hemmanet Bomansarv på grundval att Brijtas make skilt sig ifrån henne. Men hemmanet var hennes vilket det att hon delat det till sina tre barnbarn visar.

Men sista meningen är svårläst...

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna