Digitaliserad dombok från 1546?

[Karin Desirée Granqvist]

Hej,

jag undrar om det finns digitaliserad dombok för Stora Tuna år 1546?

Det gäller ett fall 10/5 1546 från Bispbergshyttan (eg. i Stora Skedvi som jag förstått det, även om fallet ska ha placerats i dombok för Stora Tuna förmodligen för att Skedvi inte fått en egen domsaga ännu).

Fallet gäller Olof Persson från Stockholm som fick besittningsrätt till Bispbergsgården vid Bisperbergshyttan. Den var hans födelsegård och hade övertagits av brodern Erich Persson gift med Appolonia (?).

Fallet omnämns i Maria Sjöbergs bok Kvinnlig jord, manlig rätt. Äktenskap, egendom och makt i äldre tid, s. 153-154, 167.

Fast jag vill se lagrummen som användes i fallet eller hur diskussionen gick på tinget om Olof Perssons rätt till sitt födelsehemman,

Finns den domboken digitaliserad? Tacksam för svar.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

[Leif G. Olofsson]

Ja, den finns både i RA och AD, sök Hela Dalarnas tingslag, serie I. Men både Tuna och Skedvi hade egna ting, så om detta mål avgjordes i Tuna måste det ha berott på något annat. För 1546 finns två ting från Tuna och ett från Skedvi.
Hälsningar
Leif O

[Leif G. Olofsson]

Målet togs upp i Tuna-Silvbergs bergsting. Det verkar ha rört sig om en gård under Bispberg, även om det på ett ställe står 'under Bispbergshyttorne'. Se https://app.arkivdigital.se/volume/v222728?image=820.
/Leif O

[Karin Desirée Granqvist]

Tusen tack Leif! Du räddade min dag. Jag hittade endast fr.o.m. 1600-talet när jag letade själv.

Så himla tacksam jag är för detta.

Och ja, det rörde sig om  en gård under Bispberg, kallad Bispebergsgården. Jag la till Bispebergshyttorna för det var det jag hittat på nätet om Bispeberg för att försäkra mig om att informationen skulle bli så tydlig som möjlig.

Massa vänliga hälsningar 

[Leif G. Olofsson]

Här är min tolkning av domboksprotokollet. Det står ingenstans att gården kallades Bispbergsgården, endast lilla gården.
Leif

[Karin Desirée Granqvist]

Oh så snällt gjort av Dig Leif.

Och jag har läst precis som Dig "lilla gården", "then gårdin Lilla". Och jag läste också "bledh" som då blir "blev". Jag läste också "Bomansbodha" liksom "Peder" för "Pid"/"Ped".

Maria Sjöberg är den som kallar gården för Bispebergsgården i sin bok Kvinnors jord, manlig rätt, s. 153 (se skärmbild). Men det är alltså en omskrivning hon har gjort, även om jag själv använde Bispebergsgården när jag skrev här först, eftersom hon gjorde det och jag tänkte den kunde ha hetat det.

Enligt henne heter också Bomansbodan idag Bommersbo (se skärmbild, längre ned), men jag hittar endast Bommarsbo i Smedjebacken när jag söker på "Bommersbo Dalarna" på nätet. Men en sådan liten felstavning gör för min del inte så mycket eftersom var platserna låg är mindre viktigt för min del, fast kanske inte för en släktforskare som vill hitta rätt...

[Karin Desirée Granqvist]

Fast nu blev det läsproblem i ett fall i samma dombok.

Det gäller hemmanet Bomansarv som hustru Brijta delat till sina barnbarn Karijn, Anna och Kerstin. Britjas make, hennes "bondi", alltså bonde, hade skilt sig ifrån henne när hon blivit sjuk i kopporna. Det talas om en fjärdedel, vilket jag tolkat som att Brijta avlidit och att de fyra kvinnorna innehaft var sin fjärdedel av Brijtas hemman. Så långt är allt klart.

Men så dök två män upp; Peder Swensson och Peder Jönsson och menade att 'barnet' hade rätt till fjärdedelen. Eftersom Brijta redan delat upp hemmanet mellan sina tre barnbarn - de tre systrarna - är det oklart vilka dessa män var. Men med tanke på att de nämndes efter att det beskrevs hur Brijtas make skilt sig ifrån henne och varför, tror jag att de kan ha varit makens släktingar.

Förmodligen hade Brijta avlidit och det var den fjärdedelen som omnämndes.

Men männens argument till varför de skulle ha den nämnde fjärdedelen förstår jag inte helt, förutom att det skulle gå till "Barnedt", alltså barnet. Hade männen varit släkt med Brijta hade de fått sin del, men det fick de inte.

Och det verkar inte som att männens argument ens skrevs ned, kanske för att det var för dumt eftersom de inte var släkt med Britja och på något sätt kunde ha anspråk på hennes hemman Bomansarv. Jag har läst:

"Och minti [menade] di [de två männen] adt Barnedt skuldi for dinskeld (?) vethß (?) ärnon (ev ärnen)
ßach Loot det ärfiendit [ärendet] till Nembdeni rannßackan i de ffor retta
funno adt hustru Karÿn är rett till fierdepaten i dith hin(?)
Efft:r Nemdinis Ranßakan iDombi (?) hach H. K. (hustru Karin) ßin firirdi
part till Forbyedinck allom någhß hind[er] immot gora [göra]"

De två männen förefaller ha haft anspråk på Karins fjärdedel, som rätten menade att hon hade rätt till. Det verkar alltså inte ha funnits någon släktkoppling mellan de två männen och Karin eller de två andra systrarna.

Jag har tolkat det som att männen kan ha varit släkt med Brijtas make som skilt sig ifrån henne. För
de såg sig som kopplade till Brijtas hemman. Förmodligen hade Brijta avlidit och det var därför männen försökt sig på de tre efterlevande barnbarnen, varav Karin var en och densamma som tagit saken till tinget.

Tacksam för hjälp med detta även om läshjälp egentligen ska postas i annat forum.

Med vänlig hälsning,
Desirée

[Stefan Jernberg]

Nästan, som sagt var det hustru Karin i Färjeby som menade att hennes mormors, hustru Brita, Lasses hustru i Färjeby, del i hemmanet i Bomsarvet (nuvarande Gustafs socken) som var en fjärdepart. De andra delarna ägde hennes systrar Anna, Karin och Kerstin. Peder Svensson och Peder Jonsson menade att då hustru Britas make hade förskjutit henne pga att hon var sjuk i koppor och därför hade hennes barn inte rätt att ärva henne (oäkta barn fick ju inte arvsrätt efter modern förrän på 1800-talet). Rätten kom dock fram till att hustru Karin hade rätt till arvet efter sin mormor.


Med anledning av att Peder Svensson och Peder Jonsson bägge talade om denna systerdel torde de härstamma från någon av de andra tre systrarna eller så är dom gifta med någon ättling till dessa systrar.


Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Säter

[Karin Desirée Granqvist]

Precis, jag instämmer helt. Jag ändrade texten jag skrivit själv, fast utan att skriva in ändringarna här.

Men jag läser det precis som Du gör.

Och båda männen, Peder Swensson/Svensson och Peder Jönsson, finns i landskapshandlingarna, ett år i Fjäreby(? om jag minns inte på rak arm exakt var nu och jag sitter på en annan dator än där jag har det arbetet) och i varje fall ett år i Bomsarvet. Dessa två män var i landskapshandlingarna samtida med Karin ett år och ett år både med Karin och ned Anna, så jag tror som Du att männen var gifta med Karins systrar. Den sonson som dyker upp i rättsfallet mitt i allt, tror jag är ett barn till någon av männen, i alla fall en yngre släkting. Det kan inte ha varit sonson till mormor Brita för då hade han ärvt.

Jag tolkar det som att Karin hade rättmätigt ärvt, men att P Svensson och P Jönsson gjorde ett försök att tillskansa sig hennes del.

Nästan, som sagt var det hustru Karin i Färjeby som menade att hennes mormors, hustru Brita, Lasses hustru i Färjeby, del i hemmanet i Bomsarvet (nuvarande Gustafs socken) som var en fjärdepart. De andra delarna ägde hennes systrar Anna, Karin och Kerstin. Peder Svensson och Peder Jonsson menade att då hustru Britas make hade förskjutit henne pga att hon var sjuk i koppor och därför hade hennes barn inte rätt att ärva henne (oäkta barn fick ju inte arvsrätt efter modern förrän på 1800-talet). Rätten kom dock fram till att hustru Karin hade rätt till arvet efter sin mormor.


Med anledning av att Peder Svensson och Peder Jonsson bägge talade om denna systerdel torde de härstamma från någon av de andra tre systrarna eller så är dom gifta med någon ättling till dessa systrar.


Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Säter

[Karin Desirée Granqvist]

Hej,

nu är jag tillbaka om Lilla gården. Ett nytt ärende kopplat till gården på tinget vid Tuna silverberg den 10/5 1546, s. 59 i Hela Dalarnas tingslag. Källa: ArkivDigital: Hela Dalarnas tingslags häradsrätt (W) AI:1 (1544-1559) Bild: 820 Sida: 59
Genväg v222728.b820.s59

"Kom för retta Enn Stokholmßbo wid Nampn Oloff Pß
medt thenna efft:ne Tuo beskidelegha witne soom wiste görliga
huru thnna Oloff Pß är kommin till thnn gårdin Lilla ßom
liggend ar wid Betßsibergh fyttone thnn ena het Johhn
Nÿlß J Bomanßbodha och then andri Mats Rumbo, och är
ßå tilganhidt Thß waar en hest:r hiit Iwars Persthn
åtte J Bomanßbodha een Brodsodeel, och vetti ßå midt
en hiit Pid Jonßn på Betsoibirdhß / Hann gaff honno the
vghn thnn Lilla gårdin ßom han åtte på Betßibergh
Sedhnn ßålde Iwar thnn gårdin om manni hiit Pid tember
manni for 40. mrk pinnr. och gaff ßå ßenon ßoni Erick
Pß ßamma lilla gårdh Thnn Erik Pß fick ßå (sona??) hustru
och åtte ett barn midt henne / bleff ßå Erick dööd
och Pid Timber:n midt / arffdi ßå barnidt thenn, vm ßed [omsider]
bledh och barnedt dödt Erffdi ßå hustrun wid namp
hust:r Apollonia, henne årg nu for:ne Oloff Pß, ßå är
han kommin till thnna gården thß wetnade the och sworo
och är framdiles wila thß wedhari tilsta [tillstå] hwar thi
kallade warda". (ärendet slut)

Är min slutledning korrekt samt ett par efterföljande frågor:

Olof Persson bodde i Stockholm. Han hade ’kommit till Lilla gården’ som låg vid Betseberg, som ska motsvara Bispeberg.

Vittnena hette Johhn Nilsson boende i Bomansboda och Mats Rumbo.

Sedan kommer Iwar Persson in i bilden. Läser jag rätt om jag läser ”hest:r” som hustru? Ärvde i så fall hustrun till Iwar broderdelen av Bomansboda? Som sedan Iwar fick tillåtelse att sälja, sannolikt i så fall eftersom man behövde lov när man sålde annans egendom. Det betyder att Iwars hustru sannolikt själv var född på/i Bomansboda och att hon kanske var enda syskonet och att brodern dött barnlös och att syskonens föräldrar var avlidna.

Peder Jonsson fanns också i Bispeberg. Peder avyttrade Lilla gården till Iwar Persson vad det verkar. För sedan sålde Iwar gården till Peder Timberman/Timmerman. Huruvida det var någon släktrelation mellan Peder Jonsson och Iwar Persson vet jag inte.

Peder Timmerman gav i sin tur (den? samma gård?) gården till sonsonen Erik Persson. Erik var gift, för ”sona?? hustru” fick ett barn. Erik avled emellertid. Men så avled barnet också. Så ärvde hustru Apollonia gården ”barnedt dödt Erffdii så hustrun vid namn hustru Appollonia”.

Sedan verkar det som att Apollonia gifte om sig med Olof Persson, han från Stockholm. Ärendet gäller att Olof var ’kommen till gården Lilla gården’.

Det förefaller också ha gällt två olika egendomar/gårdar: Lilla gården vid Bispeberg och en gård i Bomansboda? Eller var dessa två platser – Bispeberg och Bomansboda – samma, tillhörde samma plats? Är Bomansboda detsamma som Bomsarvet/Bomsarff(w)et i landskapshandlingarna?

Och hur hänger personerna i detta ärenden ihop med de andra föregående ärende, systrarna Anna, Karin, Kerstin som ärvde mormodern Britas jord?

Enligt historieprofessor Maria Sjöberg i sin bok Kvinnors jord, manlig rätt (s. 153) om detta ärenden, var Kerstin hustru till Iwar (inget efternamn på honom har hon dock satt ut i boken, men det är alltså Persson, Iwar Persson.

Och var hittar jag åt Bispeberg och Bomansboda i landskapshandlingarna? Och var som sagt Bomansboda detsamma som Bomsarvet.

Jag har gått igenom två landskapshandlingar, utan att hitta åt platserna/gårdarna, ja förutom Bomsarvet/Bomsarffwet: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051321_00056#?c=&m=&s=&cv=55&xywh=746%2C132%2C4935%2C2252

OCH https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051324_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=395%2C518%2C5488%2C2504

Tacksam för svar.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

[Karin Desirée Granqvist]

Kan det var så att Kerstin i systerskaran Brita, Anna och Karin var samma Kerstin gift med Iwar Persson?

Och att, som Stefan skriver, så var männen antingen gifta med någon annan av systrarna eller barn till någon av systrarna.

Jag har ingen som helst källuppgift på att Iwar (Persson) var gift med Kerstin utan den uppgiften kommer från nämnda Sjöbergs bok. Fast det kan förklara de olika personernas (skilda) kopplingar till Lilla gården i Bispeberg.

Att Iwar hette Persson framkommer i nämnda domboksprotokoll från år 1546.

[Stefan Jernberg]

Enligt ortnamnsarkivet så är Bomansboda = Bommarsbo i Norrbärke socken (https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2wx001/411212d1/p1/0000061a.pdf).


//Stefan

[Leif G. Olofsson]

Ditt rödmärkta "hest:r" ska du läsa som hustru, alltså en hustru som hette Ivars Kerstin, och det andra - "sona" - som ena, alltså ena hustru.
Beträffande Bomansboda så har jag en anteckning från Dalarnas Handlingar 1543:6 där bl.a. hyttorna i Gamla "Sölffberg" räknas upp. Där står Bomansboda med tre delägare, varav jag kan läsa Johan Nils/son, Henrik? och Per?.


Alla hyttor låg under Bispbergs bergslag (obs stavningen!) och Bispbergshyttan är en by i Stora Skedvi socken, alldeles söder om Bispbergs gruvor.


Hälsningar

Leif O

[Karin Desirée Granqvist]

Hej Leif,

då läste jag rätt "hest:" var hustru. Förnamnet Kerstin vet jag inte var det kommer ifrån.

Och jag letade endast i Tuna sockens förteckning över bebyggelseenheter och hyttor, inte i Stora Skedvi. Jag får söka igen.

Synd att landskapshandlingarna inte är digitaliserade, många är så kladdiga och svårlästa. Ibland kan man ha tur att det är okej scanning och att originalet är bra, men ibland är det tvärtom.

Annars tack 

Ditt rödmärkta "hest:r" ska du läsa som hustru, alltså en hustru som hette Ivars Kerstin, och det andra - "sona" - som ena, alltså ena hustru.
Beträffande Bomansboda så har jag en anteckning från Dalarnas Handlingar 1543:6 där bl.a. hyttorna i Gamla "Sölffberg" räknas upp. Där står Bomansboda med tre delägare, varav jag kan läsa Johan Nils/son, Henrik? och Per?.


Alla hyttor låg under Bispbergs bergslag (obs stavningen!) och Bispbergshyttan är en by i Stora Skedvi socken, alldeles söder om Bispbergs gruvor.


Hälsningar

Leif O

[Karin Desirée Granqvist]

Jag har i alla fall hittat Betsebergshyttorna i Dalarnas landskapshandlingar för 1547.

Där höll fyra personer till: Oloff Deckn/Derkn, Matsin Tysk, Daniell Olsson och Peer Darlekarll. Vad det verkar är dessa placerade under Skedvi socken. Samtidigt är stadgehemman i Tuna socken placerade mellan rubriken "Skedvi socken" och de fyra bergsmännen vid Betsebergshyttorna. Vilket bergslag de hyttorna tillhörde, vet jag inte, det kanske man måste läsa sig till.

Det är Maria Sjöberg som tagit upp Bispeberg, med E.

[Karin Desirée Granqvist]

Det ska vara Peer Deckn/Derkn

[Karin Desirée Granqvist]

Nu ser jag på en annan sida att det står "Thnn sockn" alltså "denna socken".

Samtidigt är stadgehemman i Tuna socken placerade mellan rubriken "Skedvi socken" och de fyra bergsmännen vid Betsebergshyttorna. Vilket bergslag de hyttorna tillhörde, vet jag inte, det kanske man måste läsa sig till.

Det är Maria Sjöberg som tagit upp Bispeberg, med E.

[Karin Desirée Granqvist]

Vid Betseberghyttorna fanns 1545 tre personer: Beinct Laarsson, sedan två som inte går att utläsa pga att sidorna är brännskadade.

Och det står Betseberg i det refererade domboksprotokollet snarare än Bispberg: "Betßsibergh hyttone". Och som by, bebyggelseenehet eller gård har jag inte hittat Bispberg ännu eller Betseberg.

Det är alltså professor Maria Sjöberg som använder ordet "Bispbergsgården" vilket syns på skärmbilden jag postade från hennes bok. Det är det referensen till det rättsärendet hon skriver om som leder fram till domboksprotokollet av vad jag läst som "Betseberg". Och Betseberg har jag hittat, men inte Bispberg eller Bispeberg.

Var Bispberg ett senare namn för Bet(s)seberg?

[Leif G. Olofsson]

Bispberg förekommer inte som enskilt by- eller platsnamn, det var en viktig järngruva för hela Österbergslagen och hade egen bergsrätt. Hyttorna (i stort sett alla järnhyttor i södra Dalarna) hörde till Bispbergs bergslag. Namnet skrevs olika i äldre tid och det är inte helt klarlagt vad den ursprungliga betydelsen är. Men Beetsberg/h, Betesberg/H etc är vanliga. Se gärna "Bispbergs bergslag" av Linnéa Eriksson i Atlas över Sveriges bergslag. Jernkontoret 2000. Bispberg ligger i Säters socken och byarna kring gruvan heter Gruvriset och Stubbersbo.
/Leif O

[Karin Desirée Granqvist]

Okej, då försöker jag med Säters socken, inte Stora Skedvi som du först skrev.

Silvberg skulle då alltså tillhöra Säter socken. I domboken är dock ärendet infört i Tuna silverbergs ting vilket för tankarna till Tuna socken, inte Säter socken. Men det beror nog på att Österbergslagen var större än de enskilda socknarna.

Det gör saken mycket förvirrande med Tuna silverberg ting, för ärendet var inte ens i socknen för Stora Skedvi. Och jag har ännu endast hittat ett Betseberg när jag gått igenom Tuna utom bron och Skedvi socken. Fast det är alltså fler socknar kvar så flera Betseberg kanske dyker upp eftersom du skriver det var ett vanligt namn.

Tack så mycket.

[Karin Desirée Granqvist]

Säter socken utbröts inte förrän på 1630-talet från Tuna socken enligt Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4ters_socken,_Dalarna

Jag förstår att jag får leta igenom alla landskapshandlingar oberoende av socken eller län, Österbergslagen, Västbergslagen, Gamla Silverg och se om jag hittar åt platsen Bispberg och Betseberg.

Få verkar veta var i landskapshandlingarna de finns. Och jag kan säga att det är inte lätt.

Men annars tack.

[Leif G. Olofsson]

Ta dig en titt på kartan. Jag har aldrig påstått att Silvberg varit en del av (Stora) Skedvi, det var tidigt en egen socken men kom sedan att lyda under (Stora) Tuna. Och vad är det du söker på Bispberg, eller Betseberg/et som du envisas med att kalla det. Det finns innehållsförteckning i början av många av de äldsta landskapshandlingarna, t.ex. den äldsta 1539:4. Där hittar du Bispberg på sid 107.

[Karin Desirée Granqvist]

Då vet jag. Tack.

Och jag "envisas" inte, utan det står faktiskt "Betseberg" i domboken och uppenbart står det "Betseberg" i innehållsförteckningen som du så snällt laddade upp en bild av. "Bispberg" är från Maria Sjöbergs bok.

När Bispberg kom till som namn vet jag inte, och det är lättare att skriva "Betseberg" nu när det finns "Betseberg" i den historiska samtiden.

Jag kanske kan skriva här igen om jag hittar ett samtida1500-tals  Bispberg.