Hej Owe!
Vilken ruskig historia! Jag tyder notisen på följande sätt (”mz” som förekommer tre gånger i texten står för ”med”):
”d 25. Feb: S. Matthiæ dagh, begrofs af Hans Högwyrdig-
heet Pastore i StoorKyrckian, Mag:ro Matthia Iser,
Sal: BarnhuusPredijkantens, H:r Olai Cumblæi, effter-
låtne k. Macka, Sal: Hustru Sidonia Clovera,
född hijt till wärlden af Förnämme föräldrar uti Säby
och Gryta Sochn, A:o 1666. d 11. Feb: uti Upland, Fadren
war den fordom EhreWyrdige Herren H:r Jöns Cloverus
då för tijden Capellan i Giristad och Gryta Församblingar,
sedan wällförordnat Kyrckioherde i Sånga och Skåå
på Swartsiöö; Modren dygdesamme Matrona, Hust:
Brijta Hansdotter Lundia. A:o 1686. d 21. Jan:
är hon inträdd i Ecktenskap mz Sal: H:r Oluf, mz hwil-
ken hon sammanlefde till d 28. Maij, åhr 1689, och samman-
aflat 3. barn, 2. söner och 1. dotter, alle i Herranom afsom-
nade. och uti S: Oluffz Kyrckiogårdh hoos sin Sal: Fader
begrafne. Affsomnade i Looföö hoos sin k. broder H:r
Hans Cloverum d 29. Aug: om natten A:o 1691. reesan-
des i den acht och meeningh uth på landet att niuta nå-
gon recreation uti sitt siuckeliga tillstånd, effter hennas,
uti Stockholm och sitt ägat huus A:o 1691. d 5. Feb: ganska ynkeli-
ge, högst förskräckelige och oskyldige öf[w]erfallande, af en Mordisk och
Gudlöös Guldzsmedz drängh, no[m]ine Jonas West, then ther mz
sin wärja uti hennes kiöck, under hennes huussysla, henne heel owe-
tandes och ochristel: ränner henne genom wänstre armen och i bröstet, Nbl:
af denne ohörlige och omeniskelige gärning (den Gudh tillseen-
des och aldrigh ohämnat låter fara, som är Fattige Änckiors
förswar och deras förtryckiares förtryckiare) är denne Sal:
Matronan äntel: fallen, och sitt döde såår fått, och måste alt-
så sitt Unga Lijff qvittera, effter mycken sweda, möda och
uselheet, sedan hon här i wärldenne lef[w]at haf[we]r uti 25. åhr, 6.
månader, och 10. dagar. Ligger nu begraf[w]en uti Looföö
Kyrckio uti sitt för Aderton D:r kiöpte hwijlorum, näst
Sal: Landzherrens H:r Gyldenhoffs graff, under Slottzbän-
karna på Qwinfolckzsijdan mitt emoth H:r Erich Soofs
graaf. Votum.”