Boken är ju så stramt bunden att många ord försvinner. En del har jag kunnat gissa men två ord vet jag inte riktigt vad det skall vara. Resten går i alla fall så här:
...balken dömt Lars Andersson att mista högra
handen, halshuggas och steglas; warande ?
-lagat, jemlikt 25 Cap 5 § Rättegångsbalken
underställt kong. Hofrättens pröfning.
Efter handlingarnes läsning meddeltes föl-
jande.
Utslag.
Ransakningen wisar; att Brita Ericsdotter,
som warit i tjenst hos kamreraren Witterman
på Bestorp, och der bebott ett rum uti en
särskild byggning, funnits fram på dagen
den 21 nästlidne april liggande död uti sin
säng stående i samma rum, dertill dör-
ren, hwarutur nyckelen war uttagen, war
igenlåst; äfwensom genom Läkaren besigt-
ningen är utrönt, ej mindre, att Brita wa-
rit hafwande, än äfwen, att hon genom ?
? åtgärd blifwit strypt.
Lars Andersson härför misstänkt, och för Rätten
ställd, har under Ransakningen sluteligen fri-
willigt erkänt, att han, som natten före julaf-
ton 1821 häfdat Brita Ericdotter, och som der ef-
ter fattat tillgifwenhet för en annan pi-
ga Stina Jonsdotter, tjenande på Råbäck, och
sett Britas blifwande barnsbörd och de anspråk
hon emot honom möjligen torde wäcka,
wara hinderlige för hans tillämnade förbin-
delse med Stina Jonsdotter, hwarföre han
fattat det beslut att wid lägligt tillfälle
afhända Brita lifwet; till följd af hwilket
beslut, sedan det hos honom wunnit
stadga, han den 20 april kl. 10 på aftonen be-
gifwit sig från sitt hemwist till Brita Ericsdotters
boningsställe, der han af henne i rummet
insläppts, lagt sig bredwid henne i sängen,
och under kyssar och omfamningar försä-
krat henne om sin tillgifwenhet i ända-
mål att betaga henne all frugtan och
möjlig misstanke om hans uppsåt samt
sätta henne utur tillfälle att wärja sig;
hwarefter han, som uppstigit och satt sig på
sängen, under förnyade smekningar fat-
tat henne om strupen med högra handen,
och med den andra hastigt stött henne
under bröstet, så att hon genast aflidit;
derpå han skyndat utur rummet, slagit
dörren igen efter sig och begifwit sig hem
dit han anländt klockan ½ till 12 på natten.
Denna bekännelse winner styrka deraf
att Lars Andersson före Britas död om henne
fällt hotande yttranden: att han i fråga
warande afton, enligt Anders Olofssons witt-
nesmål, werkeligen warit borta från sitt hem-
wist, att Lars Anderssons uppgift, om den ställ-
ning och belägenhet, hwari han lemnat
Brita, instämmer med hwad wittnen derom
utsagt, samt att han jemwäl före ransak-
ningens början för kyrkoherden Odström
enligt hwad denne utsagt, aflemnat om
missgerningen enahanda berättelse, som den...