Östra Vram

[Eva Dalin]

Och Botilla ska var född i Höör 1834.
Det stämmer.

[Göran Svensson]

Hej  
 
jag är synskadad och har själv svårt att leta i arkiven, skulle gärna vilja få hjälp med följande.
 
1. vilka var hans föräldrar?
2. när föddes de?
3. när avled de?
Sören Sörlander
Född 1807-10-18 i Ö Vram  
Död 1893-12-24 i Sjöaskog, Osby  
 
    vänlig hälsning Göran

[Birgitta Andersson]

Hej Göran!
Födelseorten är Västra Vram!
Föräldrar: Jöns Sörlander och Johana Erlandsson (AD Västra Vram CI:4(1805-1811) sid 42. Modern var 27 år vid sonens födelse.
 
Hälsningar
Birgitta Andersson

[Anders Ljungberg]

Min morfars farmors systerdotter Bengta Abrahamsdotter bodde omkring 1860 på Marielund (nr 20) i Östra Vrams socken, enligt husförhörslängden för Östra Vram 1860-63. Vid tiden bodde ett stort antal drängar och pigor på samma fastighet. Det förefaller som om det bedrevs någon form av undervisning där. Bengta flyttade 1863 till Kristianstad. Är det någon som vet om Marielund var någon slags utbildningsinrättning vid denna tid?

[Mats Pettersson]

Ja, Du har gjort en riktig iakttagelse. Hushållningssällskapet i Kristianstads län tog i december 1860 fasta på ett av landshövding Posse 1855 framfört förslag om att en lantbruksskola skulle inrättas i länet. Det blev på Marielund och den danskfödde ägaren patron Christian Bernhard Heinrich Meijer blev föreståndare för skolan mot ett anslag på 4.000 riksdaler. Styrelsens ledamöter var sådana som friherre Rappe och greve De la Gardie men också kapten Claeson och hemmansägaren Persson ingick. Det fanns som mest 20 lärlingsplatser. Skolan fanns där i ca 10 år och flyttades sedan till Tunbyholm på Österlen. Man hade tydligen skolmamseller som t ex fröken Schartau för att hålla lite tukt på eleverna.
Hälsar Mats

[Anders Ljungberg]

Tack Mats! Verkligen kul att läsa. Bengta flyttade som sagt från Östra Vram till Kristianstad, där jag har hittat henne i en hattmakarmästares hushåll. Kanske blev lantbruksskolan en väg för henne bort från arbetet som piga i hemsocknen. Hon var ett av tre utomäktenskapliga barn till min morfars farmors syster Ingar. Min morfars farmor Hanna hade två utomäktenskapliga barn och systern Margareta hade ett. Fem utomäktenskapliga barn på tre systrar, alla pigor, alltså. De flyttade samman med sina barn i Östra Vram no 8 och där levde de kvar till sin död medan barnen ett efter ett flyttade därifrån. Min morfars far Anders Ljunggren utbildade sig till folkskollärare, gav sig sedan in på journalistbanan, köpte Kristianstadsbladet och var dess ägare och redaktör i över 40 år. Så kunde det också gå för en oäkting.

[Mats Pettersson]

Intressant! Hans gravplats ingår i Gamla Christianstads rundvandringstext som Anders Bojs och jag utarbetat. Såhär skildras Din namne och anfader: Anders Ljunggren 1840-1921 var folkskolläraren som blev mångårig chefredaktör på liberala Nyaste Kristianstadsbladet med kända medarbetare som Hjalmar Söderberg, Emil Kléen och Axel Wallengren (Falstaff, fakir). Fredrik Böök, sporadisk medarbetare i tidningen sedan 1898, ägnade chefredaktören ett ironiskt porträtt i nyckelromanen ”Sommarleken” från 1927. Anders Ljunggren föddes i Vä som oäkta son till en piga och var som ung lärare verksam i Jämshög och Svensköp. Första hustrun var Elna Persson från Svensköp. Andra hustrun Gerda var dotter till maskinfabrikanten Lars Åkerman först verksam på Hvilans mekaniska och sedan i Eslöv.
Hälsar Mats

[Anders Ljungberg]

Tack igen. Anders Ljunggren har jag ganska god koll på eftersom han så att säga finns i familjehistorien. Min mamma, som dog år 2000, mindes honom från sin barndom. Hon mindes också tant Gerda, den unga kvinna som kom till Anders Ljunggren som hushållerska för att ganska snart gifta sig med honom. Åldersskillnaden var avsevärd. Det är intressant att Lars Åkerman först var verksam i Kristianstad. Jag har funderat på hur Anders Ljunggren och Lars Åkerman kände varandra. Jag forskar nu i den hittills okända delen av Anders Ljunggrens historia, hans mamma Hanna och hennes systrar och båda bröder Sven och Måns. Det finns ingen fader angiven till Anders Ljunggren men jag misstänker att fadern var Isak Ljunggren, gästgivare i Nöbbelöv, där Hanna Nilsdotter var piga när Anders föddes. Jag tror att det var Isaks pengar som gjorde det möjligt för Anders att studera i Lund och senare köpa tidningen.

[Mats Pettersson]

Hej! Antar att Du har koll på Gerdas far. Dock får Du här en sammanfattning av hans bakgrund i Kristianstad: Hvilans Mek. Verkstad A/B etablerades av tre kompanjoner, varav åtminstone två hade en tidigare bakgrund i branschen från Eslövstrakten. Det var Per Karlsson, sedermera (från 1889) helägare av verkstaden, verkmästaren vid Carl Holmbergs gjuteri i Lund Lars P. Åkerman och bokhållaren P. Månsson som startade verkstaden på Hvilan 1881. (L.P. Åkerman lämnade Hvilan och startade 1890 det sedermera mycket framgångsrika verkstadsföretaget Åkermans i Eslöv.) [...] Eslövs tidning skrev i november 1889: Ljungbergska gjuteriet i Eslöf är af nuvarande egaren, hr J W Malmberg, försåldt till ingenjören L P Åkerman, som hittills varit delegare i Hvilans gjuteri vid Kristianstad, för en köpesumma af 15.500 kronor.  
Hela storyn finns i: Från tornspiror till grävmaskiner : Åkermans i Eslöv 1890-1990 : ett företags öden och äventyr under 100 år / Sven Rydenfelt

[Anders Ljungberg]

När Anders Ljunggren dog ärvde Gerda en ansenlig summa pengar. Hon flyttade till Malmö och adopterade senare en flicka. Jag har talat med denna adopterade dotter när hon var 80+. Hon var helt omedveten om Gerdas äktenskap med Anders. Gerda hade aldrig nämnt det.

[Markus Gunshaga]

Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad: i Östra Vram CI:1 (1718-1841), sid. 46, kan man läsa att »[1776] S:te Hans dag den 24 Junij begrofs Swen Waldemarsson från Östra Wram 50 åhr gammal; blef af åskan i hielslagen den 22 Junij». Händelsen beskrivs närmare i Lunds Weckoblad 1776 27/6, sid. 202 och 1776 18/7:
»S. D. blef en Bonde uti Wrambs By, som satt brede wid sin i barnsnöd sjuka Hustru, ihjälslagen af Åskan, utan at Hustrun eller Fostret togo någon skada, men Hustrun blef af förskräckelse o. sorg mållös; man wet icke hwad påfölgd det sedan haft».
 
»Wid Wecko-Bladet N:o 26. pag. 202 göres den anmärkning, at wid Åskeslaget i Östra Wrambs By, då Bonden blef ihjälslagen, satt Hustrun, som icke war i barnsnöd, wid spisen och Mannen wid Kakelugnen, samt för öfrigt 7. Personer i rummet, då wid slaget mannen föll aldeles död ned efter en enda stark pust, och Hustrun som wille bjuda til at resa honom up, fick en stark näseblod, hwarefter elden tog så öfweralt i huset at hustrun måtte lemna then döda mannen inne, som således blef innebränd, men fants igen uti gruset, allenast at et ben war afbrändt ifrån kroppen; hwarjemte ändå en gård lades i aska, bägge gårdarna tilhörde Öfwersten o. Commend. af Wasa O. Herr Baron Rammel. Denna olyckan hände d. 22. nyßwekne Junii».

[Anna Martinsson]

Är det  någon som forskat på Trobro-möllorna och Gres/gregers-släkten?  Har den både i morfars släkt och som släkt i släkt i min mormors. Gres/Gräs/Greger Bentson dör i jan 1724 nästan 95 år och hans fru Olu Lassesdotter dör 1719 76 år. om jag räknat rätt ska Gres vara f ca 1629 medan Olu ska vara född ca 1643 vilket kan tyda på att hon är hans andra fru.
 
Det verkar också ha funnits en massa barn. Jeppe f ca 1664-1710 Trobromölla 1, Per f 1660-talet bor i Rickarums mölla (min anfader), Hans f ca 1672, Bengt f ca 1676-1710 Ö Vram, Truls f ca 1677-1712 Ö. Vram, Per f ca 1682 bor i (Gärds) Köpinge mölla, Lafve f ca 1684 -1717 Ö.Vram.
 
Gres Bengtsson verkar ha haft en syster också för 1693 dör hans systerson. vad jag kan tyda, 15 år gammal.
 
(Meddelandet ändrat av polara 2015-08-11 14:06)