Geting kring Linköping

[Johannes Hansson]

År 1999 utkom Bengt Fredricsson med boken ”Öschötte Guskelôv!”. Han ägnar ett kapitel åt den färgstarka släkten Geting, som under 1600-talet levde i trakten kring Linköping. I boken finns även ett appendix som innehåller släktens äldsta kända medlems, nämndemannen Olof Geting i Kaga socken, ättlingar ett antal generationer framåt. Även jag har ägnat mej en del åt Olof och hans son Johan. Jag har funnit en del ny information, bland annat har jag hittat en ryttare Anders Geting som bebor Getinggården i Ullevid i Sankt Lars socken innan Olofs son Johan flyttar dit, samt att denne Johan döms för ett dråp i Linköping 1677. Är det nån annan som har ny kunskap att bidra med? Det är 1500- och 1600-talets släktförbindelser jag är intresserad av. Nedan ett urval av väsentlig information (både egna och Bengts fynd). Är medveten om att Geting inte är ett helt ovanligt namn.

OLOF GETING
Född före år 1600. Död efter februari år 1663 (Hanekind 18/2 1663).
Nämndeman åren 1618-49 (förutom åren 1630-33), sexman.
Bosatt i byn Krokbränninge i Kaga socken före år 1614 (Västergården kallas än idag för Getinggården). Flyttar mellan åren 1633 och 1647 till Västerbränninge.
Har en triangel som bomärke (mtl 1656). Äger en del av en åtting i Södra Lårbo i Lerbergs socken tillsammans med Bengt Larsson. Är gift med en Börjes dotter vars familj äger jord i Bränninge (Hanekind 10/6 1672).

Olofs ursprung är okänt. Bengt Fredricsson spekulerar i att det kan finnas kopplingar till Getingarna i Eksjö under 1500- och 1600-talet. Han nämner särskilt Jon Geting, bonde i kungens nämnd år 1526.

Barn:
Börje Geting
Johan Geting

BÖRJE GETING
Ryttare, kornett (omkring år 1656), löjtnant (omkring år 1657), ryttmästare (omkring år 1658). Krigar i Tyskland och senare i Skåne och Halland, där han år 1658 blir ”alldeles sönderskjuten”.
Bosatt bland annat i Västerbränninge i Kaga socken.
Börje förekommer flitigt i Hanekinds häradsrätts protokoll. Det rör sej huvudsakligen om mål av ekonomisk karaktär. Börjes ekonomi är ansträngd. Bland annat pantsätter han omkring år 1675 en silverpokal om 60 lod och ett silverbälte. Åren 1669-70 behandlas vid fyra ting en tvist rörande en pung med dukater som Börje ska ha tagit med hem från Tyskland för Ambjörns räkning (Hanekind 7/6 och 8/10 1669, 21/6 och 8/10 1670). År 1671 författar han ett brev till Krigskollegiet där han beklagar sej över sina höga läkarkostnader och anhåller om ekonomisk hjälp. I brevet framgår att han rustar för två gårdar i Krokbränninge. Hans pensionsbrev utfärdas först år 1687 och den första pensionen bestående av tolv tunnor spannmål utkvitteras av hans änka Gunilla Hansdotter.

Barn:
1o med Karin (död efter 1657 men före 1672) (1)
Kerstin (levde 1678 i Vallby i Vreta Kloster), gift med ryttare Samuel Larsson

2o med Gunilla Hansdotter (omkring 1631-död 1695 i Krokbränninge i Kaga) (2)
Karin (omkring 1664-död 1740 i Löten i Kaga) gift med hjulmakare Per Andersson
Anna (levde 1704)
Maria (levde 1704)
Ingrid (levde 1704)
Brita (levde 1704)

JOHAN GETING (3)
Född omkring år 1610. Död år 1694. Ryttare.
Från omkring år 1648 rusthållare i Getinggården i Stora Ullevid, Sankt Lars socken.
Även Johan förekommer då och då i domböckerna. Flera dramatiska mål skildras detaljerat, vilket ger viss inblick i hans liv och vardag. Förlorar eventuellt hörseln på ena örat vid ett överfall år 1665 (Linköping 29 nov samt 18 dec 1665). Huvudvittne till ett dråp i Linköping år 1668 (Linköping 23 sept 1668 samt 19 juli 1669). Dömd för lägersmål år 1669. Har en oäkta dotter Elisabeth som bor hos honom. Johans barn, halvsyskonen Elisabeth och Holsten, idkar könsumgänge med varandra och Elisabeth döms år 1673 till döden för incest och barnamord (Hanekind 7 april samt 5 maj 1673). Holsten har vid brottets uppdagande låtit sej värvas och lämnat landet. Elisabeths dödsdom fastställs av Göta hovrätt.
Johan själv hugger brofogden Olof Månsson (hans syskons barnbarn) med en liten värja vid ett krogslagsmål i mars år 1677. Gråtande hjälper han sedan Olof att komma hem, men Olof avlider dessvärre efter några dygn. Johan flyr, men får lejdebrev och närvarar vid tinget senare samma år där han döms till döden (Linköping 27 nov samt 1 dec 1677). Uppenbarligen benådas han av högre rätt trots graverande omständigheter.

Barn:
1o med N. N. (4)
N (död 1649)
N (död 1653)
N (död 1660)
Holsten (troligen född före 1648, låter sej värvas 1673)
Barbro (troligen född före 1648-1661 som ogift i Getinggården i Sankt Lars)
Daniel (troligen född före 1648, låter sej värvas 1677)

Med Inger Ersdotter (ej gifta)
Elisabeth (född omkring 1650, dömd till döden 1673)

2o med Margareta Jonsdotter (cirka 1629-1668 i Getinggården i Sankt Lars)
Olof (född 1658, död 1730 i Säby i Sankt Lars), gift med Anna Jonsdotter
Ramborg (född 1665)

3o med Beata Jonsdotter (cirka 1629-1709 i Getinggården i Sankt Lars)
Jonas (1670-1750 i Getinggården i Sankt Lars), gift 1o med Karin Svensdotter, gift 2o med Brita Hansdotter, gift 3o med Maria Andersdotter
Margareta (1671-1719 i Getinggården i Sankt Lars), gift 1o med Jöns Hansson, gift 2o med Lars Tyrsson
Helena (1675-1675)
Helena, gift med ryttare Anders Persson i Stora Ullevid


Andra personer av intresse (Getingar boende i närheten av Linköping under 1600-talet, från domböcker etc):

MÅNS PERSSON OCH HANS HUSTRU
Antingen Måns eller hans hustru i Sättuna i Kaga socken är syskonbarn till Johan och Börje Geting. Detta framkommer vid ovan nämnda dråpmål 1673. Måns Persson är under tidigt 1660-tal gift med Ingrid Svensdotter.

ANDERS GETING
Jag har funnit att en ryttare Anders Geting brukar Getinggården i Stora Ullevid i Sankt Lars socken innan Johan tar över (militära rullor 1632, 1635 och 1637). Han är rimligen nära släkt med Johan, kanske bror eller farbror.

JON GETING
Jon Geting ska vid Bankekinds häradsrätt ha tilltalat en dräng vid namn Olof Håkansson för att ha lägrat hans dotter (odaterat men före 1624 enligt Bengt Fredricsson).

MÅNS NILSSON GETING
Måns Geting anklagas för att ha fört in malt i Linköping utan att ha betalt tull (Linköpings rådhusrätt 16 april 1679 och 28 april 1679). Han har tidigare malt kornen hos Börje i Värö i Kärna socken.

JONAS JONSSON GETING
Snickarmästare i Stockholm som vid Åkerbo ting 10 juni 1702 ansöker om attest på sin börd. Han är son till Jon Andersson (ca 1608-1683) och Brita Toresdotter (död 1682) i Björby i Törnevalla socken, nära Sankt Lars socken. Både namnet Jon och patronymikonet Andersson är intressanta. Jon Andersson skulle kunna vara son till ovan nämnda Anders Geting.

KRISTOFFER GETING
Gifte båtsmannen Kristoffer Geting lägrar en piga i Vallby i Vreta Kloster (Björkekind sommarting 1648 och 12 feb 1649). Notera att Bengt Fredricsson anger att Börje Getings dotter Kerstin är gift med ryttaren Samuel Larsson och i vart fall 1678 bosatt i just Vallby.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
(1) Hustrun Karins bror är tobakshandlaren Daniel Reenling i Norrköping/Stockholm. Daniel har en skuld till sin syster efter försäljningen av gården Nafverboda, som jag inte har lyckats identifiera.
(2) Gunilla Hansdotter äger jord i Västra Älgsjö i Orlunda socken. Detta framkommer vid ett ärende i Aska häradsrätt 1672, då Börje och hans dotter Maria är kärande. Motparterna är Gunilla Hansdotter syster och hennes make kornetten Börje Rolsson.
(3) I Hanekinds vårting 1742 finns enligt Bengt Fredricsson en släktutredning, som jag ännu inte haft möjlighet att läsa, som antyder att Johan Geting skulle vara Olof Getings son. Det är omöjligt.
(4) Till skillnad från Bengt Fredricsson anser jag att Johan bör ha varit gift före äktenskapet med Margareta Jonsdotter. Johan flyttar till Stora Ullevid i Sankt Lars omkring 1648. Barnen Holsten, Barbro, Daniel samt tre vars namn är okända återfinns ej i Sankt Lars födelsebok, och bör därför vara födda före 1648. Margareta Jonsdotter är på grund av sin ålder knappast mor till dessa barn. En rimlig hypotes är att Johan är gift med en kvinna med vilken han får ovan nämnda barn. Detta skulle även förklara åldersskillnaden på tjugo år mellan Johan och Margareta. I mtl:erna vid denna tid anges Johans hustru heta omväxlande Margareta och Maria. I mtl 1656 står för första gången hustruns patronymikon, som då anges Månsdotter. I följande mtl:er anges Jonsdotter. Det kan vara en felskrivning, men det kan också vara så att Johans hustru avlider omkring 1656 utan att föras in i dödboken och att han sedan gifter om sej.