Överraskande DNA result, hur hanterar ni känsliga upptäckter?

[Katarina Karlsson]

Hej,
Jag har släktforskat i många år och tog mitt DNA test genom familytreedna för 6 år sedan. Jag har även laddat upp det på Myheritage men under alla dessa år har jag inte hittat en enda matchning på min farfars sida. Jag tänkte att det kanske var något som inte stämde med faderskapet där men jag fick heller inte några matchningar på farfars mamma där många ovanliga efternamn/släktnamn finns. Funderade då på att det kanske inte fanns nog med släkt som testat sig på dessa hemsidor.

Nyligen gjorde jag därför en ny DNA test med ancestry för att min farbor hade gjort sin test där och jag tänkte att det kunde bli lätt att matcha med hans träd på samma ställe. Ni vet ju säkert hur den här visan går men när jag skulle ange släktskap till min farbror så fanns inte möjligheten att lägga in honom som helfarbror då vi inte delar nog med centimorgans (870 cm eller ca 12%). Jag har nu lagt till honom som halvfarbror och förstår ju att det här betyder att min pappa och hans bror inte kan ha samma pappa.

Min syster tycker att det låter omöjligt och tror att jag måste ha ”gjort fel”. Jag har kikat runt och statistiskt sett ser ser jag ingen möjlighet att jag skulle kunna vara helsyskonbarn till min farbror med dessa resultat.

Pappa var född 10 månader efter mina farföräldrars bröllop. De gifte sig i slutet av dec 1941 och pappa är född okt 1942. Farmor var kvar i sin hemort som ligger på gränsen till Norge till slutet av februari 1942, de hade ingen smekmånad eftersom min farfar var tvungen att åka tillbaka och jobba på sin hemort. Det är väldigt snäva boliner att hinna bli gravid med någon annan under jan-feb 1942 men det är ju så det måste ha varit.

Nu är frågan, hur säker kan jag vara på de här resultaten? Jag har inte berättat något för min farbror ännu. Min pappa gick bort för inte så länge sedan och jag kan föreställa mig att det här med att de var halvbröder skulle vara en jobbig upptäckt. Resultatet står ju ganska solklart på ancestry och jag har övervägt att ta bort det innan han ser det. Det ser inte ut som att han har varit inne på sitt konto på ett par veckor. Ska man låta det stå kvar och inte ta på sig att förklara. Det ör ett känsligt område att börja riva i och mina farföräldrar gick bort för tio år sedan så kanske bör man sopa allt under mattan? Hur har ni gjort som kanske snubblat på en liknande upptäckt? Tacksam för era insikter och om någon har lust att dela sina erfarenheter.

[Anders Väppling]

Hej!
Till att börja med så stämmer det du skriver, din farbror kan omöjligen vara din "helfarbror" - ni delar helt enkelt för lite DNA för att det skall vara möjligt. Denna sidan brukar många använda som referens och du kanske varit inne och provat själv:

https://dnapainter.com/tools/sharedcmv4

Om du kollar fördelningen av cM hos olika testpersoner jämfört med sin farbror/morbror/faster/moster så ligger intervallet mellan 1201-2282 cM med ett snitt på 1741 cm. Det lägsta uppmätta är alltså 1201cM vilket är extremt lågt. Era delade 870cM är alltså på tok för lågt. Din slutsats är med andra ord den rätta: han är din "halvfarbror". Er delade mängd cM stämmer istället perfekt överens med någon som jämför sig med ett halvsyskon till sin förälder, där ligger snittet på 871 cM vilket ju är nästan exakt vad ni hade.

Så tyvärr måste jag säga att du kan vara 100% säker på att han är din halvfarbror.

Dina andra funderingar har jag inget bra svar på, tycker det är svåra bitar.

Det närmsta jag kommit en "skandal" än så länge var ett avslöjande gällande min farfars farbror (genom en DNA-träff kröp det fram att han var far till en oäkta dotter). Vi tog upp det med en utav min farfars systrar och mycket riktigt visste de redan om att så var fallet. De hade vetat hela livet att de hade en halvkusin. "Naturligtvis" var det inget man pratade om (trots att det hände för mer än 100 år sedan) men hon verkade inte nämnvärt upprörd när det kom fram.

I ditt fall handlar det dock om händelser närmare i tid och släktled, så det blir förstås känsligare. I ditt fall (eftersom din pappa dessvärre gått bort) så tror jag beslutet vilar hos dig att avgöra vad som är bäst. Ska inte komma med "tips" eftersom alla familjer är olika, men om jag hamnat i din sits hade jag nog inte nämnt något för farbrodern utan låtit honom själv upptäcka resultatet (och om han ställer frågor förklara vad du tror har hänt).

Hoppas det löser sig och att något gott kommer ur detta!