Hoorunge?

[Linnéa Larsson]

Hej!


Jag blev förvånad över ordvalet igår i Tillinge födelsebok för oktober 1690. Varför skriver man hoorunge och inte oäkta barn? Vad är skillnaden? Undrar också om någon kan tyda vad som står på tredje raden under....

[Åke Wahlqvist]

Jag tror inte att det är någon skillnad, på 17 och 1800-talet är det ju vanligt med betckning oä. På 1690-talet är vi ju betydligt närmare medeltiden så jag tror att språkbruket bara förändras över tid.Min tolkning av tredje raden: Gösta Anders hust, Järstuna, Hu Karin af Maths And.. - (behöver inte alls vara riktig)

[Linnéa Larsson]

Ok, tack. Det kanske inte var så nedsättande som det skulle ha varit idag, utan mera som ett konstaterande...

[Jörgen Tollesson]

Varje präst har sitt eget sätt att utrycka sig på. Och det varierar också hur fanatiska de är. Dessutom var Sverige på 1690-talet (mitt under den s.k. stormaktstiden) en religiöst fundamentalistisk stat, där kyrkan var en del av statsapparaten. Och ve den som avvek från den rätta tron eller "syndade".

[Paul Bergström]

Hej!

Vill man tolka "hoorunge" bokstavstroget så var det ett barn som tillkommit genom brottet "hoor" d.v.s. endera fadern eller modern var gifta på annat håll (eller båda). "Hoor" hade begåtts.

Ett oäkta barn pekar mer på att barnet icke avlats i "äkta säng" d.v.s. föräldrarna var inte gifta (och inte med någon annan heller).

/Paul

[Linnéa Larsson]

Stackars barn, stämplad redan från början  . Man får hoppas att det gick bra för honom iaf...

[Jörgen Tollesson]

Vill man tolka "hoorunge" bokstavstroget så var det ett barn som tillkommit genom brottet "hoor" d.v.s. endera fadern eller modern var gifta på annat håll (eller båda). "Hoor" hade begåtts.

Ett oäkta barn pekar mer på att barnet icke avlats i "äkta säng" d.v.s. föräldrarna var inte gifta (och inte med någon annan heller).

Det är naturligtvis möjligt att det var det som prästen avsåg med "horunge". Men därmed inte sagt att alla "oäkta" barn har två ogifta föräldrar. Det finns ett oräkneligt antal "oäkta" barn med en förälder som är gift på annat håll. I de flesta fall naturligtvis fadern, men det finns också mödrar som är gifta med någon annan än barnafadern (t.ex. soldat- och sjömanshustrur, där mannen inte varit hemma vid rätt tid för att kunna vara fadern).

[Paul Bergström]

Jag relaterade främst till den här perioden säg mitten av 1600-talet fram till  Karl XII:s död 1718. Som du själv skrev Sverige var en religiöst fundamentalistisk stat på den här tiden med en mosaisk lagstiftning. Det sjätte budet löd "Du skall icke göra hor". Budet riktade sig till gifta personer. Inga ogifta dömdes för hor.

Skulle se det som mindre sannolikt om en gift kvinna fick barn med en ogift man 1690 att man nöjde sig med att kalla barnet "oäkta". Det tarvade starkare ord. Något större var då chansen om situationen var omvänd.