Piga i Karlskrona 1776

[Per Bäckström]

Den 6 juli 1776 gifter sig båtsman Jonas Glader med pigan Cecilia Bengtsdotter i Karlskrona Amiralitetsförsamling. Hon är född ca 1753. De flyttar sedan till Greveshult, Algutsboda, där Glader blir soldaten Jonas Gräfling. Han är son till Gumme Andersson, Susingsborg, Vissefjärda, men varifrån kom hon? Hfl saknas för stadsförsamlingen, och anledningen till giftemålet i Amiralitetsförsamlingen torde väl vara att han var båtsman. Hon nedkom senare med en son i sep 1776, så giftemålet var tvunget, pga omständigheterna. Ni som forskar på Blekinge, hur finner man uppgift om en piga som väl troligen kommer från Blekinge eller möjligtvis var dotter till någon båtsman stationerad i Karlskrona. De Bengt som finns registerade i båtsmansregistret, saknar huvudsakligen en dotter med namn Cecilia/Sissa, men några saknar uppgift om familj. Hur går man tillväga?

[Manuela Irmgardson]

Hej Per

Det finns en register över båtmän i Blekinge.
https://www.blekingesf.se/vara-register/batsmansregistret/
Här kan du hitta vilket kompaniet han tillhörde. Han tillhörde BBG 1: a båtsmanskompaniet, nr 384. Med detta nummer kan du hitta hans familj i länk 2.
https://www.diginpast.se/bmregister/index/index.html
1:a båtsmanskompaniet Ronneby 286-391 ** 513-514
https://www.diginpast.se/bmregister/ronneby/index.html
Bläddra ner till hans namn.

Hittade en annan Jonas Glader. Jag kunde inte avgöra om båtsmannen från registret och den här är identisk.
Jonas Glader *25 Feb 1756 Amiralitetsfors., Karlskrona, Blekinge
Far: Jan Glader.
Jan Glader finns inte i båtsmanregistret.

[Per Bäckström]

Hej,

min Jonas heter, med Gumme som far, Jonas Gummesson Glader, och han finns inte med i registret. Han var båtsman för Madesjö, Kalmar län, kan det vara orsaken?

mvh
Per

[Manuela Irmgardson]

Hej,

min Jonas heter, med Gumme som far, Jonas Gummesson Glader, och han finns inte med i registret. Han var båtsman för Madesjö, Kalmar län, kan det vara orsaken?

mvh
Per

Hej Per

Ja absolut. Kalmar är inte en del av blekinge. Det är därför det inte kan finnas i registret. För att hitta den här personen behöver du naturligtvis alltid deras släktnamn, inte bara båtmännens namn.
Så ... börja om. :-)

[Per Bäckström]

Hej igen,

min fråga gällde ju också Cecilia (i diverse stavningar) Bengtsdotter, gift som ”piga” i Karlskrona amiralitetsförsamling. Född ca 1753 (plus/minus beroende på präst), och troligen från Blekinge då hon är piga där. Hur finner man en kvinna i Blekinge med Bengt som far, och med endast dessa uppgifter? Jag har mycket på mannen och familjen men henne vet jag nästan inget om. Hon dog 1807 i Fiskesjö, Algutsboda.

Mvh
Per

[Manuela Irmgardson]

Hej Per

ja, jag vet.
Tyvärr har det alltid funnits präster i Sverige som inte har haft mycket önskan att föra dessa böcker. Även i Ami: fs K: na hittade jag bara 2 poster i HFL.
I födelseboken 1753 (samma fs) läste jag alla bidrag till och med maj. Bara en Cecilie, nämligen Anna Cecilie. Tyvärr heter hennes far Petter.
När jag är klar med boken tittar jag på In- och Ut-böckerna. Eller har du redan gjort det?

EDIT:
Cecilia Bengtsdotter
Ingen födelsepost i Karlskrona Ami-fs.
Inget födelsepost i Torpa, Kronobergs län mellan 1752 och 1755
Inget födelsepost i Ryssby, Kronobergs län mellan 1752 och 1755
Inget födelsepost i Ljungby, Kronobergs län mellan 1752 och 1755.

[Manuela Irmgardson]

Kanske finns det en ledtråd i Bouppteckning?

[Per Bäckström]

Hej Manuela,

från 6 juli 1776 har jag ’full’ koll på henne, det är innan som det är problem. I Algutsboda skrevs hon f 1753, men det är ju ett ungefärligt värde. Inget i bouppteckningen, däremot lite mer i den efter Jonas Gräflings andra fru, där Anders Axon kusin är förvaltare för barnen. Han måste vara kusin på hennes sida, men återigen, kusin är ungefärligt, och han går inte att spåra bakåt heller. Cecilia behöver ju inte ha varit från Blekinge, men det är ju troligt, man reste inte så långt. I Kalmar län var det ju Kalmar som lockade, i Kronoberg Växjö, så var det för andra släktingar. Jonas Gräfling var också ett mysterium innan, fanns bara hösten 1777 då han blev soldat, men sedan förstod jag att han var båtsman i Madesjö pga giftemålet. Jag tror jag sett på in/ut, men är inte säker nu, det var ett tag sedan. Problemet med Karlskrona är ju att 1. hon kan vara från trakten, men 2. fadern kan vara båtsman och då från övriga landet (dvs Kalmar län och delar av Kronoberg som Vissefjärda etc. Eller Öland). Jag har KGFs databas, där finns inget, vilket är synd då den är normerad. Har sökt lite i PLFs databaser, och ska se på några fynd, men inget egentligen. Bengt och Cecilia är vanligt i t.ex. Fridlevstad, som har mkt kontakter med Kronoberg, men fann inget där. Det verkar som om herr och fru Gräfling/Glader inte tycke om släktforskare :-)

[Peter Wulf]

Välkommen till en höstack med en nål i (eller en hel lada om du så vill).

Många av alla dessa "pigor" i Karlskrona kom från landet och sökte sig tjänst i staden. Det blir lite som ringar på vattnet; en mindre andel kunde komma långt ifrån (Skåne eller längre bort belägna orter i Småland eller ibland ännu längre bort i andra landskap).
Men vanligast var att de kom från närliggande socknar som Kristianopel, Nättraby, Ramdala etc. Jag föreslår om du orkar leta att börja söka av i födelseböckerna aktuella år i dessa nära liggande socknar och utökar eftersom.

Ibland om pigan hade fått ett barn utom äktenskap så avhandlades detta i Karlskrona Kämnärsrätt där då hennes föräldrar och deras boenden brukar anges. Men i ditt fall förefaller det inte vara på så sätt då hon i vigselboken tituleras med just "piga". Kvinnor som gifte sig och hade fött barn kallades i amiralitetsförsamlingen för "kvinnoperson" eller "kvinnofolk" alternativt fick ingen titel alls.

Sedan som alltid så är det viktigt att skärskåda alla dopvittnen för de barn hon föder. Ibland döljer sig en bror eller syster bland dessa som gör att ett ursprung kan nystas upp.

Lycka till!

[Per Bäckström]

Hej Peter,

tack för svar! Jag har avsökt lämpliga socknar, men inte alla har födelseböcker, och frågan är om man kan lita på födelseåret 1753. Vilket jag koncentrerade första söket på.

Den gode gräflingen (glader vid denna tid) var kvinnotjusare, vars första söner tog efter sin far och slog honom, då Jonas Glader fyra månader efter giftemålet fick sin första son (sönerna däremot fick barn två månader efter sina giftemål...) Så, även om Cicilia titulerades piga, så var hon med barn. Om fadern tog sitt ansvar och gifte sig, antar jag att det inte avsatte avtryck i arkiven, eller kan det finnas anteckningar om detta någonstans?

Bästa
Per

[Peter Wulf]

Hej Per!
Egentligen är väl vår tro på de dygdiga människorna från förr, ffa i städerna, betydligt överdriven. Inte sällan är det en viktoriansk 1800-tals påkomma om förbud mot könsumgänge innan äktenskapet var fullbordat. Oftast var det fritt fram på sina håll bara det fanns en muntlig äktenskapsöverkommelse. Vigseln var bara sista steget liksom. Lite grand berodde ev problem med ett för tidigt sänglag på om prästerskapet eller de rättsansvariga valde att se mellan fingrar eller ej. I en stad som Karlskrona med dess gytter och myller av folk gissar jag att man insåg att det skulle bli ogörligt att jaga folk i tid och otid för äktenskapsbrott.
Många barn som föddes i Karlskrona under 1700-talet föddes påtagligt kort tid efter föräldrarnas bröllop. Givetvis fanns det nog oskulder men dessa var oftast unga kvinnor från borgerlig mer välbeställd och välbevakad miljö. En piga i tjänsteställning var mer fri vill jag påstå.

När det gäller sökandet efter din piga så kan jag hjälpa dig med att ingen passande född 1753 eller åren däromkring går att hitta i Ramdala.

[Per Bäckström]

Hej Peter,

stort tack! Kombinationen Bengt och silla/Cicilia/Coecilia etc finns inte i KGF, och inte PLFs södra heller, men där beror ju allt på stavningen. Så det är kyrkböcker som gäller, där sådana finns. Och som du skrev, hon kan ju vara från Skåne... Men då kan jag utesluta Ramdala iallafall.

Trevlig helg!
Per

[Jörgen Axelsson]

En kandidat att följa upp kan vara Sissa Bengtsdotter, f. 2/8 1753 på Törnefors bruk, Alnaryd, Tving.
Dotter till kopparsmedsdrängen Bengt Matsson (f. 1722 i Måstad 82, Tving) och Kerstin Svensdotter (d. 1756).


I bouppteckningen (Medelstads häradsrätts arkiv) efter Kerstin Svensdotter upptages, förutom änklingen, utomäktenskaplige sonen Sigge Siggesson (f. ca 1750) och makarnas gemensamma döttrar Sissa och Maria Bengtsdotter (f. 1755).


Bengt Matssons bror, Olof Matsson (f. 1721), var även han verksam vid Törnefors bruk, innan han blev bonde i Möljeryd 84, Ronneby. Som flicka tycks brorsdottern Sissa vistats i hans familj (hfl, mtl).
Olof Matsson hade bl.a. en son med det ovanliga namnet Augustinus Olsson (d. 1793), som var bonde i Möljeryd. Även Cecilia Bengtsdotter hade ju en son med samma förnamn: Augustinus Ahlgren (1778-1852), som var garvaregesäll på Huseby bruk, Skatelöv.
Intressant i sammanhanget är att Olof Matssons son Peter Olsson (1766-1818) var garverifaktor på just Huseby.


En Maria Bengtsdotter (ca 1755-1797) vigdes 1781 i Edestad med gårdmannen i Binga, Edestad Hans Hansson (1749-1828).
I Marias bou (Medestads häradsrätts arkiv) omtalas hennes bror, kopparslagaren herr Syrak i Karlskrona. Denne är säkert identisk med kopparslagaremästaren Syrak Ahlgren, som dog 1809 i Karlskrona stadsförsamling och då uppgavs varit i sitt 67:e levnadsår.
En tanke är att denna Maria Bengtsdotter kanske var syster till Sissa / Cecilia Bengtsdotter och att deras halvbror Sigge Siggesson i så fall tagit sig namnet Syrak Ahlgren (av Alnaryd?), även om hans uppgivna ålder vid dödsfallet inte riktigt stämmer med Sigges födelsetid.
Två av Cecilia Bengtsdotters söner tog sig, av någon anledning, efternamnet Ahlgren och om Syrak Ahlgren var deras morbror, skulle det kunna vara förklaringen.


Jag har inte några bevis för att Cecilia Bengtsdotter skulle vara identisk med Sissa Bengtsdotter från Alnaryd, men så länge som motsatsen inte bevisas och med tanke på en del familjedetaljer, kan hon vara intressant.

[Per Bäckström]

Hej Jörgen,

detta var ju alldeles tacknämligt! Det verkar ju verkligen vara ett spår att följa, helst detta med kusinen Augustinus. Har du exakt data för Svensdotters bouppteckning, jag får inte fram den, antar stavningen av namnet är tokigt. Däremot Maria Bengtsdotters. Det saknas också hfl för Tving så tidigt, men du skriver att du funnit att hon vistas hos sin farbror på Törnefors bruk, men jag antar jag missförstår dig?

Som du skriver, det är väldigt mycket som pekar mot denna Sissa. Stort tack!

Bästa
Per

[Jörgen Axelsson]

Kerstin Svensdotters bou finns i Medelstads häradsrätts arkiv i volym FII:12 och kan läsas här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0110728_00037


Sissa vistades hos farbrodern Olof Matsson i Möljeryd 84, Ronneby.

[Per Bäckström]

Suveränt, tusen tack! Trodde farbrodern flyttade till Ronneby senare, men då är allt på plats. Har beställt bouppteckningen till Kerstin. Och ladat ner SVARs digitalisering. Sökte i ArkivDigital, men de verkar inte ha digitaliserat bakåt i Medelstad, så det var därför jag inte fann den. Så spännande, än gång stort tack! Fann du detta när du sökte själv, dvs är det också din släkt, eller var det för att hjälpa mig?

[Jörgen Axelsson]

Kerstin Svensdotters bouppteckning finns även hos Arkiv Digital: ArkivDigital: Medelstad häradsrätt (K) FII:12 (1758) Bild: 28 Sida: 51
Bouppteckningen hittar du genom bouppteckningsregistret: ArkivDigital: Medelstad häradsrätt (K) BouReg:2 (1699-1860) Bild: 2840


Denna familj tillhör inte min närmaste släkt, men jag har ett intresse av människor och släkter i en del församlingar i östra Blekinge och så är det roligt att försöka lösa problem och kunna hjälpa till!

[Per Bäckström]

Än en gång tusen tack, zoom-möten idag, men vill bara sätta igång med detta :-) Min första träff på släkt i Blekinge, förutom alla båtsmän från Öland och Småland som vistats i Karlskrona, från farfars farfar och på farmors sida. Om allt stämmer är då min farmors farmors farmor från Blekinge, vilket jag ju misstänkte då hon var piga i Karlskrona.

[Per Bäckström]

Vet du om Olof Matsson också har en son som heter Anders född ca 1781? I bouppteckningen efter Cecilia Bengtsdotter så tillvaratas nämligen barnens rätt av deras kusin Anders Axor, patronymikon Olsson. Soldat i Algutsboda. Kusin kan betyda mycket, men med tanke på Olsson-familjen kan ju här finnas en länk? Denne mystiske Axor/Axor/Ax dyker nämligen också upp bara huxflux utan kopplingar bakåt, mer är att det någonstans står Vissefjärda, men det är nog prästens vilda gissning.

[Jörgen Axelsson]

Soldaten, jägaren och hornisten i bl.a. soldattorpet under Huvudhultaö Östergård och i Bälshult, Algutsboda Andreas / Anders Olsson Axor var född 28/3 1787 i Susingsborg, Vissefjärda och var son till bonden Olof Månsson (d. 1812) och Ingeborg Gummesdotter (1748-1826).
Föräldrarna flyttade från Susingsborg till Sjötorpet, Emmaboda, Vissefjärda och du kan se familjen i Vissefjärda AI:1 på sidan 206, där det finns en anteckning om att Andreas blivit soldat.


Andreas Axors mor, Ingeborg Gummesdotter, var syster till Jonas Gummesson och därför var deras barn kusiner.

[Per Bäckström]

Du är ju helt otrolig, hur kunde jag missa det… Då är ju Sissa och han inte släkt öht, utan släktskapet är på gräflingens sida (dvs Jonas Glader, vars far var Gumme Andersson). Som jag letat (på fel ställen). Då stämde ju noteringen om Vissefjärda om Anders Ax trots allt. Stort tack, du har löst många mysterier! Men enligt KGF föddes en Anders 1768, som antagligen dog, för nästa kom 1787. Anders Ax ska dock vara född 1781, enligt hfl:s?

Är du släkt med Månssons också, eftersom du vet detta?

Vet du mer om Bengt och Olof Matsson, så är jag intresserad, då kyrkböckerna i Tving och Ronneby inte är att leka med. I Tving saknas de (brand?) och i Ronneby verkar någon slags olycka ha hänt, eller bristande förvaring, då de är renoverade. Ska in och söka mer sedan.

[Per Bäckström]

Jag ser nu att alla hfl listar Anders Axor som född 1781, möjligen en felläsning någon gång mellan en etta och en sjua, för i soldatrullorna står hans ålder som att han är född 1786–88. Det är däför troligt att du har rätt, och att prästerna har fel, för själv borde han ju ha reagerat på sex års ålderskillnad. Också i Dödboken står 1 okt 1781 i Algutsboda, så där är det noll rätt. Det kräver lite undersökning, om det går, av hfl i Vissefjärda eller troligare mantalslängd - tror inte det finns hfl där förään 1800-tal. Hur visste du, Jörgen, allt detta? Då det stått 1781 har det helt gått mig förbi att han föddes i Susingsborg... Så han var väl lägligt på plats, däremot märkligt att han som är mycket yngre representerar barnen? Gräflingen orsakar mig mycket mycket huvudbry (också hans första fru och skilsmässan från denna, Eljan).

[Jörgen Axelsson]

Då Anders Olsson Azor (i bl.a. gmr 1817 för Kalmar regemente skrivs soldatnamnet så) i Jonas Gräflings bouppteckning 1819 (Uppvidinge häradsrätts arkiv) sägs vara barnens kusin, sökte jag efter syskonbarn till Jonas Gräfling och fann då systersonen Andreas / Anders Olsson, f. 1787 i Susingsborg, som stämmer väl in.
I Algutsboda hfl AI:5 på sidan 646 (323) står antecknat att han kom till socknen 1804 med attest nummer 17 (dessa attester ser inte ut att vara bevarade).

[Per Bäckström]

Tur du gjorde det, för jag litade på hfl-anteckningarna om att han var född 1781, och fann därför ingen passande. Som sagt, i soldatrullorna såg jag nu att det är han. TAck. Axor, axor, slutar som Anders Ax i Dödboken, men märkligaste stavningen är väl ungefär (som jag minns den) Hatchet.

Har följt Sissa genom Ronneby hfl, hon verkar finnas hos farbrodern så sent som 1775 (även om hfl här inte är så precis, och hon inte finns antecknad för förhör 1771 och 1773 även om hennes namn står där de åren). Det finns någon anteckning 1775, men det gäller nog en kusin av olika bläck att döma, dvs Olofs barn, ska försöka tyda det när jag skrivit ut imorgon. Dock intet om att hon drar till Karlskrona, tyvärr. Hann med mantalslängd 1769 och 1775, ska fortsätta med övriga i helgen. Spännande! Än roligare vore det  att kunna följa bröderna Matsson bakåt, vad jag kunde se i hfl verkar det finnas fler Matssöner, dock var förnamnet otydbart på en, och en annan hette Nils. Jag vet dock inte om det är en tillfällighet, eller om de stammar från samma far och mor (eller någon variation däremellan, dvs omgiften etc).

Marie Petersson-Engnell i Vissefjärda fann faderskapsmålet i domboken (eller liknande), en Sigge Svensson som avlade Sigge Siggesson med Kerstin Svensdotter. Märligt nog förklarar han sig villig till gifte, men som vi båda vet, gifte hon sig inte med honom utan Bängt Matsson. Så, även om det förklarar Sigges namn, får vi inte veta vad som hände.

Stort tack, helgen är räddad!

[Per Bäckström]

Hej igen Jörgen,

allt du skrivit stämmer, toppen. Olof Matsson dog 1784 i Möljeryd, men Bengt Matsson måste ha flyttat från Alnaryd, då han inte dör där. Prästen måste ha varit gravt alkoholiserad, men jag har kollat min läsning av kyrkans dödsbok mot den förteckning som finns 1712–1799. Du verkar veta det mesta om Blekinge, så därför dristar jag mig att fråga om du vet vart han flyttade? (Apropå kyrkbokens tillstånd, kände jag igen Sissas födelseanteckning när jag såg den, när jag läste igenom alla Blekinges socknar för året 1753, men avfärdade denna anteckning då jag knappt fick det till Sissa och absolut inte till Bängt. Vilken handstil.

Fader till bröderna var Mats Gummesson, Måstad, troligen den Mattis Gummesson som dör i Jemsunda 1744 70 år gammal? Fanns det en förbindelse mellan Måstad och Jemsunda, tror du, så det kan vara denne Mattis?

Det finns också en Anders och en Gumme Matsson i Måstad, den senare verkar ta över efter fadern. Kan det vara bröder till Olof och Bengt? Gumme har en förbindelse till Jemsunda också, dvs ett barn dör där.

Sissa finns enligt mantalsföreteckningen i Möljeryd nov 1775, men inte 1776, det stämmer bra. Ska kolla så hon inte dyker upp senare nu.

[Jörgen Axelsson]

Far till Olof och Bengt Matsson (Mattsson) var bonden i Måstad 13/82, Tving Mats (Måns) Gummesson, som dog ca 1728 i Måstad 82, men han tycks inte noterats i begravningslängden.


En bror till Olof och Bengt var mycket riktigt bonden i Måstad 82 Gumme Matsson (1714-1792). Denne hade bl.a. en dotter Sissa Gummesdotter, f. 1757, som finns upptagen i modern Sigrid Jönsdotters bouppteckning 1765 (Medelstads häradsrätts arkiv). Det skulle ju kunna vara denna Sissa, som i hfl hos Olof Matsson i Möljeryd benämns som brorsdotter, men jag bedömer det ändå som troligt att det var Bengt Matssons dotter Sissa Bengtsdotter, f. 1753, som vistades hos sin farbror.
1) I hfl Ronneby AI:3 på sidan 31 anges flickan Sissa vara 10 år och av andra åldersuppgifter att döma bör uppgifterna gälla år 1763.
2) I mtl 1767 finns hos Olof Matsson i Möljeryd "dottern" Sissa och samma år finns hos Gumme Matssons son Bengt Gummesson (1740-1778) i Måstad 82 "flickan" Sissa, som bör vara Bengt Gummessons syster.


I bouppteckningen 1765 efter Gumme Matssons hustru Sigrid Jönsdotter nämns bl.a. en summa gällande innestående barnagods till Bengt Matssons barn.
Detta borde innebära att Bengt Matsson bör ha avlidit någon gång 1758-1765, men att hans barn levde 1765.
När och var Bengt Matsson dog vet jag inte.

[Per Bäckström]

Stort tack för svar, som bekräftar mina misstankar om Bengts död, dvs att barnen ’utackorderades’ vid faderns död. Vore intressant finna Maria och Sigge, som väl kom till andra familjer, där både faderns och moderns sida kan komma ifråga helst moderns för Sigge. Och du övertygar mig helt om Sissa, konstaterade själv att åldern stämde hos Olof, som du skriver. Hann inte gå in i mantalslängderna i Tving för att se om faderns död, men då är det alltså inte Matthis Gummesson, vilket väl gör att det lär finnas en Gumme i Jemsunda också vars barn dött. Detta är väldigt kul att följa, och det lär ju finnas många fler syskon med tanke på åldersskillnaden mellan Gumme och Bengt/Olof (eller ett omgifte). Det märkliga är dock att Bengt Matsson inte finns med i mantalslängden, Alnaryd törnefors, förutom 1750. Arbetade han verkligen där, så borde han ju finnas med (även om det är en lucka 1753–1758)?

Fick precis Medelstads härad-databasen, och där finns Mats Gummesson med redan 1679. Om det är Gumme/Bengt/Olofs far är det tidigt, kan det vara han? Isåfall var han gammal när barnen föddes, så det är väl troligare att det är en dubbelgångare?

Däremot borde ju detta väl med säkerhet gälla ’vår’ Mats Gummesson, då också en Bengtsdotter finns med (dvs namnet Bengt finns i släkten): ”1723 gamle mannen Mats Gummesson i Måstad hade gjort följande disposition av sin fasta egendom att barn i giftet med Kerstin Andersdotter skall ha den östra halvan och barnen med Maria Bengtsdotter den västra halvan”. Det kan ju isåfall förklara diskrepansen i ålder mellan Gumme och Bengt och Olof.

[Jörgen Axelsson]

I mtl 1752 och 1753 är Bengt Matsson dräng hos sin bror, kopparhammarsmeden Olof Matsson i Törnefors, Alnaryd, Tving.
Dessa längder ingår i Blekinge läns landskontors arkiv, EIa Landsböcker med verifikationer.
I Arkiv Digital kan du hitta dem genom Registersökning, Innehållsförteckning mantalslängder, skriva i församlingen Tving och sedan söka.


Jag kan tycka att eventuell fortsatt diskussion om familjen från Måstad bör föras under Tving här på forumet.

[Per Bäckström]

Ja, precis, det var i mantalslängderna för Tving jag såg att Bengt inte finns med särskilt mycket i mantalslängderna förutom 1750 och något år och ställde frågan om honom, eftersom jag är ny på Blekinge, dvs det finns många som ser mönster mellan byar etc som jag inte gör. Frågan är därför vart han tar vägen? Det är ju tiden efter fruns död som intresserar mig mest, dvs vart han reste och när han dog.

För mig rör frågan fortfarande Sissa, men du har helt rätt, Tving-gruppen ökar nog chanserna för svar. Helst som en man som Mats Gummesson, med många barn och trol två fruar, borde generera en del ättlingar i Tving och Blekinge. Jag för diskussionen dit.