Elin Giös, änka efter regementsfältskären Christian Fischer, begär 1698,14 år efter makens död, hos Östbo häradsrätt om "TingzAttestatum och wittnesbörd" på hennes fattigdom och medellöshet. Vad kunde hon behöva en sådan attest till och fanns det en ordning för detta förfarande? Kunde hon med attesten få rätt till understöd från socknen? Kunde hon som änka efter en regementsfältskär hoppas på understöd från regementet? Eller fanns något annat syfte?
Utskriften nedan av tingsprotokollet har jag snappat upp från äldre inägg på anbytarforum:
1698-06-03 § 109. "Wed samma tillfälle instälte sigh för Retten fordomb Regementzfeltskiärarens Sal. M.r Christiern Fischers efterlåtne äncka h. Elin Giös, och angaf sigh uthå stor fattigdomb och medellöshet stadder wara, hwar på hon TingzAttestatum och wittnesbörd begierade, hwilcket Retten så mycket mindre kunde förwägra, som både Cronones betiente och Nembden sampt omstående Allmoge, stannade i det bewittnande, att hustru Elin Giös intet lefwandes Creatur är ägande öfwer, uthan alldeles husfattigh och sitter inhyses uthi harfall, hwilcket henne till sanferdigt bewijs sålunda meddelat."