Jag instämmer med Stefans transkribering, och funderar på om resten möjligtvis ska utläsas att dödsboet laffuade till Kyrckian Effter huus ett halfft skepp[und] stång (det första ordet ska vara ”låffuade”, som det skrivs i andra notiser rörande testamentsgåvor under dessa år, men man har uppenbarligen glömt ringen ovanför ”a”).
”Effter huus” bör handla om hushållets / dödsboets ekonomiska tillgångar; ju rikare hushåll, desto mer kunde (skulle?) man skänka till kyrkan i testamentsgåva. Här har man alltså ansett sig kunna skänka ett halvt skeppund stångjärn, och det lustiga är att när man slår upp ordet skeppund i SAOB så omnämns det just tillsammans med stångjärn – vilket ju också låter rimligt med tanke på att masmästarens änka såklart skänkte något hon hade god tillgång till, nämligen järn.
Om järnet verkligen skänktes till kyrkan hade ju varit intressant att ta reda på, men jag noterar att de flesta hushåll i Skinnskatteberg skänkte något till kyrkan i testamentsgåva under dessa år. Bara på de efterföljande sidorna i kyrkoboken läser jag att en familj ”låffade till Kyrkian 1. Rijkzd” (sid. 78), från en annan familj ”till Kyrkian är giffen En daler huuss peng” (sid. 79) medan en familj ”gaff till Kyrkian 2. D. Kopp. [som] släptes i KyrkKistan” (sid. 80). Kyrkoböckerna har alltså i princip använts som bihang till kyrkoräkenskaperna, och jag ser att Skinnskattebergs kyrkoräkenskaper faktiskt finns bevarade ända från 1649, i volymen LIa:1 (1649–1731). I denna bok bör församlingsbornas testamentsgåvor finnas uppräknade bland kyrkans inkomster i samband med att de levererades, men tyvärr är boken ännu inte digitaliserad hos Riksarkivet / Digitala forskarsalen. Kanske finns den hos ArkivDigital?