ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-10  (läst 3483 gånger)

2011-02-05, 00:19
läst 3483 gånger

Gunilla T Smith

Hej!
Är det någon som vet hur länge det egentligen fanns en mölla på Drakamöllan?  
 
När Anders Jeppson föds där 1704, står hans fader Jeppa Olsson som bonde på gården. Anders blir både nämndeman, häradsdomare och riksdagsman och bor kvar på gården, innan han dör 1790. Ingen mjölnare verkar finnas där under tiden.
Anders gifter sig tre gånger, i sista äktenskapet föds sonen Ola 1753, även han blir nämndeman, bor hela tiden på Drakamöllan och ingen mjölnare syns till.
Olas son Anders föds 1783 och står som strandfiskare och åbo, hela tiden på Drakamöllan. Ingen mjölnare syns till i husförhörslängderna som börjar 1779.
Slutade man med kvarnverksamheten redan före 1704?
 
Angående frågan här ovan om Ola Andersson, Brösarp, Drakamöllan, så har jag fler uppgifter, hör av dig Ingrid om det fortfarande är aktuellt.
 
Vänliga hälsningar
Gunilla

2011-02-05, 00:42
Svar #1

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4877
  • Senast inloggad: 2023-01-06, 01:31
    • Visa profil
Hej Gunilla!
 
Man kan fråga sig när Drakamöllan egentligen ska ha fungerat som mölla. Uppgifter ur Dialekt- och ortnamnsarkivets (DAL) Skånsk ortnamnsdatabas nämner hela tiden att Drakamöllan ska ha varit ett hemman - i mantalslängderna 1610-13 nämns t.ex. bönder boende ij Draggemölle, i 1638 års mantalslängd anges det också som ett hemman (Dragemøhle), och nästa gång Drakamöllan beskrivs av DAL är 1767, också då som just ett hemman (som dina uppgifter också bekräftar, genom avsaknaden av en mjölnare).
 
DAL:s tidigaste belägg för Drakamöllan i samtida källor verkar vara i mantalslängden 1610, och samma år verkar det vara just ett hemman, men man kan fråga sig om det inte är underförstått att det egentligen var en fungerande mölla, med tanke på namnet. Men då återstår fortfarande din fråga; när slutade man mala mjöl där? Och kunde en gård ha slutledet -mölla i namnet, utan att där någonsin hade funnits en mölla?
 
Mvh, Markus
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2011-02-05, 17:45
Svar #2

Gunilla T Smith

Tack Markus,
 
för ditt snabba svar. Det var intressant att Drakamöllan står som hemman så tidigt som 1610. Du säger att det kanske underförstått fanns en mölla där ändå, men borde det inte funnits en mjölnare med i mantalslängden i så fall?
 
Det lär ha funnits en mjölnare Drake, oklart när, som hade en kvarn vid Julebodaån som rinner i området, enligt uppgift på nätet (www.skaneyland). Jag har svårt att tänka mig att gården kunde ha slutledet -mölla, utan att där någon gång funnits en sådan. Drake kanske fanns där före 1610 och sedan lades möllan ner, alternativt brann upp. Det finns flera andra möllor i närheten, jag känner inte till hur gamla de är men någon kan ju ha funnits redan på 1600-talet så att behovet av kvarnar var mättat?
 
I början av 1700-talet omnämns gården såväl som Drakamölla som Drakamöllahuset och Drakahuset, i Brösarp C:1. Jag vet inte hur det ska tolkas - skrev prästen inte -mölla eftersom han visste att där inte fanns någon sådan?  Eller ville han särskilja olika hus på gården? Fast det tror jag inte eftersom samma person kan nämnas som boende i flera av alternativen ovan.
 
Det är ganska otroligt om namnet levt kvar i minst 400 år efter att det sista mjölet maldes...
 
Med vänlig hälsning
Gunilla

2011-02-05, 20:59
Svar #3

Utloggad Nils Ottervik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 370
  • Senast inloggad: 2023-01-23, 22:39
    • Visa profil
Hej,
jag vet inte hur relevant det är för Drakamöllan men om man ex v tittar i Hfl för Maglehem så har vi ju bl a Blåherremölla. Det råder ju ingen tvekan om att det har funnits (och finns en kvarn) där. Men likväl så finns där bara en åbo, inte en mjölnare, antecknad i längderna 1813-1815. Även Lillehems mölla i samma bok saknar mjölnare.
T.o.m. i sena längder, ex v 1879-1884, där det särskilt skrivs att Blåherremölla är en Wattenqvarn, anges arrendator Jöns Persson.
I Degeberga socken är situationen liknande. Saxamölla, Trollemölla, Furumölla, Brinkemölla m fl, alla längs med Segesholmsån, ingen av dem har någon mjölnare antecknad i början av 1800-talet vad jag minns. Inspektorer, åbor, arrendatorer m.m. men inga mjölnare.
 
med vänlig hälsning
Nils

2011-02-05, 21:15
Svar #4

Utloggad Nils Ottervik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 370
  • Senast inloggad: 2023-01-23, 22:39
    • Visa profil
Hej,
Ett tillägg:
Det förekommer personer som skrivs som åbor men har marginalanteckning Mölnare. Samtidigt skrivs ex v wattenqvarnsegare istället för åbo i senare längder, inte mjölnare. Och i de tidigare längderna alltså inte ens marginalanteckningen.
 
Kanske helt enkelt titeln mjölnare eller mölnare som man skrev inte var något särskilt att stå efter.
 
mvh
Nils

2011-02-05, 21:19
Svar #5

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4877
  • Senast inloggad: 2023-01-06, 01:31
    • Visa profil
Nils' funderingar fick mig att tänka på min egen farfars morfar, som står som kvarnarrendator eller -ägare under hela den tid han innehade Annelövs kvarn 1897-1918 (den kvarn som f. ö. brändes ner i Edvard Persson-filmen Kalle på Spången). Han nämns aldrig i kyrkoböckerna som mjölnare eller motsvarande, men utifrån vad alla i släkten berättat så sysslade han i princip med mjölnareyrket och tjänade ganska bra med pengar på detta. Man kan ju då fråga sig vem som ägde kvarnen, eftersom han bara arrenderade den. Jag kan även nämna att han bodde på själva kvarntomten, och att familjens boningshus låg i direkt anslutning till kvarnen. Jag har dock ett flertal möllare i andra delar av släkten och dessa kallas just möllare, så kanske var varianten att arrendera eller bebo/äga en kvarn lite ovanligare än att officiellt bedriva verksamhet där (även om Nils ju har ett flertal exempel på motsatsen).
 
Nåväl, tillbaka till Drakamöllan; jag vet att det år 1698 upprättades en omfattande kvarnkommission under Skånska guvernementet, som hade till uppdrag att utreda alla kvarnar i Skåne, med ägare, inkomster osv. Eftersom Drakamöllan hela tiden envisas med att avslöja sina egentliga omständigheter i kyrkoböcker och mantalslängder, kanske det kunde vara en god idé att se om Drakamöllan finns nämnd i kvarnkommissionens handlingar? Jag vet att AD Online har kommissionens protokoll från 1698 inskannade, och där finns utmärkta sockenregister. Om Drakamöllan var en kvarn bör den alltså finnas med där, och dessutom lätt att återfinna.
 
Mvh, Markus
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2011-02-05, 22:42
Svar #6

Utloggad Nils Ottervik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 370
  • Senast inloggad: 2023-01-23, 22:39
    • Visa profil
Hej,
Markus tips fick mig att titta i SE/LLA/10885 Skånska guvernementskontoret HII:2 (1698-1698)  Bild 149 / sid 123, dvs Albo härad.
I Brösarps socken finns angivet trenne skvaltkvarnar. En är Björstorps men jag vågar inte med säkerhet uttala mig om de andra.
Samtidigt måste jag ställa mig lite undrande till att det i hela Brösarp bara fanns sammanlagt 5 kvarnar. Är det verkligen alla kvarnar eller är det bara de som hade någon form av officiell / militär koppling. Jag tänker då på anmärkningar typ den om Christianstadh hospital som står på en kvarnarna av Degeberga. Rubriken på sida 130, Specifikation uppå alla (Adel?) qwarnerne, gör mig också fundersam. I inledningen till Albo härad står Specifikation öfwer alla (Landgille?) qwarner. Men jag är inte särskilt säker på text från 1698.  
För Maglehems socken (Gärds härad sid 130) kan ju noteras att Blåherremölla och Lillehems mölla finns med.
 
mvh
Nils
 
(Meddelandet ändrat av septpott 2011-02-05 22:51)

2011-02-05, 23:02
Svar #7

Gunilla T Smith

Tack Nils och Markus,
för era tankar och tips.
 
Tänk att det funnits en kvarnkommision, det hade jag ingen aning om. Drakamöllan finns med där! Det finns tre stycken Skvaltekvarnar i Brösarp och D. är en av dem. Jeppa Olsson står där, han som omnämns som bonde vid sonens födelse 1704. Det stämmer med Nils fundering om att titeln mölnare inte var så attraktiv.
 
I vänstra kolumnen står benämningar på de olika kvarnarna, som hospitalskvarn, militien, vad menas med det? Drakamöllan var militien.
Jag undrar också vad de två kolumnerna till höger betyder, med ett streck i.(Skånska guvernementskontoret HII:2 1698-1698, bild 149/sid 123)
 
Med vänlig hälsning
Gunilla

2011-02-05, 23:08
Svar #8

Gunilla T Smith

Hej igen Nils,
jag såg ditt inlägg från kl. 22:42 först efter att jag skickat mitt. Återkommer i morgon.
 
Med vänlig hälsning
Gunilla

2011-02-05, 23:50
Svar #9

Utloggad Nils Ottervik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 370
  • Senast inloggad: 2023-01-23, 22:39
    • Visa profil
Hej,
angående kolumnerna till höger så står det överst. Den första får jag till samma, Landgilla qwarner, som står i huvudet på dokumentet för Albo. Den andra kolumnen redar jag inte ut.
 
Rörande Landgille så se utdraget nedan ur Svensk uppslagsbok ( http://svenskuppslagsbok.se/60876/landgille/ ):
 
Landgille (eg. betalning för brukande av annans jord), i äldre dansk rätt den årliga avgift, som jords brukare hade att erlägga till jordägaren, motsvarighet till svensk avråd (se Fästebonde). L. utgick sedan gammalt, i varje fall från1300-talet, huvudsakl. i vissa naturaprodukter. Då jordeböcker upplades, t.ex.1569 års Landebok* för Lunds stift, infördes i dessa uppgifter om l. På gr. av sammanblandning mellan detta privaträttsliga l. och hemmanens skatter till Kronan erhöll jorde-boksräntan i Kronans jordeböcker för Skåne under 1700-talet oriktigt beteckning l. och har till denna del avskrivits med grundskatterna. Ännu kvarlever l. som beteckning för arrendeavgifter (i regel spannmål efter markegång) från kyrkliga inrättningar tillhörig jord i de skånska provinserna, det s.k. rätta l. Därjämte har sedan 1500-talet förekommit ett oegentligt sådant, vars grund icke var äganderätt till gården, utan en biskopen — vars rätt 1536 tillades danske konungen — el. andra herremän, stundom kloster och präster, tillkommande höghetsrätt, kallad herrlighet, “försvar” cl.dominium, vilken ränterätt kunde överlåtas. Jfr de svenska ränteköpen under1600-talet. Det “icke rätta” l. må enl. k.k. i 1908 inlösas av landgille-givaren. Jfr Landskyld. — Litt.: L. Falkman, “Upplysningar om kronans .. . inkomster af andeligt gods uti Skåne . . .”(1848).K.
 
Jag funderar över varför det gjorts 2 olika förteckningar, dels över Adel(?)-kvarnar och dels över Landgille kvarnar. Är det enbart ur skattehänseende eller ...
Noteras kan att de två högerkolumnerna har annan text (om än kanske inte betydelse) i Gärds härad (sid 131).
 
med nattlig hälsning
Nils

2011-02-06, 20:24
Svar #10

Gunilla T Smith

Hej Nils!
 
Tack för förklaringen av Landgille. När det gäller kolumerna till höger så får jag också den första till Landgilla Kvarnar, den högra går jag bet på. Det verkar dock som att Skvaltekvarnarna är markerade i den.
 
Jag har försökt hitta Drakamöllan på Historiska kartor, för att se hur länge kvarnen finns med där, men lyckas tyvärr inte öppna kartorna på Lantmäteriet idag. Få se om det den vägen går att få reda på när kvarnen upphörde.
 
Med vänlig hälsning
Gunilla

2011-03-19, 21:18
Svar #11

Utloggad Poul Hansen

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 50
  • Senast inloggad: 2022-02-14, 13:07
    • Visa profil
Hej!
Jag söker uppgifter om en Anders Söderfelt som får en dotter i Brösarp 1770-09-25 enligt Brösarp C:2 Bild 143 (AD)  
har en uppgift om födelse 1733 i Brösarp och död 1790 vet ej var..
 
Någon som har honom i sina uppgifter?
 
Tacksam för all hjälp..
 
MVH/ Poul

2011-03-21, 20:37
Svar #12

Utloggad Eva Dalin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 14348
  • Senast inloggad: 2023-01-24, 19:21
    • Visa profil
Hej Poul.
Anders Söderfelt var ryttare vid Skånska Dragonregementet
och red för rusthållet nr 70 av Livkompaniet.
Källa: Generalmönsterrullan 1790.
Enligt rullan dog han 1790-06-28.  
Eftersom regementet deltog i Gustaf III:s ryska krig kan man  anta att Anders dog någonstans i Finland.
 
MVH
Eva Dalin

2011-08-21, 20:58
Svar #13

Utloggad Birgitta Stenlund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 61
  • Senast inloggad: 2011-08-30, 11:20
    • Visa profil
Jag söker släktingar till Anny Lundqvist född i Brösarp  30/6 1920  hon är min svärmor  MVH Birgitta Stenlund

2011-08-25, 12:27
Svar #14

Utloggad Birgitta Stenlund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 61
  • Senast inloggad: 2011-08-30, 11:20
    • Visa profil
Det är alltså bakåt i tiden jag söker  MVH Birgitta

2011-08-26, 02:03
Svar #15

Utloggad Nils Ottervik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 370
  • Senast inloggad: 2023-01-23, 22:39
    • Visa profil
Hej,
Anny Emelia Gunborg är dotter till smeden på Norra Björstorp 7, Anders Lundqvist, f 1884 29/8, och hans hustru Emilia Svensson, född 1886 2/9. De gifte sig 1909 20/2.  
Allt är hämtat från SCB-utdrag för Brösarp.
Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, SE/RA/420401/01/H 1 AA/2290 (1920), bildid: A0031532_00428
En titt i församlingsutdragen för 1930 ger vid handen att de fortfarande bor på N Björstorp 7, att Anders är född i Församlingen och hustrun Emilia i Benestad.
De har barnen:
Johan Artur (dräng), f 09 i H..., Malmöhus län
Ester ... Margit, f 16  i församlingen
Signe Greta Ingeborg, f 18 i församlingen
Anny Emilia Gunborg, f 20 i församlingen
Hanna Ragna Euf..., f 24 i församlingen
Stig Evert, f 27 i församlingen
 
Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Församlingsbokutdrag, SE/RA/420401/11/H 1 AAA/84 (1930), bildid: A0001226_00593
 
Med det hoppet mellan Johan och Ester skulle jag ju misstänkt fler barn men de 6 är alla som står i boka'
 
mvh
Nils

2011-10-06, 16:00
Svar #16

Utloggad Mats Pettersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4721
  • Senast inloggad: 2023-01-03, 10:30
    • Visa profil
Civil War 1864. Är det någon som har tillgång till detaljer om soldater i amerikanska inbördeskriget. Bodel Oleson (född 1837 som Bodel Olsson i Norra Björstorp) blev enrollerad den 24/8 1864. Vem kan upplysa om vilket förband han hörde till och var han var bosatt före och efter. Han anlände till NY från Hamburg 5/6 1862 och återvände till hemtrakterna 1870.
Undrar Mats

2011-10-13, 21:42
Svar #17

Utloggad Mats Pettersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4721
  • Senast inloggad: 2023-01-03, 10:30
    • Visa profil
Detta har löst sig! Han tillhörde Kompani A i Minnesota Frivilliga Elfte Infanteriregemente från den 24/8 1864 till 11/7 1865, men fortfarande kvarstår mysteriet var han höll till efter flyttningen från Orups lantbruksinstitut i Gudmuntorps socken 15/4 1861 och ett drygt år fram till avfärden från Hamburg. Han flyttade till obestämd ort och har troligen varit ladufogde någonstans i Kristianstads län.  
Mats

2011-10-14, 10:47
Svar #18

Utloggad Nils Ottervik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 370
  • Senast inloggad: 2023-01-23, 22:39
    • Visa profil
Hej Mats,
det är kanske inte relevant i ditt fall men bland mina egna amerikafarare har jag flera exempel på en uttagen attest och i kyrkboken noterad utflyttning där den verkliga flytten inte skett förrän långt senare, i ett fall mer än året. I ett annat fall så flyttade man hem till föräldrarna för att sen ändra sig och återlämna attesten, resan blev helt enkelt inte av.
Det som alltså inte stod i kyrkböckerna, eller i alla fall kunde feltolkas, vet jag från brev och andra familjedokument.
 
mvh
Nils

2011-10-14, 12:17
Svar #19

Utloggad Mats Pettersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4721
  • Senast inloggad: 2023-01-03, 10:30
    • Visa profil
Hej Nils!
Jodå, Din iakttagelse gäller även på denne man, som återvände 1869 (och därför f ö inte finns i 1870-census i Minnesota, varför jag inte kunnat spåra yrke och boplats over there). Därefter uttog han 1876 en flyttattest från Onslunda till guldrika Montana Territoriet, men reste aldrig iväg! Sådana ångrare har jag också funnit i min egen socken Verum!
Hälsar Mats

2011-11-29, 16:08
Svar #20

Utloggad Torunn Sandin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2016-01-14, 12:15
    • Visa profil
Söker uppgifter om Elna Håkansdotter Bertilstorp 1 Brösarp, Elnas far hette Ola Håkansson o var torpare i Sörhult 1 Brösarp, han var gift med Gunnel Bengtsdotter.

2011-12-01, 06:55
Svar #21

Utloggad Nils Ottervik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 370
  • Senast inloggad: 2023-01-23, 22:39
    • Visa profil
Hej,
har du några ungefärliga datum för någon av dem?
Hälsningar
Nils

2011-12-01, 17:36
Svar #22

Utloggad Torunn Sandin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2016-01-14, 12:15
    • Visa profil
Elna hade en dotter vid namn Karna var född 4/5 1847. Karna var oäkta!

2011-12-01, 22:14
Svar #23

Utloggad Nils Ottervik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 370
  • Senast inloggad: 2023-01-23, 22:39
    • Visa profil
Hej Torunn.
Vet inte på vilket håll du söker så det blir lite av båda.
Med Karnas födelse som ingång (Brösarp C:5 bild 33) hittar födelsenotisen.  
Karna, född 1847 4/5 i Brösarp hade som moder Elna Håkansdotter, född 1815 19/9 i Hvitaby, men vid födelsen boende på Bertilstorp 1 (Brösarp AI:8 sid 2). Hon hölls vid dopet av torparen Ola Håkanssons hustru Gunnel Bengtsdotter i Lönhult nr 1. (torde avse Brösarp AI:8 sid 41). Vittnen Ola Håkansson och torparen Anders Dahlberg i Bosarp.
 
Elna gifter sig efter födseln med drängen på Södra Björstorp Ola Persson (född 1824 2/3 i Fogeltofta) och flyttar 25 oktober 1853 till Vitaby. Även i flyttnotisen skrivs att dottern är hustruns oäkta barn. De stannar inte länge utan flyttar 1855 till Eljaröd.(Vitaby AI:5 sid 166)
 
Elna kom inflyttande 1846 från Fränninge.
 
Hoppar man direkt till Vitabys födelsebok 1815 återfinner man Elna (Vitaby C:2 sid 135) såsom husmannen Håkan Olssons dotter, boende i Greflunda (Vitaby AI:1 sid 64). Håkan är född 1776 29/4 i Sankt Olof och hans hustru Mätta är född 1782 (3/1?) i Andrarum. de har även sönerna Nils, f 1818 och Ola, född 1821.
 
Hälsningar
Nils
 
(Meddelandet ändrat av septpott 2011-12-01 22:18)

2011-12-01, 22:24
Svar #24

Utloggad Torunn Sandin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2016-01-14, 12:15
    • Visa profil
Tack! Karna var min mormorsmormor.

2011-12-01, 22:26
Svar #25

Utloggad Nils Ottervik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 370
  • Senast inloggad: 2023-01-23, 22:39
    • Visa profil
glömde skriva att vigseln, Elna och Olas alltså, hade årsnummer 3 och skedde 26 oktober, dvs dagen efter flyttatestens uttagande. Elnas giftesman var brodern Nils Håkansson, Vitaby.
Allt efter Ravlunda EI:2 sid 11.
nils

2011-12-03, 16:59
Svar #26

Utloggad Torunn Sandin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2016-01-14, 12:15
    • Visa profil

2011-12-03, 19:17
Svar #27

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6148
  • Senast inloggad: 2023-01-24, 23:43
    • Visa profil

2011-12-04, 12:58
Svar #28

Utloggad Nils Ottervik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 370
  • Senast inloggad: 2023-01-23, 22:39
    • Visa profil
Hej Torunn,
Tänkte inte på det tidigare och du kanske redan vet att Karna visserligen är skriven som oäkta men hennes far är samme Ola Persson som Elna senare gifter sig med. (Brösarp AI:10 p.204)
 
Nils

2011-12-10, 00:52
Svar #29

Kerstin Andersson

Olof Jönsson Flygare, död i Ravlunda 1730, 82 år, var bosatt i Brösarp 1697 enligt katekismilängd. Mitt problem är att han var gift två gånger och jag har inte kommit fram till vem som är mor till tre av barnen.
Han antogs som ryttare 1692, utsänd till krig i Polen 17011116, sårades 1703 och kom åter till Brösarp nyårsdagen 1704. Han fick 1704 skilsmässa från hustrun pga hennes otrohet under hans frånvaro, och gifte om sig 1704.
Några år bodde de sedan i Maglehem, sedan i Brösarp och Ravlunda. Kyrkböckerna är ofullständiga i Brösarp och Maglehem.
Av skilsmässohandlingarna framgår att det fanns barn i det första äktenskapet. Under åren 1712 - 1730 har jag funnit 9 barn, men för tre barn saknar jag födelseår men har följande uppgifter: Jöns Olsson, död 1790, 81 år gammal,(skulle alltså vara född 1701) går till första nattvard 1726 (först vid 25 års ålder?), gifter sig första gången 1732. Annika Olsdotter går också till första nattvard 1726. Nils Flygare, ryttare, gifter sig första gången 1725.
Kan någon hjälpa mig med vem som var mor till de sistnämnda barnen? Jag har utgått från att åtminstone Jöns och Nils är från första äktenskapet, men är detta troligt? Har någon fler ideér?
Med vänlig hälsning
Kerstin

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna