Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-07

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Detta tecken har visst orsakat krascher i någon äldre version av webläsaren Netscape har jag för mig - men de som drabbas bör väl uppgradera sig för att slippa detta.
Jag kan ändra till ij då det var så man brukade skriva - tar dessutom bort accenterna över u:na då detta bara var ett normalt sätt att skriva u på..

[Anders Berg]

Y med prickar är ett vanligt y, medan ij är ij! De är inte så lätta att skilja åt, men vad som är vad avslöjas ofta av att j:et i ij går rakt ner, medan y:et har en böj.

[Magnus Påhlsson]

Efter ett nytt försök att tyda födelseboken så ger det att prästen skrev ij. J:et går rakt ner, ingen böj. Kontrollerade även mot tidigare år och det var genomgående ij skrivet av denna prästen.

[Birte Boström]

Hej.
Jag har en god nyhet till dig Magnus, men vill först nämna, att du begåvat Måns Gagges hustru Anna, död 1687 i St. Köpinge,med patronymikon Månsdotter i ditt inlägg d. 20 febr. 2003 kl. 9:08, men hennes faders namn är inte känt.
 
Peter - i ditt inlägg d.20 febr. 2003 kl. 23:18, gällande Jens Ingvarsson i Hedeskoga, så skriver du : Troligtvis är den Jöns Ingvarsson som nämns på sid. 100 i boken /Beskrifning öfver Ystad/ identisk med denne J.I.
I Beskrifning öfwer staden Ystad, författad 1793 av Georg Henric Baeijer, utgiven 1965 av Ystad fornminnesförening, årskrift X , så finns den handling du hänvisar till, på sid.99 - 100 och lyder:  Konung Christian den 3dies Bref om  
Marcke-Skiel datered anno 1547.
Det säger sig själv, att Jens Ingvarsson i Hedeskoga, död ca. 1684 - 86, inte kan vara identisk med den Jöns Ingvarsson som nämns i denna handling daterad år 1547.
 
Magnus - Jag har funnit följande av intresse i Herrestad häradsrätt, renoverade domböcker.
1755 d.28 febr., mål nr.16.
Tvistemål gällande några gäss, mellan bonden Anders Nilsson i Öja och Nämndeman Nils Olsson i Bussjö. Där nämndemannens hustru Sissela Jönsdotter blivit av med en gåse och två unga gäss, igenkänt gåsen på Öja mark och burit hem den, men efter mycket rabalder fått lämna tillbaka den. Nu kräver däremot Anders Nilsson att också få  tillbaka de unga gäss han blivit av med, men nämndemannen nekar och har i sin tur instämt Anders Nilsson för ärerörig beskyllning.
Efter många sidor och 15 vittnesmål framgår det att Anders Nilsson i Öja och nämndeman Nils Olsson i Bussjö har samma märkning på sina gäss.
I målet omnämns på fjortonde och sista sidan  
( Det finns ingen sidnumrering), att nämndeman Nils Olssons fader är Olof Nilsson.
Målet uppskjuts och återkommer 1755 d.21 juni, nr.25, och jag gör här nedan två moderniserade utdrag från den tredje, fjärde och sista femte sidan.
Av den i detta tvistemål vidlyftiga hållne ransakning, har Tingsrätten intagit, huruledes Nämndemannen Nils Olofssons hustru en Söndagsmorgon före Gudstjänsten, åt marken gått att efter sina bortkpmne gäss leta,och på Öja vång den omtvistade gåsen funnit, med lika märke tecknad som dess svärfaders Olof Nilssons gäss...(o.s.v.)
....ytterligare hava vittnen intygat det nämndemannens fader Olof Nilsson, då han gården till sonen avträtt och satt sig inhyses, rätta gårdsmärket på dess gäss, som varit rist innanpå högra foten, till sin son Nämndemannen lämnat, att å sina gäss bruka, och har Olof Nilsson, att skilja sina från sonens, utan på högra foten satt bårra, den han sedermera alltid brukat, vilket är ett och samma märke med Anders Nilssons.
Det hela slutar med att nämndeman Nils Olsson frias från tilltalet, då Anders Nilsson inte kunnat styrka att han blivit av med några unga gäss. Anders Nilsson fick dessutom böta för den äreröriga beskyllningen mot nämndemannen och hustru Sissela Jönsdotter fick böta för  sabbatsbrott, då hon varit ute och letat efter gässen på en söndagsmorgon före gudstjänsten.
 
Eftersom det här ovan nämns att nämndeman Nils Olssons fader Ola Nilsson, avträtt gården till sonen och satt sig inhyses, och det i bouppteckningen efter nämndeman Nils Olsson år 1765 uppges att han brukar nr.1 Bussjö och Ola Nilsson enligt mantalslängden år 1721 brukar nr.1 Bussjö, som tidigare brukades av Jöns Trulsson  
(Mt. 1699, 1710)efter vilken Boel Bengtsdotter var änka, så måste nämndeman Nils Olsson vara son till Ola Nilsson och Boel Bengtsdotter på nr.1 Bussjö. Dessutom har du ju stöd i dödsnotisen efter Boel Bengtsdotter. För det finns väl inte två Ola Nilsson som har hustrur med samma namn?
 
Hälsningar från
Birte

[Birte Boström]

Jag menar givetvis att det var Anders Nilsson och nämndeman Nils Olssons far som hade lika märke på sina gäss.

[Peter Larsson]

Hejsan, Birte!
 
Jag klippte in rubb och stubb i den levnadsbeskrivning jag hade. Minns inte alls hur jag fått uppgiften från volymen ifråga men givetvis är den felaktig, som Du själv krasst konstaterar. Frågan är dock hur det hela formuleras i boken. Kan inte den Jens Ingvarsen som nämns vara av visst intresse i alla fall? Jag tänker mig som någon äldre generation. Vi vet ju inte vad Ingvar XX hette i efternamn. Jag tittar på hans barns födelsetid och konstaterar att den i boken nämnde Jens Ingvarsen möjligen kunde vara en potentiell far till vår endast till förnamnet kände Ingvar, vilken i sådant fall rimligen hette Jensön i efternamn. Dock är frågan i vilket sammanhang Jens Ingvarsen förekommer i boken och om någon hemort e.d. nämns.
 
Peter L.

[Magnus Påhlsson]

Hej Birte
 
Tack för påpekandet att jag hade skrivit ett fadersnamn på Anna Måns Gagge. Jag har det dock inte med det namnet ibland mina papper så jag måste ha skrivit fel när jag skickade inlägget.
 
Det var mycket intressant information att Oluf Nilsson anges var fader till nämndeman Nils Olsson i Bussjö nr1. Då får jag nog anse att det släktskapet är bevisat så långt det går.
 
Enligt dödboken så var Nils Olsson 49 år när han avled 1765-04-20, alltså född omkring 1716. Men enligt födelseboken så föddes hans systrar Christensa 1715-05-04 och Christensa 1716-08-26. Det gör att Nils tidigast kan vara född 1717-06. Nästa barn till Oluf Nilsson var Anna, född 1720-11, så nämndeman Nils Olsson bör vara född mellan 1717-06 och 1720-01.

[Birte Boström]

Hej på er.
Jag förstod att det var en felskrivning Magnus. Ville bara påtala felet, så vi inte får se Anna som Månsdotter lite här och var. Fel kan vi alla göra. Se bara min felskrivning här ovan om vems märkning det var. Jag tycker det är bra om vi håller efter varandra för den goda sakens skull.  
 
Som jag ser det, så har vi inte den blekaste aning om vilket fadersnamn Ingvar bar. Han kan lika gärna ha hetat Rasmusson, Persson som Jönsson, eller något helt annat. Namnet Jens/Jöns kan ju också vara Ingvars hustrus patronymikon.  
Dessutom vet vi inte var Ingvars barn är födda.
Jag har ju tidigare nämnt, att det i 1618 års mantalsregistter fanns en Ingvar i Bussjö, en i St.Köpinge och en i St. Herrestad. Även om namnet inte hör till de vanligare i regionen, så bärs det ändock av flera.
 
Om jag hade kunnat göra en glad gubbe så skulle jag gjort en åt er var, istället så får ni föreställa er det.
Hälsar en smilande
Birte

[Bengt Olsson]

Hej alla!
 
Man kan ju mycket väl tänka sig att fadershuset för Ingvarsbarnen stod i Bussjö och att Elna med make Truls Jönsson tog vid efter fadern Ingvar Persson, att hennes syskon sökte egna gårdar eller tog över efter svärföräldrar.
Dock finns inga källor som styrker det här, åtminstone inte som jag hittat.
Det finns Ingvar både i St Herrestad och St Köpinge men finns det någon koppling till dessa socknar och Bromma innan Elnas söner flyttar dit, förutom Ingvarsbarnens moder av Gagge-släkten som kommer från någon av dessa församlingar?
 
Tänkte ta mig en tur till Bromma kyrka för att känna historiens vingslag och inspektera gravstenarna. Vet någon ifall det bara är att traska in eller måste man kontakta någon först?
 
Hälsn Bengt

[Peter Larsson]

Hej Bengt!
 
Givetvis är det bara att traska in på kyrkogårdne. Såå långt har vi väl inte kommit än i alla fall, att vi måste bestämma tid för en kyrkogårdspromenad.  
 
Lycka till i jakten, jag väntar med spänning på resultatet. Visserligen handlar det här om väldigt gamla levnadsöden men jag har faktiskt - om än på Skurups kyrkogård - funnit en gravsten som restes på 1600-talet.
 
Hälsningar
Peter L

[Bengt Olsson]

Hallå!
 
Nej, det begriper faktiskt jag också, men jag trodde gravstenarna fanns i kyrkan. Det fanns faktiskt dom som blev bergavda inuti kyrkan
Så det så!
 
hälsar Bengt

[Nils-Olof Witting]

Hej!
 
I det nyrenoverade huset ca 50 väster om kyrkan, kan man få låna den nyckel som går till kyrkan där alla gravstenarna ligger som är nåmnda här ovan.
 
MVH
Nils-Olof

[Eira Tronäss]

Hej Bengt Olsson!
Det är lämpligt att ta kontakt med kyrkvaktmästaren inför ett besök inne i Kyrkan!
I kyrkan finns en utmärkt liten skrift om kyrkans historia och gravstenar. Den kostade kr 20!
snöiga hälsningar, Eira i Sösdala

[Bengt Olsson]

Tack för informationen Nils-Olof och Eira!
Det ska bli intressant att uppleva något så gammalt som man själv har anknytning till
 
MVH Bengt

[Birte Boström]

Hejsan alla.
Jag har också haft samma tankegångar som du Bengt. Om att det kan vara Elna Ingvarsdotter som övertog en ev. gård efter sin fader. Men om Rasmus Ingvarssons och Måns Gagges mödrar vet vi  väl inget.
 
Ingvar Persson i Bussjö är känd i Mtl.reg. 1618 -1620, i Jordeb. 1634 - 40, och i Decimantjordeboken 1651. Enligt den sistnämnda så brukar han en gård tillhörig Tage Tott. Ingvar Persson nämns ej i Mtl. 1658.
I Jordeboken 1671 skrivs ett hemman i Bussjö, under Krageholm, ha brukats av Trulls Jönsson, men brukas nu av Mårten Andersson (Gagge), och i jordeboken 1691 får vi veta att Torsten Andersson brukar ett helt hemman nr.7 Bussjö, under Tosterup, samt 1/4 dels Trölsgrunden nr.22 Bussjö, under Tosterup.
Det finns ingenting som pekar på att Truls Jönsson övertog Ingvar Perssons gård, tvärtom. I Decimantjordeb. 1651 uppges nämligen Truls Jönsson bruka ett hemman i Bussjö tillhörigt Tage Tott och Ingvar Persson bruka ett annat hemman i Bussjö. Visserligen också det ägt av Tage Tott, men det rör sig om två olika gårdar.
 
Appropå det här med namnet Ingvar, så gav en titt i Jordeboken av år 1583 vid handen, att det i Bussjö nämns en Ingvar Åkesson och en Ingvar Rasmusson. Namnet Rasmus är vanligare än Ingvar, även om inte heller det hör till de vanligaste!
I St. Herrestad finner vi 1583, Jep Ingvarsson, Salemon Ingvarsson och Lasse Ingvarsson, som jag nämner endast för att påvisa förekomsten av namnet. I St. Köpinge nämns 1583 Ingvar Persson.
Tilläggas skall att jag inte tittat i alla socknar i häradet.
 
Att det finns Ingvarsöner i Ljunits har Peter nämnt. Likaså att det finns fler än Jens Ingvarsson i Hedeskoga. Upptäckte förresten att jag hade hans dödsnotis. Han begrovs d.6 mars 1684. Se Ystad s:ta. Maria C:1.
 
Det finns också Ingvarsöner i Glemminge, Ingelstad härad.
I Malmö byting 1623 d.21 april, sid. 164, nämns Ingour Andersen i Glemminge, Niels Hogensen i Ystad och Niels Hansen, som tjänade Hr. Söffren i Kverrestad, som bröder och svågrar till fogdesvennen Anders Hansen som blivit dräpt i Malmö.
I Ingelstad häradsrätt 1658 d.28 juni vittnar Ingour Jensen i Glemminge, som kan minnas 50 år tillbaka i tiden. Men han kan knappast vara identisk med vår Ingvar, då hans söner Jens Ingvarsen och Anders Ingvarsen bor i Glemminge 1681 ( Ingelstad häradsrätt 1681  d 24 jan. och 9 maj.)
 
Det finns dock en del kopplingar till Glemminge som jag vill nämna.
I Ingelstad häradsrätt 1694 d.11 juni, har Elna Ingvarsdotters son, Jöns Trulsson i Bussjö, instämt Jöns Eriksson i Glemminge för en häst han köpt för tre år sedan. Jöns Eriksson svarar, att han trott Jöns Trulsson givit honom hästen på Salig Rasmus Ingvarssons i Bromma vägnar för han omhänderhaft förmyndarskap.
Jöns Eriksson i Glemminge skulle kunna vara identisk med den svärson Jöns Eriksson, till Elna Ingvarsdotter , som ger Torsten Andersson avkall 1702 d.5 mars i Herrestad häradsrätt.
 
Häradsdomare Rasmus Ingvarssons son nämndeman Ingvar Rasmussons i Bromma dotter Anna Ingvarsdotter gifter sig 1714 med Måns Esbjörnsson i Glemminge.
 
Jens Gagge, som ägde Gaggegården i Ystad, gifte sig (2:a ?) mellan 1656 -58 med änkan Kirstine Ole Adtsers från Glemminge.(Herrestad häradsrätt 1666 d.22 juni, m.fl. och Mtl. 1658)
 
Allt detta ger väl anledning till att vara försiktiga i våra slutsatser.
 
Hälsningar från
Birte

[Bengt Olsson]

Hej Birte!
 
Javisst ska vi va försiktiga i våra slutsatser, absolut!
Jag menade inte att vi skulle stadfästa Ingvar Persson som far till syskonen rätt av, men  möjligeten finns eftersom två utav syskonen bor i socknen och att det på Rasmus gravsten står att han levt i byn i 83 år.
Och visst finns det alternativ, ska läsa och begrunda allt du skrivit.
 
Hälsar Bengt i Borrby

[Birte Boström]

Vi kanske inte skall ta uppgiften på gravstenen så bokstavligt. För i Bromma by kan han inte vara född om Ingvar Persson i Bussjö är fadern.

[Magnus Påhlsson]

Angående Ingvar.
 
Har ni sätt att Ingvars barn döper sina söner till Ingvar ungefär vid samma tid!
 
Rasmus son Ingvar Rasmusson är troligen född omkring 1656 (Uppgift anbytarforum).
Jens son Ingvar Jönsson var född 1659-02 enligt dödnotisen 1742-03-20 (Var några veckor från 83 år gammal).
Elnas son Ingvar Trulsson förlovar sig 1692 och bör då vara omkring 25 år. Född omkring 1658.
 
Detta pekar väl på att Ingvar dog mellan ca 1637 då Lasse Rasmusson föddes och ca 1656 då Ingvar Rasmusson föddes!
Enligt mantalslängden 1677 Hedeskoga så bor Jens Ingvarsson på nummer 13 tillsammans med gammal hustru. Var inte detta en finare titel för änka? Och kan inte detta vara modern till Rasmus, Jens, Elena och Per Ingvars?
Bara spekulationer jag vet, men grundlösa?
 
Kopplingarna till Glemminge var intressanta, tack Birte. Och tack även för Jens Ingvarssons begravningsdatum!
 
Hälsningar
Magnus Påhlsson

[Bengt Olsson]

Hej Birte!
 
Det har du alldeles rätt, men mannen var så gammal att det fanns kanske ingen kvar som kom ihåg var någonstans han egentligen var född, han hade ju levat största delen av sitt liv i Bromma. Bromma eller Bussjö spelade väl ingen större roll då.
Truls Jönsson och Ingvar Persson  brukade två olika hemman i Bussjö, det gör Torsten Andersson oxå - kanske samma hemman!
1583 års jordebok över Bussjö finns två Ingvar, som bör va minst 25 år, och då få barn på 1620-talet, ja, det går säkert, men ingen Ingvar Persson. Ingvar Rasmusson passar alldeles utmärkt eftersom Rasmus Ingvarsson verkar va äldst.
Ja, där är ju onekligen kandidater och det är kanske oxå i Bromma socken vi ska stanna
 
Hälsningar från ett soligt Borrby

[Magnus Påhlsson]

Hej igen
 
Jag glömde en sak när jag gjorde spekulationen ovan. Naturligvis så kan den gammal hustru i mantalslängden 1677 Hedeskoga vara Jens Ingvarssons svärmor. Och det är nog troligare att det är så.
 
Vet man vilka hemman som Ingvar Persson i Bussjö och Truls Jönsson i Bussjö brukade i Decimantjordeboken 1651? Anledning till att jag frågar är för att jag igår satt och läste i boken By, Huvudgård och Kyrka - Studier i Ystadsområdets medeltid. Boken är utgiven 1989 och har olika författare till varje kapitel. Det är en Hans Andersson som har skrivit inledningen och sammanfattningen. I kapitlet Huvudgårdar i källmaterialet av författarna Sten Skansjö, Mats Riddersporre och Anders Reisnert, så står det på sidan 108-109 följande:
 
Var låg huvudgården i Bussjö?
Utifrån ett par eftermedeltida uppgifter torde platsen för den tidigare medeltida huvudgården i byn kunna lokaliseras. I Jordrevningsprotokollen 1671 framträder en av gårdarna som en markant storgård, som har 2 landbor och som vid jordrevningen taxerades till 2 gårdar ? 5/8 hemman eller tillsammans som 1 1/4 hemman (utsocknes frälse till Sövde gård). Detta kan sannolikt kombineras med de gårdar, no 1&2 som omtalas i en lantmäterihandling från 1731.
Lantmäterihandlingar
Bromma
...
Bussjö
I handlingar från 1731 omtalas att gård no 1&2 kallas hofgården och att den i gamla tider varit säteri.(Källa anges vara Bromma socken akt 3 Lantmäteriverket i Gävle.) Även andra gårdsbruk i byn består av två eller flera sammanslagna numrerade gårdar. Gårdstomten till no 1&2 ligger avsides norr om de övriga gårdarna i byn. Tomten är på alla sidor omgiven av toftjord till no 1&2, vilken berör flera vångar. Den del som ligger i den västra vången bär namnet Huvudgårdstoft.
 
Så långt från boken. Var vänlig och observera att jag har helt utelämnat texten om Bromma, markerat med tre punkter. Var det inte på nummer 2 som Rasmus Ingvarsson var bosatt? Och bodde inte hans son Lasse Rasmusson på nummer 1? Men kan det verkligen vara samma numrering? Ja frågorna är många, men jag ville bara förmedla ovanstående intressanta text, för tydligen så var det vanligt att Bussjös gårdar var sammanbyggda två och två.
 
Med vänlig hälsning
Magnus

[Birte Boström]

Hej.
 
Rasmus Ingvarsson brukade nr.1 och 2 i Bromma by. Dessa var kykans annexehemman ( prästgård och klockargård).
Lasse Rasmusson brukade nr.11 och 12, utsockne frälsehemman, i Bromma by.
 
Bussjö f.d. huvudgård, nr.1 och 2 i Bussjö, enl. By Huvudgård och Kyrka, brukas av Jöns Trulsson, nr.1, och Ingvar Persson, nr.2, enl. jordebok 1691.
Jöns Trulsson var son till Truls Jönsson och Elna Ingvarsdotter. Ingvar Persson var f. ca. 1655 och dog 1720.
 
Jag vill påpeka, att en viss eftersläpning kan äga rum i jordeböcker och mantalsregister, så att den som står för gården, mycket väl kan vara avliden i näraliggande år.
 
Ingvar Rasmusson känd 1583 tror jag inte på som fader till vår syskonskara. Han nämns inte i Mtl.reg. 1618
 
Bröderna Ingvarsson, som förresten alla brukar kyrkohemman, synes höra till den välbärgade skaran av bönder.  
Jag tror inte denna välbärgade skara var i majoritet och vi kan nog vara överens om att man i regel gifte sig inom den egna sociala sfären. Vilket det ganska vida giftermålsområdet för deras barn också pekar på.
Det är väl troligt att Ingvar också hörde hemma i denna grupp. Likaså har det framgått i denna diskussion att namnet Ingvar inte är så ovanligt.
Även om Ingvar Persson i Bussjö, k. 1618 - 51, synes vara den starkaste kandidaten som fader, så vet vi inte ett dyft om honom. Vem vet, han kanske inte ens hade några barn.
Så, för egen del , skall det mer till än ett namn i längderna, innan jag sätter in någon som fader till syskonen Ingvarssons.  
 
Hälsniningar
Birte

[Birte Boström]

Det slog mig att ingen egentligen redovisat här, var alla Ingvars barnbarn gifte sig. Därför gör jag en kort presentation av vad jag vet om detta.
 
Jens Ingvarsson i Hedeskoga barn:
1) Nämndeman Ingvar Jönsson i Hedeskoga, g.m. Inger Persdotter från L. Köpinge.
2) Handelsman Mårten Jönsson Hedeskog i Ystad, g.m. 1:a Elsa Håkansdotter, 2:a med prästänkan Ingeborg Svensdotter från St. Köpinge, 3:die med Ebba Jönsdotter Kock.
3) Handelsman Lars Jönsson Hedeskog i Ystad, g.m. Gertrud Johansdotter Meyer.
4) Per Jönsson - vet inget.
5) Metta Jönsdotter, blev gift 1689 åt Röddinge enl. kommunionlängden och enl. Peter L. så dog hon i Eggelstad, Tolånga sn. och var gift med Lars Persson.
6) Kerstina Jönsdotter, enligt Peter L. gift i Rynge, Sjörup sn. med Anders Månsson.
 
Häradsdomare Rasmus Ingvarsson i Bromma barn:
1) Nämndeman Lasse Rasmusson i Bromma, g.m. Karna Persdotter.
2) Nämndeman Ingvar Rasmusson i Bromma, g.m. Inger Månsdotter (Gagge) från St. Köpinge.
3) Per Rasmusson - vet inget.
4) Hanna Rasmusdotter, g.m. 1:a nämndeman Anders Jonsson i Kverrestad och 2:a med nämndeman Mårten Persson i Kverrestad.
5) Bolla Rasmusdotter, g.m. rusthållaren Erik Nilsson i Spjutstorp.
6) Dotter okänd till namnet . Eventuellt gift med nämndeman Lars Månsson Gagge i St. Köpinge.
 
Nämndeman Per Ingvarsson i Sälshög, Tryde sn. barn :
1) Mätta Persdotter, g.m. nämndeman Nils Clemetsson i Spjutstorp.
2) Hanna Persdotter, g.m. Mårten Olsson i Everöd, Tryde sn. (Troligen identisk med nämndemannen i Herrestad hd.r. Mårten Olsson i Everöd)
3) Dotter okänd till namnet, g.m. oidentifierbar nämndeman i Ingelstad hd.rätt, enligt ett mål i Ingelstad häradsrätt 1696 d.28 febr. och 2 mars, då Per Ingvarsson tydligen för en process i annnan instans, om vad får vi inte veta. Per I. har instämt två utav nämndemännen som vittnat emot honom i denna tvist. Vi får veta att något sådant mål inte kan äga rum i denna rätt, då 3 st. av nämndemännen är besvågrade med Per Ingvarsson och två st. av nämndemännen är hans svärsöner, så att endast 5 st. återstår.
Den ene svärsonen är Nils Clemetsson, men vem kan den andre vara?
 
Elna Ingvarsdotter i Bussjö barn:
1)Jöns Trulsson i Bussjö, g.m. 1:a Mätta Andersdotter från Snårestad och 2:a med Boel Bengtsdotter från Snårestad.
2) Nämndeman Ingvar Trulsson i L.Köpinge, g.m. 1:a änkan Kirstina Anders Pers i L.Köpinge och 2:a med Gertrud Olofsdotter i L.Köpinge.
3) Nämndeman Harald Trulsson i St.Herrestad, g.m. 1:a Karna och 2:a med Kirstina Andersdotter i St.Köpinge ( Eventuellt är han g.m 3:ie Kirstina Jönsdt.)
4) Karna Trulsdotter, g.m. Ingemar Eriksson i Glemminge.
5,6,7 och Mätta och tre döttrar, okända till namnet, gifta med Erik Jönsson, Per Olsson, Jöns Eriksson(Ev.i Glemminge) och Erik Nilsson, okänt var de bor.  
 
Vi har alltså ett giftermålsområde som sträcker sig från Sjörup sn. i väst till Glemminge och Kverrestad i öst, samt Spjutstorp och Röddinge i norr.

[Bengt Olsson]

Hej igen!
 
Jo, det är ju en förutsättning att den aktuelle Ingvar finns med i mtl under åtminstone de första två decennierna utav 1600-talet eftersom barnen är födda mellan ca 1610-1627 och då kan 1618 vara ett utmärkt år.
Nu tycks det finnas Ingvar överallt i alla socknar, dyker upp som svampar av jorden, ha ha!
 
Hur som helst, vi kommer nog inte längre i jakten på den rätte Ingvar.
 
Hälsar Bengt i Borrby

[Nils-Olof Witting]

Hej på er!
 
har någon av er obsaverat att trappan in i kyrkan är en halv gravsten. Var är den andra halvan? Vems grav tillhör den?
 
MVH
Nils-Olof

[Bengt Olsson]

Godkväll!
 
Sitter just nu och läser igenom St Köpinge kyrkbok och fann där följande:
 
St Köpinge dödbok 7/4 1717:
begrovs Olof Anderssons stenhuggares och Kirstin Hansdotters dödfödda pigebarn, vilka föräldrar bo uti Bara härad i Hyby socken och by.
 
Visserligen är det en bra bit mellan Bromma och Hyby men det är nog stor chans att det rör sig om samma personer
 
hälsar Bengt i Borrby

[Magnus Påhlsson]

Angående Nämndeman Nils Olsson i Bussjö nr 1.
Jag skrev en insändare här ovan den 9 april där jag nämnde att Nils Olsson i dödboken uppgavs vara 49 år när han dog. Denna uppgift i dödboken stämmer inte!
Först trodde jag att den var fel på ett par år och att han skulle varit född mellan 1717 och 1720. Men jag anade att något var fel när jag fick tag på katekisimilängderna och upptäckte att Nils inte finns med förren den år 1739. Han saknas 1732, 1733, 1734 och 1735. Vilket han inte borde eftersom alla barn som är över 10 år finns med. Alla hans syskon finns inskrivna efter deras 10 års dag. Först var jag inne på att han kanske inte bodde hemma men sen fick jag syn på följande i födelseboken:
 
1725
6. Ola Nils lilla son naty d 28 Aug. Renaty d. 5 Septemb. dess namn är Nils.
Susc: Nils Måns hustru. Testes: Pehr Anders hustru, Anders Andersson, Hanna Jacobs(?Svårläst)
 
Nils är helt enkelt 10 år yngre än vad han anges vara när han dör!  
Boel Bengtsdotter barn har enligt min senaste forskning följande födelsedatum (Alla födda på Bussjö nr 1):
 
Barn med Jöns Trulsson:
Mätta Jönsdotter f ev 1707-11-19. (Faderns namn mycket svårläst).
Bengt Jönsson f 1709-01-19 d 1737-02 i Bussjö.
 
Barn med Oluf (Ola) Nilsson:
Christensa f 1714-06-22 (Dog tidigt).
Christensa f 1715-05-04 (Dog tidigt).
Christensa f 1716-08-26 d 1755-05-11 i Bussjö.
Anna f 1720-11 d 1725-01.
Tyre f 1721-1722 (Gifter sig 1739 men finns med i katekismilängden 1732, 1 år innan Elsa!).
Elsa f 1722-12-21 d 1795-02-01 Steglarp nr 3, Skivarp.
Nils f 1725-08-28 d 1765-04-13 Bussjö nr 1.
 
Bengt Jönsson gifte sig 1734-03-31 med pigan Mätta Ingvarsdotter från Bromma.
Christensa gifte sig 1739-10-28 med Håkan Lasson och sen 1752-03-13 med Nils Salomonsson, båda i Bussjö.
Tyre gifte sig 1739-11-25 med Jörran Svänsson Bussjö.
Elsa gifter sig med nämndeman Ola Persson i Rynge, Sjörup.
Nils gifter sig 1751 med Sissela Jönsdotter från Stora Köpinge. Vars fader var Jöns Andersson Gagge.
 
Med vänliga hälsningar
Magnus Påhlsson
Rydsgård

[Magnus Påhlsson]

Tillägg till ovanstående angående Boel Bengtsdotters barn.
 
Jöns Trulssons dotter Mätta som jag angav eventuellt född 1707 är högst troligt dotter till Jöns första hustru Mätta Andersdotter. Alltså inte någon dotter till Boel Bengtsdotter. I katekismilängden 1701 Herrestads härad så finner vi följande:
 
Bussjö
Jöns Truls dotter Mätta
dotter Kirstina
 
Jöns Trulsson och Boel Bengtsdotter gifte sig först 1706 i Snårestad.
 
Med vänliga hälsningar
Magnus Påhlsson
Rydsgård

[Fredrik Salomonsson]

Jag söker föräldrarna till Karl Georg Ulf* Sandberg född 1924-10-03 i Bromma.

[Nils-Åke Bjäresten]

Hej Fredrik!
 
Enligt CD-skivan Sveriges befolkning 1970 föddes Karl Georg Ulf Sandberg 1924-10-03 i Bromma församling i Stockholms stad.
 
Hälsningar,
Nils-Åke

[Jojje Lintrup]

Bengt Olsson i Borrby!
 
Efter att ha läst igenom diskussionerna här ovan (inkl. de gamla inläggen) samt under St. Köpinge, verkar det som om att vi är närmare släkt än de andra deltagarna. Jag härstammar nämligen från Anders Mårtensson, f. 1774-01-16 i Kabusa nr 2, och h.h. Elna Andersdotter, f. 1775-10-17 i Kabusa nr 5, genom deras dotter Bengta Andersdotter, f. 1809-08-04 i Kabusa nr 2 (se f.ö. min hemsida). Jag har dock inte gjort någon djupdykning bland dessa anor, utan konstaterar nu att många andra duktiga forskare har det dessförinnan.
Jag är just återkommen från ett par veckors semester i dina trakter, och har därför aktualiserat min forskning på mina sydskånska anor. Men med dessa diskussioner i ryggen verkar det bli en lätt match...  
Det skulle dessutom inte förvåna mig om vi är släkt på annat håll, och jag har inget emot att du löser problemet Ingar Fredriksdotter f. 1777 i Borrby åt mig. Det påstås att hon är en riktig tuff nöt att knäcka.