Officerarnas boställen var noggrant reglerade. Det fanns detaljerade modellritningar utfärdade över olika boställen för officerare (högre tjänstegrad – större boställe).
Till skillnad från officerarnas boställen fanns inga direkta ritningar utfärdade för soldat- och båtsmanstorpen. Anledningen var att soldattorpen skulle anpassas i utseende och storlek till de civila torpen i samma trakt. Karl XI angav i 1681 års
husesynsordning att soldattorpen fick uppföras ”
efter hwar och en Provincies Egenskaper och Bruk”. Detta innebar att soldattorpen fick olika utseende i olika landsdelar.
Vanligen bestod soldattorpen av en storstuga (stort kök) med spishäll (som samtidigt fungerade både som kök, vardagsrum och sovrum) samt en kammare och en inbyggd förstuga. Soldattorpen saknade innertak varför värmen från spishällen stannade längst upp under yttertaket.
Vanliga mått på soldattorpen var: 12 alnars längd, 8 alnar bredd (dvs ung. 7,1 x 4,8 m eller ca: 35 m2) samt 9 fots höjd.
Under 1830-talet tilläts rotebönder och rusthållare bygga något större soldattorp och torpen försågs nu med innertak. Därmed fick torpen även ett vindsutrymme. För att det skulle kunna användas höjdes väggarna med 3 timmerstocksrader. För tillgång till vindsutrymmet togs en lucka upp i förstugans innertak och en stege eller trappa ledde upp till vinden. En del soldattorp hade luckan till vinden på ena gaveln. Soldattorpens vanligaste storlek blev nu ungefär 8 x 5 m, dvs ca: 40 m2 och fler fönster sattes in. Vid denna tid utfärdades en rad detaljerade instruktioner om hur soldat-, båtsmans- och ryttartorpen skulle byggas.
Mer information om soldattorpen:
http://www.hhogman.se/soldaten-2.htm /Hans