Attest för att bli grenadjer

[Harry Ahlkvist]

I husförhörslängd för 1848 har prästen noterat för 18-åring man att attest utfärdats "för att bli grenadjer". Fanns det speciella blanketter?

[Maud Svensson]

Prästen har utfärdat ett vanligt prästbetyg; ett personbevis, som behövdes exempelvis när man skulle flytta till annan församling, gifta sig eller söka anställning. Betyget/attesten innehöll förutom namn, födelsedata och civilstånd uppgifter om kristendomskunskaper och frejd.

[Hans Högman]

I just detta fall skulle personen i fråga bli soldat, grenadjär. För att bli antagen som rekryt skulle individen uppvisa några olika intyg, bl.a. ett intyg från prästen om god frejd. Ett annat var ett intyg från den nuvarande/föregående arbetsgivaren som intygade att personen var fri att ta ny anställning. På rekryteringsmötet fanns regementsläkaren närvarande som undersökte den blivande rekryten och ett läkarintyg utfärdades. Dessa intyg kan man ibland se instuckna i generalmönsterrullorna.
 Så här kunde ett prästintyg se ut 1838: http://www.hhogman.se/soldat_prastintyg_d_1838.htm
/Hans

[Harry Ahlkvist]

Fanns det på regementen eller kompanier någon slags arbetsförmedling dit intresserade ynglingar kunde göra intresseanmälan (med attest) om att bli soldat?

[Hans Högman]

Nej, arbetsförmedlingar fanns inte. Möjligen hade de värvade förbanden rekryteringskontor i städerna.
 De indelta regementena i armén under indelningsverkets epok var uppsatta via rotering i infanteriet och via rusthåll i kavalleriet. En grenadjär tjänstgjorde i ett infanteriförband och bönderna i en rote i infanteriet (liksom rusthållarna i kavalleriet) hade ansvar att rekrytera en ny karl till roten när en vakans uppstod. Detta skulle ske inom 3 månader. Roten fick då sondera efter en lämplig kandidat, en kandidat som sen skulle godtas vid ett rekryteringsmöte som hölls av regementet. Antogs personen då blev han rekryt. Soldat blev han först om han godkändes vid nästa generalmönstringsmöte som vanligen hölls vart 3:e år.
 Så, om en person ville bli soldat i ett indelt förband måste det först uppstå en vakans vid någon rote. Sen måste han komma i fråga vid rotens val av blivande rekryt.
 Något som då hade viss betydelse, kanske stundtals stor betydelse, för bönderna i roten var den blivande rekrytens krav på lega. Legan var inte lönen utan ett engångsbelopp som betalades ut till rekryten och bl.a. skulle täcka bohagskostnader vid inflyttningen på soldattorpet.
Om roten hade flera personer att välja mellan tog de sannolikt den som hade lägst krav på lega. Rotebönderna ville allra helst ha en gift, skötsam person på soldattorpet, en person som inte ställde till problem och som blev kvar på roten i många 10-tals år. Det var här vid valet av lämplig person som de olika intygen kom in i bilden. /Hans