Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2007

[Håkan Bergström]

Johan Nilsson Burman * ca 1628 i Burträsk + 1698 i Överkalix. Han ska också ha bott vid koppargruvan i Svappavaara.
Finns det något samband med prästen Burman i Överkalix vid samma tid som en period tjänstgjorde i Nasafjäll? Eller med Margareta (Märita) Burman, + 1685, (dotter till kyrkoherden i Lövånger (AC) Andreas Nic(olai) Burman)
 
Tacksam för tips och svar!

[Ida E]

Hej Håkan!
Enligt Bertil Englund så var Johan Nilsson Burmans pappa Nils Jacobsson Bure som bosatte sig med fyra barn i Burträsk, Västerbotten. Nils pappa var Jacob Mosesson Bure som bosatte sig i Fällan, Lövånger, Västerbotten. Jacobs pappa var Moses Jacobsson Bure som var född i Bureå, Västerbotten. Moses pappa var underlagmannen Jacob Andersson Bure som föddes omkring 1450 i Bure, Skellefteå, Västerbotten och mamman var Kålug. Jacobs pappa var underlagmannen i Västerbotten Anders Olofsson Bure (han var den första Bure som historiskt sett kan säkerställas). Margareta och Andreas Nicolai Burman har jag också i min antavla men jag vet ingenting om deras förfäder.
/Ida

[Håkan Bergström]

Frågan kvarstår, men jag har ny e-mailadress!

[Eva Dahlberg]

Uppgifterna om hans ursprung som Ida citerar ovan är inte tvärsäkra. Andra teorier framförs i Boken Skellefteå socken 1650-1790 av Ulf Lundström, i rättelserna och tilläggen till boken. Se Skelleftebygdens Släktforskares hemsida (se Rötter/Medlemsföreningar), under länken Boken Skellefteå socken 1650-1790 med ändringar där man sedan väljer Ändringar till boken och hamnar på  Lokalhistoriska Institutet Rättelser och tillägg till Skellefteå socken 1650-1790.
 
Direkt citat av texten i rättelsen (personerna på slutet hör väl till en annan familj på samma sida i boken):
S. 649. Bergsbyn 7. Nils Ambrosiusson hade möjligen sonen Johan Nilsson Burman f. ca 1628, d. 1698, som flyttade till Överkalix där han köpte ett hemman i Grelsbyn 1678. I Kalix domböcker 23 november 1678, 18-19 augusti 1679, 24 mars och 4 december 1680 finns uppgiften att han kom från Skellefteå socken. Johan Nilsson Burman nämns med hustru 1665-78 vid Kengis koppar- och järnbruk vid Svappavaara kopparbruk, enligt Kenneth Mossbergs mantalslängder för Torneå socknar. Åren 1667-1671 benämns han gruvdräng. Med tack till Leif Boström i Täby. Att märka är att Nils Ambrosiusson var inblandad i driften av Kågeträsk gruva på 1620-talet, så Johan Nilsson Burman kan där ha förvärvat sin kunskap i gruvdrift. Mårten Jonsson (ca 1619 - tidigast 1708) hade troligen även dottern Kerstin Mårtensdotter (1660-1747) vilken blev gift på Yttervik 5. Hon hade en son Benjamin, ett namn som finns på Hjoggböle 1, där Mårten Jonsson var född.
 
Hälsningar,
Eva

[Leif Boström]

Att Johan Nilsson Burman född omkring 1628 skulle vara son till Nils Jakobsson i Burträsk är inte troligt. Nils Jakobsson nämns i skattelängderna 1555-1585 i (Burträsk och Ytterbyn i) Skellefteå socken. Jag har inte kollat skattelängderna åren före 1555 och inte heller 1586-1589, men från 1590 nämns istället hans son Moses Nilsson. Nils Jakobsson hade troligen varit död i många år 1628. Om han levde bör han ha varit över 90 år gammal. Han bör ha varit född senast 1535 eftersom han nämns senast från 1555 i skattelängderna.

[Rune Forsgren]

Såväl Johan Bure (litt H) som Nils Burman (pag 300) anger Nils Jacobssons barn; Moses i Burträsk, Ingrid g m Olof Larsson i Brende i Bygdeå, Kälug g m Olof Andersson i Ultervattnet i Bygdeå, samt Malin, Hans Olssons hustru i Tuna.

[Marc Hernelind]

Av Hernelind: Om Johan Nilsson Burman skulle vara son till Nils Jacobsson(Bure) är inte rätt  
Johan Bureus har ej nämnt Johan nilsson Burman bland barnen i Genealogica,Precis som Leif Boström säger och Carl hernrik Carlsson som skrivit om Släkten Burman,så johan Nilsson Burman född 1628 i Tjärn ,Burträsk hans far är  
Nils Ambrosius Burman född 1587 i Bureå
Han var Bonde  på Bureå no.3 åren  1623-1637,och han var Länsman,skriven vid Kyrkobordet i skellefteå åren 1638-41,42-56,Bonde i Bregsholmen ,Bergsbyn under åren 1642-1656,året 1657 var han mantal skriven på Kyrkobordet,Han var Herredagsman för Västerbotten år 1638,Han ägde hemmanet Tjärn no. 6 åren 1638-1643 Brukades den av brodern Anderssom var Landbonde där.Han var  Mantals skriven i Piteå åren 1642-1648 han var Borgare där, gift med Kerstin och dog år 1664 i sitt hemman På Tjärn nr 6.
Källa:Biografiskt lexikon Burman en,två eller tre släkter.av Carl Henrik Carlsson.  
Hans mor hette kerstin. Med vänlig hälsning Marc

[Erik Holmlund]

När det gäller att luta sig mot andrahandsuppgifter med hög trovärdighet rörande Skellefteå sockens tidiga personhistoria så väljer jag 100 gånger av 100 att luta mig mot Ulf Lundströms 'Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650', som är baserad på grundliga genomgångar av mycket av det befintliga källmaterial för tiden.
 
Någon Nils Ambrosius Burman fanns inte. Bonden ifråga, som bodde på Bureå nr.3 hette Nils Ambrosiusson, enligt Lundström. N.A. verkar inte ha omnämnts med tillnamnet 'Burman' i några källor så det är därför oriktigt att benämna honom med tillnamnet 'Burman'.
 
Vad gäller Johan Nilsson Burmans far så är det fel att säga att Nils Ambrosiusson är hans far, på det sätt som Hernelind skriver. Det finns mig veterligt inget bevis för det. Det är dock en hypotes som lagts fram att Nils Ambrosiusson är en MÖJLIG fader. Man bör skilja på vad som är möjligt och vad som kan bekräftas, annars kan man vilseleda den som läser.
 
Personligen skulle jag aldrig föra in föräldrar som man blott kan beteckna som möjliga i ett släktträd. Skulle dock göra en notis om att det finns en möjlig fader.
 
mvh
Erik, Skellefteå

[Marc Hernelind]

Av Marc Hernelind : Hej Erik vad jag grundar mej på att Nils Ambrosiusson kallar sig också Burman kommer ifrån att hans far kalla sig det se följande utdrag : Ambrosius Andersson Burman  Hemmansägare och Brukare av  Bureå nr 3  åren 1599-1618, Han var landsköpman åren  1586 -1590
Kallas Ambrosius Burman  i en Skrivelse daterad 15 jan 1590 från Konungen till sin Fogde i Västerbotten som hette Karl Nilsson ,där denne uppmanas att hålla efter dem som köpte vilt i lappmarken i synnerhet en viss Ambrosius Burman ,somutom övriga förbrytelser också  var skyldig till olovlig vilt handel i Tyskland.
Han kallas Oförmögen och utfattig  år 1602.
Källa:Biografiskt lexikon Burman en,två eller tre släkter.av Carl Henrik Carlsson.
Alla tre sönerna Nils ,Anders och Olof har kallats Ambroiusson ibland och Burman ibland se Jordabökerna 1600 -1620 ect Nils Ambrosiusson kallas också som Länsman för Burman se  utdragHan var Bonde  på Bureå no.3 åren  1623-1637,och han var Länsman,skriven vid Kyrkobordet i skellefteå åren 1638-41,42-56,Bonde i Bregsholmen ,Bergsbyn under åren 1642-1656,året 1657 var han mantal skriven på Kyrkobordet,Han var Herredagsman för Västerbotten år 1638,Han ägde hemmanet  Tjärn no. 6 åren 1638-1643 Brukades den av brodern Anderssom var Landbonde där.Han var  Mantals skriven i Piteå åren 1642-1648 han var Borgare där, gift med Kerstin och dog år 1664 i sitt hemman På Tjärn nr 6.
Källa:Biografiskt lexikon Burman en,två eller tre släkter.av Carl Henrik Carlsson.
sen som slut poäng precis som du säger Erik har en del sagt att han är en möjlig eller sannolik far till Johan Nilsson Burman 1) pga att han har en son som heter Johan Nilsson Burman som är född 1628 enligt födelseboken 2) dom bor i Burträsk vilket är nödvändigt på av att johan  är född där det gör även Nils Jacobsson (Kallas ej Bure)född troligen på 1570 talet äldsta son Moses vet vi är född 1601 sen nämner Johan Bure tre systrar den sista född 1612 vilken är Malin sen skulle det alltså gå 16 år innan den så kallade sladden Johan Nillson Burman skulle komma 1628 dessutom den enda som kallar sig Burman och modern måste vara mellan 50-55 år när johan föddes alla dom sakerna gör  det hela osanolikt.3)Johan Nilsson Burman växer upp i Tjärn, Burträsk omman ser vigselboken det stödjer Nils Ambrosiusson Burman som far medans Nils Jacobssons barn växte upp troligen i Gammelbyn,där sonen Moses  i alla fall stanna kvar som Länsman. mvh Marc Hernelind

[Håkan Bergström]

I Överkalix kyrkoräkenskaper från 1659
finns följande notis:  
 
Johan Nilss ifrå Burwijk gaf till Kyrkian när han reste til bruket - 1 dlr
 
Jag vet inte hur väl den upplysningen passar ihop med id?n om Nils Ambrosiusson som far.
 
/Håkan

[Erik Holmlund]

Håkan Bergström> Den där uppgiften var Mycket intressant och kastar helt nytt ljus på hela diskussionen om Johan Nilsson Burman, om den stämmer. Den kan lösa upp den gordiska knuten och rikta forskandet om JNB i en helt ny riktning. Det första jag tänkte när jag läste ditt inlägg var: är det rätt Johan Nilsson som notisen handlar om? När kom JNB till Överkalix t.ex.? Men sannolikheten att det skulle finnas flera Johan Nilsson från Skellefteå socken i Överkalix låter osannolikt. Det låter som rätt person.
 
Kollade just i Lundströms 'Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650'. Hittar några möjliga personer i Burvik som heter Nils som skulle kunna vara fader:
a) Nils Larsson, bonde på Burvik nr 4, mellan åren 1603-41. Nämndeman.
b) Nils Larsson, bonde på Burvik nr 7, mellan åren 1599-1632. Köpman. Står att han betecknas som 'utgammal' år 1628. JNB föddes ca 1628 så det kanske är mindre troligt att denne Nils är fortfarande är i skaffa-barn-svängen.  
c) Nils Jonsson, bonde på Burvik b, mellan åren 1605-35 samt 1639.
 
Jag hittar inget konkret som pekar på att nån av dessa Nils verkar troligare än någon annan av de tre. Finns information några generationer bakåt på dessa bönder också och jag ser ingen koppling Bureätten på rak arm där heller, men det är ju en möjlighet. MEN, att enbart komma från en by som heter Burvik är säkerligen tillräcklig anledning i sig själv för att ta sig ett namn som Burman, utan att för den delen ha nån koppling till andra Burman-släkter.
 
Stämmer uppgiften om 'Burwijk' så kan man med fog avföra Nils Ambrosiusson som möjlig fader. 'Burwijk' känns som en mycket detaljerad uppgift. Har svårt att tänka mig att det skulle vara en felskrivning också eftersom Burvik är en mindre by och är mindre känd än storbyar som Bureå och Burträsk.  
 
Hernelind> Apropå Nils Ambrosiusson:
-Att en mansperson bär ett efternamn innebär inte per automatik att sönerna tar över faderns efternamn eller kan tilldelas faderns efternamn helt godtyckligt. Jag tycker att man förvanskar information och förvillar de som läser vad man skriver om man som släktforskare långt i efterhand tilldelar en person ett efternamn som man inte kan styrka i några några källor att vederbörande har burit. Tilldelar man en person ett efternamn utan källgrunder så bör man notera att man som släktforskare har lagt till det namnet själv. Personligen tycker jag dock inte alls att man ska lägga till namn som inte burits.
 
Sen till några små sakfel i Hernelinds inlägg:
-Du säger att Johan Nilsson Burman är född 1628 enligt födelseboken. Vilken födelsebok då? Fanns ingen födelsebok i Skellefteå vid den tiden.
-Det heter Bergsholmen, inte Bregsholmen. Jag brukar inte anmärka på stavfel, men jag är uppväxt på Bergsholmen så det kändes angeläget att rätta där.  
 
mvh
Erik, Skellefteå

[Erik Holmlund]

Bättre föregå än föregås så jag rättar mig själv. Jag skrev att Bureå var en storby (till skillnad från Burvik). Vid en närmare koll så var nog byarna Bureå och Burvik rätt jämnstora vid aktuell tid.

[Bengt-Göran Nilsson]

Noteringen i Överkalix säger att Johan Nilsson var ifrån Burtresk. Det står inte Burwik.

[Bengt-Göran Nilsson]

Nils Joelsson uppger att Johan Nilsson tydligen kom till Överkalix omkring 1659 och beger sig till Bruket som här är malmfältet vid Svappavaara. Där fanns han till omkring 1675.
Han säger vidare att i Tingsprotokoll 1678, när han köpt ett hemman i Grelsbyn kallas, han Johan Burman i Skellefteå och Johan Burman ifrån Skellefteå. I ett tingsprotokoll från 1680 kallas han Johan Burman ifrån Skellefteå sockn.
 
Johan Nilsson Burmans födelseår 1628 hänför sig till hans notering i Överkalix dödbok år 1698, 70 år.

[Leif Boström]

Då jag tror att det främst är jag som ligger bakom gissningen att Johan Nilsson Burman, död 1698 i Överkalix, skulle kunna vara son till Nils Ambrosiusson i Skellefteå socken, bör jag kanske kommentera något. Min gissning bygger på en mycket lös grund. Det finns några få indicier (se Eva Dahlbergs inlägg ovan 2004-01-17). Att han 1659 sägs vara från Burträsk är ett starkt argument för att han inte skulle vara son till Nils Ambrosiusson.
 
Det finns möjligen en liten osäkerhet om det är samma Johan Nilsson 1659 i Överkalix, 1665-1678 vid bruket i Svappavaara och som 1678 köper gården i Grelsbyn, Överkalix. Men det är mycket troligt att det är samma person.
 
Det finns naturligtvis ingen födelsebok 1628 (som Marc Hernelind hävdar), och jag känner inte heller till någon källa som visar att Nils Ambrosiusson skulle ha en son Johan.
 
Det är möjligt att Johan Nilsson tog sitt tillnamn Burman från socknen Burträsk, utan att ha någon anknytning till Buresläkten.

[Marc Hernelind]

Hej Leif ,
jag vill göra två rättelser av mitt inlägg 1)jag har inte kollat födelseboken 1628 utan det var ifrån Carl Henrik Carlsson skrift om Burman en,två eller tre släkterdär han Nämner Nils Ambrosiusson född omkr 1587 som möjlig fader och att hanc hade en son Johan, 2)Han skriver också att hemmanet var på Tjärn, Skellefteå lfs. och inte Tjärn i Burträsk. mv hMarc

[Håkan Bergström]

Just det, Burträsk var det *blush*!
 
Men hur ska man tolka att han sägs komma från Skellefteå senare? Burträsk och Skellefteå var väl skilda socknar redan på 1600-talet.
 
Jag undrar om det inte finns nån koppling till hans uppdykande i Överkalix med kyrkoherden där 1656-71 Abrahamus Michaelis Burelius  
Så här skriver Bygd?n bl a om honom:
 
...sannolikt son till khden Michael Laurentii i Burträsk.  Var kapellan i Burträsk 1630, men råkade i oenighet med sin pastor Johannes Erici (se I, s. 176) och förflyttades i anledning häraf 1643 till Nasafjäll som predikant vid silfvergrufvan (II, s. 172), med hvilken befattning han från och med följande år fick förena tjänsten som pastor i Silbojock.
 
Kanske går det att hitta spår efter Johan Nilsson i Silbojokk och Nasafjäll.

[Leif Boström]

Carl Henrik Carlsson skriver inte att Nils Ambrosiusson hade en son Johan. Han skriver inte heller något om ett födelseår 1628. Det är som Bengt-Göran Nilsson skriver uträknat med hjälp av åldersuppgiften i dödsnotisen. Dvs, det är mycket osäkert.

[Bengt-Göran Nilsson]

Beträffande Burträsk eller Skellefteå skriver Nils Joelson att Johan Nilsson möjligen var en kort tid i Skellefteå efterson han år 1678 inte finns noterad varken i Svappavaara eller Överkalix men samma år köper ett hemman i Grelsbyn och då kallas Johan Burman i Skellefteå.
Beträffande fäder med namnet Nils kanske det finns många tänkbara i Burträsk socken?
Abraham Burelius noteras i Burträsk åren 1654-1656 som pastor i Silbojock.
Kan man utläsa något ur Johan Nilssons namn på sina barn( ingen Ambrosius finns):
Dessa var enligt Nils Joelson:
 
Marita Johansdotter, född 1676 och gift med Anders Jönsson.
 
Jöns Burman f ca 1661 och begravd 7/9 1696.
 
Nils Johansson Burman, troligen död i Karl den XII:s krig.
 
Lars, Lasse Johansson Burman f ca 1670, begravd 11/1 1719.
 
Karin, troligen född på 1670-talet, död senast 1700.
 
Johan Johansson, bebrevad med sytingalön av fadern Johan Nilsson 1698.
 
Malin, f 1679 eller 1677.

[Bengt-Göran Nilsson]

Har nu kollat Mossbergs renskrivna mantalslängder och konstaterar att gruvdrängen Johan Nilsson Burman fanns fram tom 1678 i Svappavaara och 1679-1681 i Grelsbyn och from 1682 på sitt hemman i Hällan i Heden. Således ingen längre vistelse i Skellefteå och troligen inte alls.
Däremot fanns en gruvdräng Nils Olofsson Burman från Skellefteå också i Svappavaara åtminstone fram till 1675.

[Håkan Bergström]

Det är lite märkligt att han anges komma från Skellefteå i domboken. Kanske åkte han till först till Burträsk och därefter till Överkalix?
I sånda fall skulle han ju naturligt nog ha räknats som skelleftebo.
 
Jag ska hursomhelst titta igenom kyrkräkenskaperna för Buträsk på 1650-talet, kanske har vi tur!
 
 
/H

[Bengt-Göran Nilsson]

Eller kanske född i Burträsk och senare bosatt i Skellefteå?

[Erik Holmlund]

Jag tänkte röra om litegrann genom att introducera ytterligare en möjlig fader. Resonemanget bygger förvisso enbart på ett par indicier men så länge andra alternativ gör detsamma så varför inte.  
 
Jag fann nämligen en Nils Andersson född 1592 på Morön nr 2, och sedan bonde på Hedensbyn nr.3 i  
Skellefteå socken (uppgifter hämtade ur Ulf Lundströms Bönder och Gårdar i Skellefteå socken 1539-1650). Han hade ett par söner däribland en Johan som stod ägare av faderns hemman 1669. 1671 har hemmanet fått en ny ägare, Olof Östensson. Denne Johan Nilsson stod alltså inte särskilt länge som ägare för faderns hemman. Om Johan Nilsson står att han är gift, men i övrigt står inget om var han höll till före eller efter 1669-70. MEN, det intressanta är att Ulf Lundström skriver att Johans bror, Benjamin Nilsson (som f.ö. står som ägare för Hedensbyn nr.3 1663-68) sannolikt är identisk med den Benjamin Nilsson från Skellefteå socken som gifte sig 1668 i Nederkalix socken. När dottern Margareta föddes 1671 bodde familjen i Ryssbält.  
 
Nu är det iofs en bit mellan Nederkalix och Överkalix men det kan ju inte ha varit vanligt att Skelleftebor flyttade till Kalixdalen. Hursomhelst undrar jag om nån vet vad som hände med Benjamin Nilsson senare? Vidare så härstammar Hedensbynbrödernas far Nils Andersson faktiskt från Bureätten, om än via en lång kvinnolinje, som går att beskåda på Leif Boströms sida om Bureättlingar (se  LÄNK ). Frågetecknet är om man fortfarande efter en sådan lång kvinnolinje känner ett så starkt Bureband att man tar sig namnet Burman? Omöjligt är det såklart inte men det är också mycket möjligt att det finns nån koppling till Ambrosiusgrenen av Bureätten eftersom namnet 'Benjamin' är ganska ovanligt och åtminstone två av Olof Ambrosiussons ättlingar bar namnet Benjamin. Märkligt nog så dyker den ene av dem, Benjamin Burmansson f.1740,  
upp i Nederkalix på 1780-talet. Dessutom skriver Ulf Lundström att den Nils Olofsson Burman som  
arbetade vid Kengis bruk 1671-75 möjligen är en son åt Olof Ambrosiusson. Det blev en del  Skelleftekopplingar till den bygden, trotsallt.
 
Det är några intressanta indicier tycker jag men också några frågetecken. Nåväl, tills vidare tycker jag detta spår är så gott som något annat. Jag har iofs inte grävt djupare än att jag har läst i en andrahandskälla, Lundströms nämnda bok.  
 
mvh
Erik, Skellefteå

[Bengt-Göran Nilsson]

Ansluter mig till Håkan Bergströms teori om samband med Abraham Burelius ankomst till Överkalix dit han ankommit 1656 efter att tidigare varit pastor vid  Nasafjäll och Silbojokk.
Där arbetade alltså bruksknekten Nils Nilsson som avlider i Burträsk 1644. Har han familj fanns de nog också på bruksorten.
 
1659( eller kan han ha kommit med Burelius som dräng?) anländer till Överkalix Johan Nilsson från Burträsk. Tydligen tar han kontakt med Burelius, kanske känner han denne sen tidigare?
I alla fall skänker Johan Nilsson 2 daler till kyrkan och beger sig till Svappavaara som gruvdräng. Något som han kanske är bekant med?
 
En fattig gruvdräng som skänker 2 daler?  
Men bergsknekten Nils Nilssons familj var kanske inte så fattiga?
Också dessa skänker testamente till kyrkan i Burträsk 1644 och de är de enda detta år utom just Abraham Burelius hustru som skänker en tunna korn till kyrkans glasbyggnings förbättrande.
 
Ja, det var mina funderingar kring detta.

[Leif Boström]

Den ende Nils Nilsson jag hittar i skattelängderna i Burträsk under perioden är Nils Nilsson, nämnd 1595-1605 i Burträsk, Skellefteå sn, 1615-20 i Lappvattnet (avser troligen Bodbyn), Burträsk, 1625-32 i Bodbyn, Burträsk. Han var först gift med Mariet Larsdotter, född i Storkåge 18, Skellefteå socken, från Buresläkten och änka efter Lars Svensson, nämnd 1590 i Burträsk, Skellefteå socken. 1635 nämns hustru Karin Nils Nilssons i Ljusvattnet, Burträsk.

[Håkan Bergström]

Följande uppgifter om bergsknektar har jag fått hjälp med på annat håll i anbytarforum:
 
 
SAOB: soldat som uttagits till grufarbete vid Nasafjälls grufvor; jfr BRUKS-KNEKT.
S. RHEEN (1671) i Landsm. XVII 1.48.
Bergsmästaren (vid Nasafjälls grufvor) ägde (från år 1646) .. att utvälja till ständige grufve-arbetare eller så kallade bergsknektar 115 man af Västerbottens regemente.  
 
och  
 
I Skellefteå socken dyker begreppen bergsknekt/bruksknekt upp i slutet på 1630-talet och förekommer sedan mycket frekvent under några decennier. Finns säkert 50-60 personer i socknen som benämns bergsknekt/bruksknekt från slutet på 1630-talet till omkring 1680.
 
Kanske kan det faktum att Nils Nilsson kallas bergsknekt redan år 1644 antyda att han hade anknytning till Skellefteå sn?
 
Jag förmodar att Nils Nilsson borde finnas i det militära materialet för Västerbottens regemente!

[Håkan Bergström]

Leif,  
 
kan det kanske vara fråga åtminstone två olika Nils Nilsson?
 
Om den eftersökte NN var bergsknekt 1644, bör han väl då som äldst ha varit i 50-års åldern.
 
Annars verkar det ju 'brännas, med tanke på att NN var ingift i Buresläkten!

[Leif Boström]

Ja, det kan vara mer än en Nils Nilsson. Jag har bara kontrollerat skattelängder ungefär vart femte år, så det kan även finnas fler Nils Nilssöner nämnda. Bergsknekten kan ju också vara son till någon annan Nils, utan att vara nämnd i skattelängderna.

[Håkan Bergström]

Har kollat bläddrat lite i Brom?s bok om Nasafjäll och funnit att norrmännen brände anläggningen den 18/8 1659 varvid 18 av de 19 arbetarna undkom med nöd och näppe.
 
Det passar ju bra med Johan Nilssons uppdykande i Överkalix samma år på väg mot Svappavaara.
 
Det verkar finnas en del material från gruvverksamhten bevarat i Bergskolegii arkiv på RA så om Johan började sin bana i Nasafjäll bör det gå att hitta spår.

[Lars Nilsson]

Hej
 
År 1671 finns en Nils Olofsson Burman listad i mantalslängden för Svappavaara koppargruva samtidigt som Johan Nilsson Burman vistas där. Kan dessa två ha något samröre?
 
Mvh
 
Lars